Bankföreningens VD skriver i en debattartikel hos SvD att totalpris borde införas för bostadsrätter, dvs att man likt i Norge ska redovisa både ett pris som utgörs av försäljningspris plus lägenhetens andel i bostadsrättsföreningens skulder.
Storstadens puls på Stockholms centralaste gata Vasagatan. Stockholms Dyraste Lägenhet ™ finns med på bild. |
I Sverige döljer man som bekant belåningen via föreningen för bostadsrätter genom att ha fejkade ohållbara ekonomiska planer för att få fram en låg avgift. I exempelvis Norge redovisas istället bostadsrätters totalpris, dvs försäljningspriset plus andelen i föreningens skulder för att på så sätt inte kunna gömma undan föreningens skuldsättning.
Bankföreningens VD föreslår i en debattartikel att det samma ska införas i Sverige.
Det finns egentligen inget argument emot detta, annat än att mäklarkåren och bostadsutvecklarna går i taket när de inte längre kan lura godtrogna köpare.
Föreningen vill också se ett centralt register för bostadsrätter för att kunna undvika bedrägerier med pantsättning. En säljare kan idag t ex strunta i att betala sina skulder och den nye köparen får lägenheten förverkad via exekutiv auktion. Det går inte att kontrollera att det inte finns olösta panter på lägenheten idag.
Slutligen vill förstås bankföreningen att köpare ska binda sina lån. Detta ger bankerna mer betalt via den försäkringspremie ett bundet lån innebär, samt låser in kunderna, vilket totalt minskar risken och ökar lönsamheten för bankerna. Inget förvånande i sig, eftersom detta just är bankföreningens uppdrag. Bankföreningens VD beklagar sig över att höja krav på bolånekollektivet gjort att dessa kör med rörlig ränta för att kompensera. Därtill innebär ju rörlig ränta att hushållen inte kan skuldsätta sig lika mycket eftersom kreditprövningen då baserar sig på hur högt räntan kan gå. Istället vill man gärna se 10 års bindningstid, så skulderna kan bli mycket större och bara basera sig på aktuellt ränteläge.
Föreningens ordförande pratar om hållbara beslut och stabilitetsperspektiv i en bostadsmarknad under förändring. Kort sagt är bankerna oroade över att förlora pengar och en eventuell framtida finanskris när bostadspriserna inte längre stiger för evigt mot himlen, amen.
Jag kan förstås inte länka till debattartikeln hos SvD, eftersom EU:s länkskatt/länkförbud ännu inte dödats, utan ska dyka upp i omarbetad form i september. Så jag fortsätter att ej länka till sk gammelmedia, som i framtiden retroaktivt kommer kunna ta betalt för alla länkar till dem. Ja, onlinepublicering räknas som pågående publicering och en länkskatt kommer även gälla gamla blogginlägg.
28 kommentarer
Kanske göra något liknande med räntor och inkludera inflationen? Banken säger att räntan på sparkontot är 0% utan att berätta att penningmängden ökar 5-10% årligen.
Hur ska man som låntagare använda den informationen?
Du får låna till 1% (0,7% efter skatt), men penningmängden stiger med 7%, alltså: [fyll i]
Man kan ju fundera på om verkligheten är verklig med denna kunskap, om tillväxten "funkar".
Och å andra sidan, hur ska det kunna sjunka?
Hade ju varit tillräckligt att bankerna fick ange både ränta och realränta.
Officiell inflationsstatisk borde däremot kompletteras med ökningen av penningmängden ("Vi har beräknat inflationen till 2% med en penningmängdsökning på 8% innebär att antingen hastigheten genom systemet minskar med 5,9% eller att vi beräknat inflationen fel")
För ganska många människor torde konsumentprisförändringen vara mer relevant än penningsmängdsförändringen, dock, och det är oftast det ("KPI-inflation") man menar, även om jag vet att många föredrar att koppla ordet "inflation" till "penningmängdsförändring".
Jag upprepar frågan, vad ska jag som låntagare göra av den informationen?
Du lägger den tillsammans med bankernas listränta, momsinformationen vid privatinköp och skatteinfon på elräkningen.
OK, nu inser jag att jag hoppade över din första mening i ditt tidigare svar.
Ja, realräntan är relevant att hålla reda på förstås. Det är uppenbart förmånligt att ligga belånad när realräntan är negativ (se bara på de senaste åren), och vi har det klassiska skräckexemplet "slutet på 80-talet / början på 90-talet" för att se vad som sker med kraftigt uppsving från låg (6-7%) till hög (14+% när det var som värst) realränta.
Man kan grubbla kring varför produkten "bostadslån" utformats som den gjort i Sverige.
Det man fiskar efter hos bankföreningen verkar annars mest vara att kunna sänka "KALP-räntan" till den faktiska räntan man får vid t ex 10 års räntebindning. Det skulle innebära en möjlig ökning av bostadslånen för många hushåll, om man räknar med 3% ränta istället för 7%.
Sen ska förstås hushållen klara den framtida räntan _om tio år_, men det verkar bankerna tycka är ett senare problem…
Och som vanligt – just nu tyder mycket lite på att bunden tio-årig ränta skulle stiga särskilt kraftigt. Riktigt långa räntor (10 och 12 år) har inte varit 7% eller högre sedan 2002 (tog Swedbank som exempel), även om de var uppe och snuddade kring 6% år 2008.
Det är 16 år sedan.
Ja om det ska vara rimligt att bedömma hur mycket man kan låna på bara dagens räntor så borde man ju ha en amorterings plan på samma längd som lånet är bundet. 20-30år behövs ju antagligen då
Precis. Ungefär som i USA, där man kan få 30-åriga lån med en ränta till 4-5% ungefär. Det skulle bli något liknande i Sverige, och då känns onekligen en KALP-ränta på 7% något hög (och för exakt den aktuella låntagaren som tar det 30-åriga lånet helt irrelevant).
4% bruttoränta och 30 års amorteringsplan innebär, för ett lån på 3 miljoner, en utbetalning på 15 333 kr — och det kan aldrig bli mer än så, och huset är färdigbetalt 30 år senare. Inte alls omöjligt.
30 årig realkreditlån i Danmark ligger väl under 3%?
Så kan det vara ja. Jag jämförde med USA i detta fallet, med lång tradition av 30-åriga räntor, men där realräntorna också är högre än i Sverige för tillfället.
Kollade upp av nyfikenhet. 30 årig realkreditlån i Danmark ligger faktiskt på 2% effektiv ränta, tillkommer 0,5% administrationskostnad. Att jämföras med räntekostnaden efter skatt i Sverige.
Bostadspriserna har börjat sticka igen i Danmark, och det är inte så konstigt med den fina finansieringen — man är nu tillbaka på ungefär samma nivå som 2006, och i Köpenhamn ligger man på ATH.
Den närmaste jämförelsen är ju bostadslån i Sverige med 10 års räntebindningstid, som ligger på cirka 3,0-3,5% — eller 2,3-2,5% efter skatt. Ganska nära med andra ord.
Hehe – man kan få ett dansk bostadslån på 10 år med negativ ränta (exkl. adm. avgift).
Kräver iof 10 års amortering..
Du skulle ju kunna länka med tex https://unv.is/ eller https://goo.gl/ eller annan länkförkortare. Då länkar ju inte du till gammelmedia utan till en annan tjänst.
Men allt hos SvD är väl ändå bakom betalvägg så det är rätt meningslöst att länka till dem.
Johan, det där skulle bara vara ett sätt att kringgå lagen och vara uppsåt för upphovsrättsbrott och visa på avsikt och inte bara okunskap. Nej.
Eller varför inte en gammal hederlig referens? (Brunkeberg et al, "Totalpris eller totalras", Svenska Dagbladet, 10/7 2018)
Tyvärr får man anta att egentliga akademiska referenser till länkar inte längre får användas med EU-regleringen. (Dessa ser t.ex. ut som "http://example.com/, fetched on 20181007".)
Låter som bra idéer men lär kräva lagtiftning.
Är det verkligen rätt tänkt med ett centralt register för pantbrev. Sköts inte detta av BRF (eller deras förvaltare) redan idag? En BRF är visserligen annorlunda än en reell fastighet, men mäklaren har väl ansvar att kolla detta? Ser på lite random lägenheter på booli följande texter "Pantsättning: Bostaden är pantsatt. Uppgifterna kontrollerades den 2018-06-15"
Tycker det känns som ett central register för pantbrev för BRF:er krattar för att införa en 2% stämpelskatt även på pantbrev för BRF:er vilket säkert är en våt dröm för varje finansminister eftersom ju stämpelskatten "kan liknas vid en statlig omsättningsskatt" som Lantmäteriet uttrycker det.
Öppnar för korrekt prisstatistik och inte bara baserat på när mäklarna rapporterar in själva t Mäklarstatistik.
Lugn bara lugn ! 🙂
Redan på sena 90-talet fanns dessa tankar och i.o.m införandet av folkbokföring på lägenhet – alla lgh har ju numera en enskild identitet – så finns ALLA tekniska system redan på plats för att kunna införa detta aktuell tidpunkt!
Arbetade bl.a med detta på Skatteverket
@cornu:
Angående korrekt prisstatistik, varför tryckte du inte på det då? Från din text "Föreningen vill också se ett centralt register för bostadsrätter för att kunna undvika bedrägerier med pantsättning."
Dessutom förstår jag inte varför detta skulle ge bättre statistik? Har själv köpt lägenheter kontant. Säljarna av gården vi köpte kunde flytta till en obelånad lägenhet i och med att de vid försäljningen var skuldfria.
Bättre är väl då att tvinga mäklarna att rapportera in statistiken än att ta omvägen via pantbrev?!?
Registret är inte till för enbart pantbrev, utan för t ex priser. Idag finns inget sådant register, BR är rena vilda västern i fejkad statistik.
Liknande sak borde man göra med lönen. D.v.s min lön, minus arbetsgivaravgifter och skatt. Det är alltid netto som är det enda intressanta. I mitt företag tar jag ut en lön på 25 000 kr. Men egentligen är det 32 855 kr. Netto får jag 19 171 kr. D.v.s 13 684 kr i skatt. 19 171 kr mot 13 684 kr. Rätt tuff skatt.
Det är helt upp till arbetsgivaren. Finns de som gör detta.