Den största boven bakom bostadsbubblan, Sveriges oansvariga centralbank Riksbanken, säger nu att om bostadspriserna fortsätter falla så skjuter man räntehöjningarna på framtiden. Fast priserna ska nu sluta falla konstaterar denna högavlönade elit av prognosmakare. Man tänker alltså i detta specifika fall titta på KPI istället för KPIF.
 |
| Nybyggda bostäder. |
Riksbankens vice ordförande Cecilia Skingsely säger till SvD att fallet i bostadspriserna snart är över och beror på att det byggts för mycket (=i linje med behovet). Framöver ska det istället byggas för lite, så priserna kommer vända upp igen eller åtminstone stagnera.
Oavsett tänker inte Riksbanken låta den bubbla de är den främsta arkitekten till med sin penningpolitik (styrräntan reporäntan och köp av obligationer) brista. Beskedet är nu att om bostadspriserna faller vidare kommer man skjuta fram räntehöjningarna. Kort sagt ska man gå tillbaka till att titta på KPI istället för KPIF.
Fallande bostadspriser påverkar nämligen inflationsmålet. Boendekostnader räknas utifrån vad bostäder kostar och vad räntan är, samt hyror. Faller bostadspriserna utan att räntan stiger minskar boendekostnaderna i inflationsmåttet.
SvD:
“Skulle ett stort bostadsprisfall äventyra Riksbankens 2-procentiga inflationsmål står banken redo att skjuta fram tidspunkten för en första räntehöjning eller till och med sänka räntan djupare under nollstrecket från redan rekordlåga minus 0,5 procent.
– Om vi ser att vi behöver göra mer för att stabilisera inflationen, ja då gör vi det, säger Cecilia Skingsley.”
Förra året slutade Riksbanken titta på KPI, dvs inflation inklusive räntans effekter och började istället styra mot KPIF, dvs utan ränteeffekter. Men nu avser man titta på KPI om bostadspriserna faller. Övergången till KPIF var för att inte framtida räntehöjningar skulle driva upp inflationen och tvinga fram nya räntehöjningar, likt man gjorde med räntesänkningarna tidigare när man drev upp bostadsbubblan.
Riksbanken bekräftar de facto att man fullt medvetet blåser upp bostadsbubblan och nu avser föra in räntan i sina inflationsmål. Men bara om bostadspriserna faller – inte om de stiger.
Att man slutligen erkänner öppet att bostadsbubblan är ett mål för den svenska centralbanken är förstås välkommet. Sveriges ekonomi står och faller med bostadsbubblan, så kanske är det bäst så här. Fortsatt rent seeking från bankernas håll utan att något av värde skapas i budgivningarna om vem som kan skuldsätta sig mest för en befintlig bostad, medan speciellt medelklassen förslavas för evigt fastlåsta i skuldbubblan.
42 kommentarer
Blir nog svårt för RB att hålla den linjen med tanke på vad övrigt sker i stora Världen. Sverige är litet och oerhört sårbart. Snacka om att ha låst in sig i det berömda hörnet.
"Låst" in sig i hörnet 😉
Hur gör man det?
Målar ett lås på golvet och låser det såklart😎
Med andra ord sitt inte med en större mängd kontanter i SEK på dina konton, låter som kronan skulle kunna sjunka mycket mer i ett scenario att RB vägrar att höja räntat eller t.o.m. sänker den samtidigt som omvärlden börjar höja sina räntor.
Det har aldrig någonsin i modern svensk historia varit en ekonomiskt bra affär att ha en massa kontanter hemma eller på sparkonto.
Vad kan man göra med bara 0.25% räntehöjning? Folkmängd har redan ökat 50% än i 1992.
@Joakim: En gång i modern tid har det faktiskt varit lönsamt med banksparande och liknande. Nämligen i samband med kronförsvaret 1992. Om inte jag minns fel gav exempelvis Bohusbanken en ränta på över 10% och på Statshypotek privatobligationer kunde man få en ränta på 17%.
Mmm du har rätt, i slutet av 80-talet / början av 90-talet så var realräntan faktiskt positiv. En kort stund i alla fall. Undantaget som bekräftar regeln…
Konkret då, vad ska man göra med sina kontanta medel? Aktiemarknaden verkar väldigt högt värderad. Vilka andra instrument ska man isåfall titta på?
@R: Aktiemarknaden och ännu mer Bostadsmarknaden kan vara högt värderad längre än vad dom flestas tålamod sträcker sig :O
"Att man slutligen erkänner öppet att bostadsbubblan är ett mål för den svenska centralbanken är förstås välkommet"
Stating the obvious som det heter på Engelska. Ganska uppenbart för dom allra flesta. Och minoriteten lever i deep denial.
Sett det här: "At the bottom of the list of 43 top cities is Stockholm, where luxury house prices dropped 8.4% over the past 12 months, with price drops accelerating: over the past six months along, prices have fallen 9%."
https://wolfstreet.com/2018/05/11/hottest-coldest-luxury-housing-markets-in-the-world/
Låna på er till taknocken, blo skuldslavar, livet kan vara slut imorgon.
Vem bailar ut oss, Yngvesson?
När jag blir diktator skall jag utse riksbankens företrädare till kloakrengörare. En mer infantil behandling av ett lands ekonomi får man leta efter.
Till gemene man, nu blir det inflation, och jag menar inflation deluxe. Att den inte kommer synas på kpi är en annan sak.
Instämmer – uttalandet från RB är riktigt oroväckande. Kommande lågkonjuktur, lägre bostadspriser – ännu lägre ränta – ?
Det är väl bara att växla till annan valuta så får svenska RB göra vafan dom vill. Gör allt för många det kommer väl finansministern se till man får till en lagändring med förmögenhetsbeskattning av svenskar med valuor bortom Riksbankens kontroll. ✌️😅
@Tony tänkte typ samma sak.
@Teheimar: Har du gjort det?
Jag har tänkt liknande, men inte gjort det. Jag kollade upp för några år sedan (reglerna kan ha ändräts) vad det skulle kosta och ha och reglerna kring valutakonton tex. Det var vad jag minns tveksaminns tveksam lönsamhet på det för uttag/omvandlingar skulle göras via svenska kronan + avgifter vilket innebar att det krävdes rätt rejäla valutarörelser innan det blir lönsamt. Men som sagt. Kan ha fel.
@Teheimar: Kolla Avanzas valutaväxling (https://www.avanza.se/kundservice/kundservice/fragor-svar/handel-vardepapper/valutakonto.html). Dom tar mellan 0.15-0.25% i avgift och valutakontot är avgiftsfritt. Mer än så vet jag inte.
Ah. I see. Det var de vanliga bankerna jag kollade. Tack.
@Teheimar: Vsg. Kostnaden blir väl som mest 250 kr för 100 000 SEK men o andra sidan kan mkt väl SEK går ner till 11-12/EUR ifall RB börjar hota om interventioner och stödköp av bostadsobligationer och då har man säkrat 10 000-20 000 kr för varje 100 000 man växlat 🙂
Glöm inte fortsättningen…
"Om bolåneräntorna ändå går upp så börjar vi köpa bostadsobligationer."
Det lär sänka kronan än mer vilket leder till än mer importerad inflation vilket leder till än högre boräntor vilket leder till…
När inflationen drog iväg i USA för ca 40 år sen så höjde Volcker till slut räntan till ca 20%, 9 mån senare var inflationen 3%. Nu ser ju världen annorlunda ut men tron att RB kan bete sig hursomhelst är naiv.
Visst, men nu är inte inflationen 10+% i Sverige, utan någonstans omkring 2% (oavsett om folk skriker om att slamsugningen gått upp 28% i pris). Varför skulle då RB tycka att de behöver höja räntan?
@Joakim: Inte om man lever i en planekonomi eller i en perverterad form av marknadsekonmi där man tryckt upp så mycket pengar att kapitalägare hellre lånar ut till förlust (i reala termer) än ligger på pengarna. I en äkta marknadsekonmi är det förenat med en kostnad att låna, och då kan man inte ha en Riksbank som kör med negativ realränta år efter år.
JP
Jag la ut texten kring ett framtida scenario, ingenstans skriver jag att inflationen är ell snart är 10+%.
Jag tror inte vi kommer ha särskilt starkt positiva realräntor framöver, så därför tror jag inte heller räntan kommer stiga särskilt mycket.
Det jag undrar är om ekonomerna i riksbanken själva har några bolån, och hur stora de är. Har ett svagt minne av en artikel där det stod att skingsley hade några minjoner i lån, men kan minnas fel.
Har man ett stort bolån borde man inte få sitta i riksbankens styrelse, men som sagt, minns inte hur det var. Någon som vet?
Skingsley har väl en lön på ca. 200 000 SEK. Hon drabbas inte särskilt hårt av en räntehöjning på 25 punkter.
Anställda hos RB kan låna till mycket lägre räntor än marknadsräntor.
Läs Svt Opinion senaste inlägg i ämnet intressant.
Sverigebilden LOL. Då borde väl den förmögna exportindustrin kunna betala en och annan journalist för att skriva lite dåliga artiklar så att kronan faller ännu mer och gynnar exporten. 🙂
Är verkligen förståelsen för hur det funkar så liten som blogginlägget och kommentarerna antyder?
Många gnäller felaktigt på att prisökningar på bostäder inte påverkar riksbanken. Och lika fel när en minskning av bopriser får påverkan.
Fast det är ju lite märkligt att man inte bryr sig om fastighets priser när de går upp då tittade man ju bara på räntekostnader på dom. Samma borde gälla om de faller, man får ju ett problem då att man bytt och inte vill ha med räntan heller i inflationsmåttet numera. Personligen anser jag ju att fastighets priser borde vara en del i KPI rakt av.
Iblandekonomi, du jämställer ju aktier med bostäder och de ska därför inte med i KPI. Du får förklara på vilket sätt RB har motverkat hushållens skenande låneskuld.
Vi ser ju faktiskt resultatet.Eller ser du något annat?.
Riksbanken har inte i uppdrag att motverka hushållens skuldsättning. Det är finansinspektionen som ansvarar för detta och om hushållens skulder skenar är det dem du ska gnälla på.
Det var Riksbanken vi diskuterade. Inte vem som har ansvaret.
Prisökningar för boende finns med i KPI via boendekostnader, som i praktiken är i form av räntor, drift och underhåll när det gäller boenden som ägs.
Har aldrig påstått att kostnad för bostäder inte är med. Men som ni säkert förstår påverkar inte ökning av bostadspriser kostnaden direkt för de som redan köpt sitt boende, vilket är de flesta.
Bengt Eriksson: Det stämmer att både aktier och bostäder är investeringar. Det är inte samma sak som att likställa dem.
När det gäller KPIF är det ett index som är rensat från effekter av förändrad ränta, det är inte samma sak som att kostnader för räntor inte är med. Beskrivs ganska bra på Wikipedia:
"Med KPIF avses KPI med fast ränta dvs. effekterna från ränteändringar på bolån tillåts inte påverka måttet utan hålls konstanta . Däremot tillåts förändrade huspriser påverka måttet dvs. kapitalstocken konstanthålls inte."
Det enkla sambandet ny + liberal = Marx ger en bra insikt i nuvarande ekonomiska politik.
Utfallet är ganska likt det som hände i öst, först en ekonomisk boom, följt av det vi är på väg in i nu, stagnationsfasen.
För fyra månader sedan, 12:e januari 2018, blev Skingsley intervjuad i SVD.
Handlar det här blogginlägget om den intervjun?
När jag läste blogginlägget fick jag en känsla av att hon hade sagt det nu.
https://www.svd.se/skingsley-om-bopriserna-raset-ar-snart-over
Vi får väl se hur modig och stursk Riksbanken blir när kronan börjar åka rutschkana på allvar pga ryggradslösa s.k. ekonomer och inkompetenta politiker.