Svenska kommuner i storstadsområdena har expanderat sina bygglovsavdelningar för att hantera byggboomen de senaste åren. När nu byggandet tvärbromsar går man back med för många anställda. Sundbyberg kommer gå back 4 MSEK på färre bygglov och markupplåtelser och avser höja taxorna. I ett andra steg kommer fallande bostadspriser också ge färre affärer och mindre intäkter från stämpelskatten.
Sumpan. Arkivbild. Visar ej aktuell trafiksituation och snöbeläggning. |
Nybyggnationen i Sundbyberg ska ha stoppat redan i somras och på en budget för bygglovsförvaltningen om 21.7 MSEK väntas man nu gå back 4 MSEK under 2018. 650 bygglov godkändes under 2017 och för att kompensera för bortfallet avser man nu höja taxan för markupplåtelse – dvs göra det dyrare att bygga nytt på kommunal mark i kommunen. Detta rapporterar den lokala gratistidningen Vi i Sundbyberg.
Kommunerna i storstadsområdena har alla expanderat sina plan- och bygglovsavdelningar och kommer framöver få in mindre pengar till dessa. Man kommer också framöver få in mindre pengar på stämpelskatten vid fastighetsaffärer (“husköp”) eftersom fallande bostadspriser leder till färre affärer.
Förr eller senare kommer kommunerna behöva sparka folk, men tills dess får skattebetalarna stå för fiolerna när man prioriterar att behålla personal på plan- och bygglov, istället för att t ex låta pengarna gå till omsorg och skola.
Inte Sumpan, men väl Bromma, har ett bra exempel på hur hett det är med att köpa nya bostadsrätter just nu. Bostadsrättsföreningen Bromma Boardwalk har varit på marknaden sedan i december och har minst 260 lägenheter. Bara en handfull är ens bokade. Å andra sidan – vem vill betala 91 000:- SEK per m2 för en etta i Bromma när priserna i innerstaden är lägre än så nu?
52 kommentarer
"Å andra sidan – vem vill betala 91 000:- SEK per m2 för en etta i Bromma när priserna i innerstaden är lägre än så nu?"
Man undrar även hur mycket lån det är på de nybyggda lägenheterna.
Stämpelskatten är väl statlig? Eller rättare sagt – inskrivningsmyndigheten är skatteindrivande, Lantmäteriet (statlig myndighet va?) är det väl som är inskrivningsmyndighet och jag tror inte de lämnar över pengarna till kommunen.
Att kommunalbudgeten skulle påverkas av färre överlåtelser torde då inte stämma, eller?
Sen har ju kommunerna generellt haft svårt att hålla sina lagstadgade 10 veckor avseende svar på bygglov. Med färre bygglov kanske de faktiskt kan leva upp till sitt laga ansvar då.
Stämpelskatterna går precis som Ben skriver rakt ner i statskassan, enda kommunerna får är fastighetsavgiften och den kommer ju in oavsett vem som äger huset.
Ben har rätt. Stämpelskatten är statlig och påverkar inte kommunernas driftsbudgetar.
Att byggkonjunkturen vänder påverkar en massa andra intäkter också, dels löneskatter men även byggmoms osv. Nu finns det, sägs det, en massa infrastrukturprojekt, skolor, äldreboenden osv så ett par år till ska nog byggbolagen kunna hitta projekt i Sverige.
Men taxan för markupplåtelse, är det från denna som kommunen tjänar direct på nybyggande (Förutom då att man får nya potentiella skattebetalare)?
Kommunerna brukar tjäna bra på att sälja tomter, först exproprierar man åkermark från en bonde för en spottstyver, därefter gör man en ny stadsplan och så kan man sälja tomterna dyrt. Och hela byggnadsnämnden kan åka på supar-resa någon stans långt bort 🙂
Så är det. Jag har inte kollat detaljerna, men är det reglerat hur kommunerna får använda intäkter från markförsäljning?
Hur mycket åkermark finns det I Sundbyberg och Solna? Men har det inte varit en del som anmärker på att när man säljer tomter så tar man betalt per hur mycket golvyta man tanker bebygga istf hur mycket markyta. Vilket I sin tur bidrar till (Inte enda orsak dock) att det byggs medlåg täthet.
Typiskt att kommuner agerar monopolistiskt i sin prissättning istället för att anpassa kostymen. Ett privat monopolföretag agerar på en marknad där deras produkter inte är "absolut" nödvändiga för konsumenterna. Till skillnad från kollektiva nyttigheter, t.ex bygglov. Ett utmärkt exempel på hur inflation skapas inom den kollektiva sektorn. Utgifter som inte sällan är livsnödvändiga(basutgifter)för inte minst svagare grupper, t.ex kollektivtrafik.
För varje ny bostad som byggs får man också en eller fler kommuninvånare och de betalar skatt.
Tyvärr försvinner det mesta ut i form av lägre statsbidrag (kommunalekonomisk utjämning), så de kommunerna som växer mest får också mindre bidrag eftersom de har högre skatteintäkter.
Ett nytt stort bostadsområde ger en mycket liten positiv påverkan på kommunens ekonomi.
@Mnils:
Åkermark utan detaljplan har ganska lågt värde, och det spelar ingen roll om det är t ex Skanska eller kommunen som köper den. När man sedan gör en detaljplan där man tillåts bygga bostäder på den, ja då är den värd 10 ggr mer. Återigen oavsett ägare och tidigare köpesumma.
Att kommunen till äventyrs skulle tjäna lite pengar på det, tja, det är ju de som i slutändan brukar behöva bygga rondeller, tillfartsvägar, dagvattenledningar och annat smått och gott utanför tomtgränser, så de pengarna kan ju spenderas där.
Vid expropriering så skall man få full ersättning, men som sagt, åkermark är inte sådär värst värdefull förrän man fått tillstånd att bebygga den.
Skanska och andra privata aktörer har inte möjligheten att tilltvinga sig mark från någon som inte vill sälja, och Skanska gör inte heller nya detaljplaner.
Kommunerna tar ju rätt bra betalt för anslutning till VA nät och idag älskar de att lägga över framtida underhåll av gator och belysning på samfälligheter i nybyggda områden.
Klart de får kostnader också, då det ofta är en massa barnfamiljer som flyttar in så nya dagis och skolor behöver byggas.
Du har rätt i att Skanska inte har kommunal exproprieringsrätt – vilken för övrigt inte får användas hur som helst, utan endast vid vissa speciella tillfällen. Det är inte som om kommunen kan köpa loss vad som helst för vilken peng som helst, dessutom finns möjlighet att överklaga exproprieringsbeslut, etc.
Däremot har du i praktiken fel i att byggbolagen inte tar fram "egna" detaljplaner. Ofta låter dessa (visserligen med kommunens välsignelse) ta fram i stort sett alla utredningar. Sen skall den så klart klubbas politiskt, men förutsättningarna där är ju satta via översiktsplaner mm så där finns litet utrymme för godtycke.
Många av byggbolagen och även småhusbyggarna sitter ju och äger åkermark, varför tror du de gör det ifall det inte finna några utsikter att omvandla denna till bebyggelse?
Vilken vinst för de kommunerna som förlorar sin arbetsföra befolkning. Slippa bygga dagis, rondeller, få en massa utjämningsstöd i form av stadsbidrag. Och när bostads bubblan spricker kan alltid de miljon skuldsatta flytta tillbaka till hembygden de kom ifrån och betala skatt på a-kassan, eller socialbidraget. För det är väl där de har råd att bo sen kanske. Bygglovsavgiften tillfaller fö kommunen och följer en fastställd taxa, den kan mycket väl höjas.
Mja, tyvärr finns det ju en kontinuerlig kontext, t ex att man sitter med dagis och anställda som kostar pengar och måste avvecklas. Eller rondeller som måste underhållas…
Och personalen efterfrågar bostäder och är potentiella skuldslavar. Likaså snorbollarna på dagis, potentiella skuldslavar som sen ska bo någonstans och helst ha shopping dom hobby. Det är ingen dålig affär för kommunen ens på sikt.
Hmmm känner att jag som kommunal tjänsteman behöver poängtera att expropriation används väldigt sällan. Det är dessutom så att vid expropriation betalar man marknadspris + 25% så det är inte någonting man vinner på, det medför dessutom VÄLDIGT mycket bad will.
Många detaljplaner initieras dessutom av privata aktörer. Det är inte så att kommunen måste äga marken för att det ska komma till en detaljplan.
I "min" kommun ligger dessutom bygglovsenheten så långt efter att jag inte kan tänka mig att man kommer göra sig av med folk på ett bra tag även om ärenden minskar.
https://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-2rum-karlastaden-goteborgs-kommun-karlatornet-13587337
Asså är det så billigt i Stockholm? 🙂
Vilket kap.
Här får man betala 8,75 miljoner för 36 kvadrat.
https://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-1rum-norrmalm-stockholms-kommun-klara-vastra-kyrkogata-17-12276437
Ca 10 tusen i månaden med en finansiering till 1.5%
Hur kan det vara dyrt?
Men det är klart. Ironisera över kvadratmeterpriser är ju kul.
Då hade du köpt om den uppfyllt dina krav rent fysiskt?
Om jag haft stålarna hade det varit ett alternativ.
Lilla uppstickaren "Enkla.com" erbjuder för övrigt bolån till 0,95%, tre års räntebindning, eller 0,665% efter skatt. Ungefär -1% eller -1,5% real kostnad. Ganska frestande.
Joakim.
Som vanligt får man väga in risken.
Om det nu är Collector som ligger bakom Enkla skulle iaf jag avstå.
Nä, det är inte aktuellt, men roligt att se innovationer i branschen ändå.
Verkar vara nåt som heter "Simplex AB" som äger Enkla. Får se hur de finansierar sig, men efterfrågan verkar finnas även på utlånarsidan så det kanske går bra.
"Bakom Enkla står även ett antal personer med djup erfarenhet av finansbranschen och digitala affärer. Kreditchef är exempelvis Bengt-Olof Lalér, tidigare kreditchef på SBAB och vice vd för Skandiabanken. Och marknadschef är Jordan Nasser, tidigare digital chef på H&M.
Chef för institutionell försäljning är finansmannen Marcus Widegren, Alexanders tvillingbror. Han har en bakgrund från Lehman Brothers, HQ Bank och Carnegie, och han var försäljningschef på norska Spotify-kopian Aspiro när artisten Jay Z köpte bolaget 2015."
Fantastisk name-dropping.
Inga varningstecken alls. SBAB, Skandiabanken, HM, Lehman B, HQ, Carnegie, Aspiro.
Det är nästan så man tror det är en konstinstallation.
EN del av SMS-låneföretagen har ryska oligark-intressen bakom sig…
Och en svensk "fasad"…
https://www.expressen.se/nyheter/svenskarnas-sms-lan-betalar-for-olegs-lyxliv/
Fallande inflationstakt gör att kommunerna kan låna mer pengar och sätta sprätt på. Finfina tider. Strålande tider.
Bromma Board Walk verkar vara en riktig spek-affär..
😉
Det finns en lagstiftning som kanske inte är känd för alla att kommunala överskott får inte användas hur som helt. T.ex. Stockholms stad har haft mångmiljardöverskott i flera år men detta får enligt lag inte användas på välfärd som föreskolepersonal och löner utan återinvesteras i infrastrukturprojekt (som också behövs). M.a.o. att tjäna några miljoner på bygglovshandläggning är ingen stor affär.
Vad har de använt överskottet till?
Varför kommer jag att tänka på det kommunala bolaget Växjö Energis spekulationsaffärer i olja på 80-talet.. 😉
Kan det efter den affären finnas just lagstiftning mot dylika excesser ?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Oljeskandalen_i_V%C3%A4xj%C3%B6
Bra. Då kan man tillämpa först in, först ut och göra sig av med alla oerfarna yngre idealistiska handläggare som är bokstavstolkare av BBR.
Samt en gång för alla ändra det kommunala planmonpolet.
Min fastighet = mitt territorum !
I socialismens namn så måste du förstå att bara för att du äger något så får du inte göra vad du vill med det, det är inte demokratiskt!
Tja, det finns nog ett antalicksesocialistiska lander som har begränsningar för vad man får göra med sin egendom.
Jag äger det här kilot kobolt-60, klart jag får sprida ut det på T-centralen om jag vill.
Glöm bara inte att stämma pendlarna för stöld av betapartiklar. Vad som är mitt är mitt, varenda j-a elementarpartikel.
Inställningen bland byråkraterna som lever av våra skattepengar är ganks skrämmande.
– Håller inte budget p.g.a. för lite att göra? Höj bara avgifterna!
Ungeför som att jag går till min chef och kräver högre lön bara för att min sidoverksamhet inte är lika lukrativ längre.
Fick höra i helgen att det skulle vara ”kriminella” som stått för största delen av spekulationsköpen av nybyggen… måste säga att idén tilltalade mig och mina fördomar..(kriminella i det här fallet skulle väl då vara mer eller mindre organiserade grupper som är bra på att identifiera luckor i systemet) Kändes lite spännande iaf. Om det nu ligger någon sanning i det så blir kanske kampen mellan west side Solnas ”avhoppare” och SSM spännande/otäck.
Nån sorts insyn har iaf personen jag hörde det ifrån.. men e väl ändå rätt så #trams
Tja, snabba cash måste ju "tvättas" på något sätt och fram till för några månader sedan var ju nyproducerade lgh en bra investering…
Någon ligger säkert "risigt" till just nu..
Tillför skattepengar och använd personalen för att göra om gamla idiotbegränsande detaljplaner till nya som tillåter förändringar av husen, nybyggnation och många olika verksamheter.
Stat, kommun, företag och privatpersoner, alla förväntar sig en framtid i rikedom eller en tryggad ålderdom från fastighetsmarknaden, risken är stor att drömmarna inte går i uppfyllelse.
Ett bygglov för en villa borde kosta max 5000 kr. Bara att rensa bort lagar, regler och byråkrati till detta uppnås. Problemet med offentlig verksamhet är att den aldrig styrs på kostnad/pris med följden att alla önskemål uppfylls utom för den som skall stå för notan.
Jag ser ofta detta påstående (och har bekanta som bygger nytt).
Vilka regler är det du vill ta bort? Brandskydd och energieffektivitetskrav?
Ja, allt utom brandskydd och rena säkerhetskrav. Speciellt energieffektivitetskrav, absurt att någon annan än den som bygger ska lägga sig i det.
Byggde nytt hus för 3-4 år sedan, ritade huset själv. Kan inte påstå att jag upplevde några byggregler eller lagstiftning som varken särskilt besvärande eller påtagligt fördyrande(naturligtvis fanns det vissa irritationsmoment men överkomliga). Får nog faktiskt säga att åtminstone vad avser villor är de flesta krav ganska vettiga. Man kan ta kravet på ett sovrum i bottenplan som exempel – många vänder sig mot detta men i praktiken är det ett bra krav för samhället och oss skattebetalare. Har en bekant som nu ligger på kommunalt korttidsboende i avvaktan på ortopedoperation (3 mån väntan). Hade han haft möjlighet att sova, äta och gå på toa i samma plan så hade han kunnat bo hemma.
Nu har man i mitt tycke krånglat till energikraven i senaste BBR men annars har jag nog hittlills tyck att energikraven varit ganska modesta.
@Hippoglossus2 Då bor din vän i ett hus som trots alla dessa krav inte uppfyller gällande standard?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.