Icke-inflationen fortsätter skörda sina segrar. Sverige sämsta kollektivtrafikbolag, Värsttrafik, höjer priserna med upp till 5.6% och i gräddhyllan Kungsbacka höjs vattenavgiften med 4% och soptömningen med hela 20%.
 |
| Vatten är dyrt i Kungsbacka. |
Västtrafik höjer alltså taxorna med start på söndag. Som mest höjs endagsbiljetterna för tätorterna, med 4.5% till 5.6%. Månadskorten höjs med runt 2%. Detaljer hittar ni som PDF här.
I Stor-Göteborgs gräddhylla Kungsbacka har man 2016 höjt sophämtningsavgiften 4% och 2017 med 5%. Det räcker dock inte, så nu höjer man den ytterligare med otroliga 20%. Dessutom höjs brukningsavgiften för vatten med 4%. Detaljer här. Nu har säkert Kungsbackaborna råd med detta, men hur stor höjningen blir nästa år ska bli intressant. Denna typ av kommunala avgifter får inte visa överskott, så det vore rysligt intressant att veta hur man kan ha ökat kostnaderna med 20% på ett år.
Den låga inflationen fortsätter alltså att med seger efter seger. I Stor-Göteborg får man trösta sig med att platt-TV blir billigare och kompensera prishöjningarna på kollektivtrafiken med inköp av en nya stor skärm så kommer inte utgifterna sammantaget ökat. Det är ju trots allt så KPI-inflationen beräknas…
34 kommentarer
Ingår kommunalskatt i KPI? Höjd kommunalskatt – utan förbättrad service – borde också vara en del av inflationen.
Skaffa dig en analys! Höjd kommunalskatt innebär ALLTID förbättrad service. Och hör sen!
Jag antar att detta var ironiskt sagt 🙂
Ja, det har blivit mycket bättre service i nästan hela Sverige.
"Höjd skatt i 162 kommuner under mandatperioden" – skattebetalarna.se
@Stefan: Nä, jag är inte ironisk. (Tror att Cornu är dock). Men det slog mig när jag läste hans beskrivning av de kommunala avgifterna. Det är ett intressant metodologiskt problem. Jag gillar sånt. Hur får man mest pang för pengarna?
Att det i slutändan är vita, medelålders CIS-män som betalar för hela kalaset är ju självklart. Sen kan man rådda runt stålarna på olika sätt – med olika effektivitet.
Som jag ser det finns det bara 2 politiska frågor: hur får man stålar? hur ska man rådda runt de stålar man har? I dagsläget har vi 8 partier som sysslar med fråga nr 2 – och inget som sysslar med fråga nr 1. (Kamelcenter i ANgered hör t fråga nr 2).
Hej Lotta Jag medade Cornu
Kan väl hålla med dig att alla höjningar i skatt är en slags inflation
som drabbar dom som tjänar pengar.Hur mycket det blir beror på hur mycket som går tillbaks till varje kommuninvånare så inflationen är på individ nivå väldigt olika
Det finns många hål för kommunerna att fylla. Och fyller dem gör man.
Vad jag förstått är att inflationen är låg i den flesta länder och samtidigt råder global högkonjunktur. Många varor och en del tjänster faller i pris.
Mina tankar om orsaken är att en del verkningar av datorer börjar få inflytande på kostnader för tillverkning av allt mer. AI, som dramatiskt förbättrats på några år, lovar mer sänkta kostnader.
Kollektivtrafik kommer också bli billigare på en del håll redan innan de självkörande tar över. I Shenzen finns över 16.000 elbussar medan vi i hela Sverige bara har 52.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Varför envisas svenska bussbolag med att köra stora trekvartstomma bussar hela tiden. I många länder kör man med 15-platsersbussar eller Toyota-vans. Är det för att det hela är skattefinansierat? Överfinansierat?
En intressant observation! Och Shenzen är till folkmängd ca lika stort som Sverige.
Men vilka incitament man har för att använda ett visst drivmedel/teknik beror på ett antal faktorer. Och där kan det skilja en del mellan Sverige och andra. Har för mig att en ganska stor del av stadsbussarna i Sverige går på biodiesel (?). Enligt ecotraffic.se (2015) är det dyrare att köra elbuss än vanlig buss.
Men det är nog ingen tvekan att inom några år kommer det av vara mer kostnadseffektivt att köra elbuss även i Sverige. Batteritekniken förbättras och blir billigare. Runt hörnet väntar disruptiva förändringar som kommer att ge en ketchupeffekt.
En skillnad mellan kina och Sverige är ju framföraalt hur täta städerna är byggda. (En annan sak är ju hur många mäniskor som anses få plats på en buss, I Kina är detta en till 🙂 )
Jag gissar att man pånytt gör om index och räknar numera in de fallande bostadspriserna i inflationsindex…
Vattenavgifterna bör höjas ganska mycket i det här landet iom omsättningstider på över 100 år för vattenledningar (och har läst någonstans att någonstans runt 30% av allt vatten som pumpas ut i ledningsnäten inte når fram).
Att de höjs är snarare en konsekvens av att de gått back tidigare, alltså har det gått på kommunalskatten, när det kommer andra utgifter som skall prioriteras(vård, skola och nya arenor) behöver alltså avgifterna gå upp.
Man gör nuförtiden en kost-benefit analys om och när det är lönsamt att laga läckor. Att komma ner till 0% svinn är ekonomiskt och praktiskt omöjligt om man har några hundra mil ledningar i en stad. Således får man acceptera att en del vatten rinner ut i marken, ungefär som att man har överföringsförluster i elledningar. För Stockholm vatten har jag sett uppgifter på 10-20% svinn för olika områden.
Är det du lelle Paul?
Så är det, men samtidigt är det rätt lugnt på övriga inflationsfronten. Hyran upp 0,8% i år. Kanske +1,5-2% nästa år.
@Joakim Det är planekonomi när det gäller hyror så det är inte konstigt
Nåja, det gäller ju även till exempel de kommunala och regionala bolagen som nämns i inlägget.
Varje gång "icke-inflationen" tas upp så är det bara exempel som visar på hög inflation som visas, aldrig tvärtom. Man kan nästan tro att bloggen vill få oss att tro att den verkliga prisökningen för konsumenter är flera gånger högre än den officiella siffran.
Industrialiseringen av Kina med global deflation som resulterat i extremt låga räntor som medgett en enorm, lånefinansierad konsumtionsökning. Sverige har tom fått importera människor för att öka på konsumtionen för att inte få deflation.
Nu är kanske andra tider på gång. Kina-effekten tar slut förr eller senare.
Bränslepriserna är på väg upp och de väger rätt tungt i KPI. Anta att inflationen stiger, då måste räntorna höjas och då stiger KPI-inflationen ännu mer pga att bolåneräntorna stiger.
Läget normaliseras med en inflation på 2-3% och bolåneräntor på 4-5%. Kan bli en brutal eller utdragen inbromsning.
Är det någon som vet exakt hur den här kpi-portföljen ser ut?
Inköp/månad:
– 5 gram smör som indexeras som kvoten mellan förra månadens dyraste och innevarande månads billigaste.
– 3 Plattskärmar
– 1 SL-kort
– 2 liter mjölk
– 1 paket kaffe
– 300 gram av månadens billigaste fläsk naturligtvis billigare än medelvärdet av från föregående månad.
– Prenumerationer på någon dagstidning(Ni vet en sån där med nyheter på papper som folk begagnade sig av för 20 år sedan.)
osv
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Sa-mater-SCB-inflation–skillnaden-mellan-KPI-KPIF-och-HIKP/
Tack, men det är fortfarande ganska otydligt.
Bara titta på första punkten "boende" så är den ju helt ospecificerad och godtycklig.
Genomsnittshyra?
Kostnader för att bo i ett hus/bostadsrätt med sedvanliga avskrivningar, underhåll och reparationer? Köksrenovering vart tionde år är väl kutym idag?
På sidan 23 i nedanstående dokument hittar du hur exempelvis ett urval av hyror samlas in. Lite krångliga statistikformler om man vill tränga in i det. Verkar inte finnas något koncept som "genomsnittshyra".
I slutet av dokumentet finns ett antal tabeller om vilka produkter som ingår och hur de viktas.
https://www.scb.se/contentassets/a1e257bb3a574420b9d3f2ff59851c0a/pr0101_do_2017.pdf
Det är ju ett klassiskt trick från kommuner med stor andel höginkomsttagare. Skyhöga taxor vars vinster smugglas bakvägen in i den kommunala verksamheten så kan man hålla låg kommunalskatt och minska skatteutjämningen mot staten.
Enligt Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster så är det inte tillåtet att ta ut överavgifter på ett område för att använda till andra verksamheter.
"Det totala avgiftsuttaget får inte överstiga nödvändiga kostnader för att driva verksamheten, verksamheten får inte gå med vinst."
Ett möjligt kryphål är att Göteborgs stad då använder egna entreprenörer som överfakturerar för utförda tjänster men det torde då strida mot ovan nämnda lag.
I alla fall så kommer de medvetna och socialt resursstarka höginkomsttagarna nog snabbt att komma på fifflet..
😉
Korrelationen höga inkomster, socialt och verbalt/skriftligt resursstarka är ju hög…
Ja precis. Taxorna ska vara satta utan att bolaget får gå med vinst. Den som kan bevisa att denna lag inte följs kan få många poäng och hyllningar.
Den tråkiga sanningen är nog att kostnadsutvecklingen faktiskt är sådan här.
Ledningsnäten, vattentorn, reningsverk m.m. är ofta väldigt gamla och i stort behov av upprustning. Lägg till ökande krav på rening av både avlopp och även rening och säkring av färskvatten, ökat behov av reservvattentäkter och förbindelser mot andra kommuner (t.ex. mellan Mölndal och Kungsbacka) så förstår ni att avgifterna måste gå upp.
Ofta har man redan byggt i de billigare lägena, och nu är det dyrare lägen som medför längre ledningar, mer bergschakt osv. Det är ingen tillfällighet att Tanum har en av Sveriges högsta VA-taxor.
Min lunchrestaurang har vid årskiftet höjt från 90 till 95 kronor.
20%…det är lite Östeuropa och österutfasoner på de höjningarna. Kan de inte planera bättre?
Det är kanske ofta en politisk fråga. Man vill inte höja förrän det börjar bli kritiskt. Dvs betydande underskott för VA-driften och trängande investeringsbehov.
Frågan är om kommuner ens brukar höja avgiften i förskott när man ser kommande investering i t.ex. nytt vattenverk eller reningsverk?
I allmänhet är många kommuner ofta restriktiva med att tillämpa särtaxa för dyrare förhållanden.
Är Västtrafik verkligen värre än SL?
Denna artikel passar bra här:
http://www.gp.se/nyheter/göteborg/chockhöjd-parkeringsavgift-för-personal-på-östra-1.5012765
Alltid intressant med hur priser utvecklar sig. Letar man ordentligt så hittar alla säkert någon prisökning som sticker ut. Prisminskningarna eller priser som står stilla verkar folk inte fundera så mycket på, dock.
Hyran för min egen p-plats steg med 10%, som exempel (fast är mycket billigare än vad den "borde" vara), och min hemförsäkring ökade med 5%.
Hyran är dock bara upp 0,8% och till årets julklappsleksaksinköp var billigare än tidigare (och mycket vanlig mat, som ris och bönor och vetemjöl, är billigt fortfarande). Eftersom jag lägger mer pengar på hyra och mat än på hemförsäkring och parkering så är min "personliga" inflation väldigt måttlig.