Ett antal personer i mina sociala nätverk har i egenskap av rasande eller kränkta delat en krönika från Aftonbladet av Linnea Claesson. Det är själva vitsen med krönikan – att den ska vara så idiotisk att lättkränkta delar den maximalt och den därmed får maximalt med klick. Det kan vara bra att påminna hur mycket Aftonbladet lever på just dessa delningar och att krönikörer är valda att provocera maximalt i den nya klickonomin.
En liten guide till när du ska dela länkar i sociala medier. |
Här på bloggen får jag normalt 5 000 – 10 000 sidvisningar av en enskild artikel. Om de däremot är för bloggen ovanligt välskrivna, innebär något nytt eller är uppseendeväckande nog, och därmed delas i sociala medier kan sidvisningarna ofta dubblas mot normalt. Ibland rent av tiofaldigas.
Antal sidvisningar per artikel på bloggen näst längst till höger. Gissa vilken som började delas i sociala medier? |
Betalartiklar ger generellt färre sidvisningar och allra minst sidvisningar får jag om jag skriver något om mina böcker eller mina föreläsningar och framträdanden.
Ville jag enbart maximera trafiken skulle jag bara skriva ännu värre idiotier än jag brukar göra och provocera maximalt för att på så sätt få delningar i sociala medier.
Gissa vilken artikel som delades i sociala medier? |
Detta är de stora mediahusen fullt medvetna om, och därav har ledarkrönikörer och framför allt kulturkrönikörer blivit de nya stora intäktskällorna. En krönikör kostar nästan ingenting, speciellt en frilansare, och till skillnad mot journalistik finns det inga andra kostnader inblandade för att få en krönika skriven. Krönikorna, speciellt de som blir virala i sociala medier, är en mycket bra affär för tidningar som Aftonbladet.
Speciellt bland kulturkrönikorna kan man skriva precis vilka idiotier som helst, för att göra maximalt antal personer upprörda, så dessa delar artikeln tillsammans med arga kommentarer i sociala medier.
Det är inte det att krönikören är uppriktig i sina åsikter och fabulerar, utan det hela handlar om att från tidningens sida hitta tillräckligt provocerande personer och köra slut på deras trovärdighet på arbetsmarknaden. Ett cyniskt spel med att låta folk hänga ut sina åsikter tills ingen annan än Aftonbladet vill ta i dem med tång.
Just nu delas en krönika av Aftonbladets Linnea Claesson friskt med massa välformulerade motrepliker (och en och annan vit kränkt manrage) i sociala medier. Och reklamstålarna klirrar in hos Aftonbladet.
När någon skriver något synnerligen idiotiskt, dela inte det hela i sociala medier, så kanske Aftonbladet mfl slutar publicera idiotier. Dela istället sådant som är välskrivet, vettigt och som ni håller med om. Bemöt gärna idiotierna, men länka inte.
Svårare än så är det inte. Genom att bli kränkta och dela så går ni Aftonbladets ärenden, så det blir klirr i kassan hos både LO och Schibsted, samt extra bonus till cheferna.
För tydlighetens skull bifogas ett litet flödesschema ovan.
Ju mer du delar idiotier i sociala medier, desto mer idiotier kommer publiceras. För en mer sansad svensk debatt med sunda balanserade åsikter, gynna inte idiotierna med klick och delningar.
29 kommentarer
Ja, det är ju därför de stora mediehusen mer än gärna låter "tykna", "oförskämda", "osnutna", om sakn okunniga och uppkäftiga , fr.f.a unga s.k "feminister" utan den minsta livserfarenhet få så mycket medieutrymme.. 😉
Det drar ju trafik!
Om det är den krönikan jag tror den är så handlar den om demokratisk representation.
Egentligen är det ju bara formuleringen av krönikan och dess attityd som är tröttsam, själva innehållet – att folket ska representeras av just folket – är ju sund.
Att det finns problem med detta i Sverige idag råder det ingen som helst tveksamhet om, det är bara att t ex läsa "Den politiska adeln" av Anders Isaksson. Politiker som gifter sig och skaffar barn med varandra som också blir – politiker. Osv, etc. Och gör dom inte det så är dom åtminstone som Ygeman – saknar högre skolning till förmån för politiskt arbete, journalistbarn från Sthlm, vapenvägrare och gift med en förbundssekreterare i facket.
Andra yrkesgrupper funkar säkert snarlikt (läkarbarn blir läkare och får första tjing på AT-tjänst, osv) men när det gäller demokratisk representation är det ju extra problematiskt av uppenbara skäl.
Att det är en brännande fråga och att det är tacksamt att vilken krönikör som helst tar upp det råder det således ingen tvekan om. I det här fallet kanske budskapet försvann bakom allas ilska dock, och det är ju synd.
Nja, visst har vi problem som du beskriver men de löser man inte med att dra in ett (annat) gäng medelmåttor att styra landet.
Jag hade gärna styrts av personer som folket såg upp till, en äkta aristokrati. Vi skulle behöva hitta ett sätt där folk kan rösta in personer de beundrar för deras kompetens till att styra landet.
Inget blir bättre av att hitta kreti och pleti med olika färger på skalet…
Om det är denna krönika som avses, så var det ett gott val när Lars funderade på vilken krönika han skulle ge publicitet med sitt inlägg. Hade kunnat vara något helt idiotiskt.
Ja,krönikan I fråga är ju ganska dämpad för att vara fån skribenten.
Identitetspolitiskt trams är det, att folk ens orkar bry sig om dyngan som kommer ur dessa babblande och skrivande idioter. Ignorera dem prata inte med dem, umgås inte med dem, förbjud era barn att leka med deras barn.
Att ifrågasätta identitetspolitik är väl ungefär lika seriöst som att påstå att folk inte blir påverkade av människors utseende och kläder.
Det finns ganska mycket att ifrågasätta ang identitetspolitiken, men frågan är om isolering av dess förespråkare är en speciellt effektiv metod.
Speciellt undrar jag varför deras barn ska straffas?
Min erfarenhet är att när man på ett svepande sätt ifrågasätter identitetspolitik så är det oftast halmgubbar som avses, jfr Trumps senaste uttalande om att han uppfattar att man inte får prata om jul.
Frågan är väl om det identitetspolitiska sättet att betona skillnaderna är särskilt produktivt.
T ex kan man säga att Andreas Carlgren (hette han va) Var BÖG… och så var han minister också.
Eller så kan man säga att Carlgren var miljöminister… ja och så var han visst bög också.
Jag är inte så säker på att det första sättet är ett bra sätt att agera eftersom det då s a s ställer hans lämplighet i skuggan. Men en del identitetspolitiker väljer ju att agera på det sättet.
@Ben: Fast politik handlar ju inte om individer, utan om grupper av människor. Att ta med; ekonomiska möjligheter, ålder, kön, bildningsnivå, religion, sexuella preferenser, nationalitet, ras osv, kan vara ganska bra när man utformar politik. Eftersom alla andra tar hänsyn till detta i olika hög grad.
Precis som all politik, kan identitetspolitik användas på ett skadligt sätt. Min poäng är att när man attackerar just identitetspolitiken är det sällan verklig politik, eller skadlig politik som attackeras.
Identitetspolitik är nyrasism!
Lämplighet, erfarenhet och kunskap sitter inte i huden, mellan benen, var du kommer ifrån eller vad du tror eller inte tror på!
Stefan Löfven och Torbjörn Fälldin, båda statsministrarnoch båda ångermanlänningar. För de samma politik?
Av en händelse är det främst personer som tillhör grupper som (över)representerad som hävdar att representation inte spelar någon roll. Märkligt det där… Lustigt nog är väl brist på representation en av de viktigaste historiska politiska frågorna i modern tid, men historia är väl för töntar antar jag..
"Identitetspolitik är nyrasism!"
Njae, rasism är rasism. Att försöka späda ut det begreppet är bara oseriöst.
@Mopongo: Om en grupp ärunderrpresenterad så är det kanske inte omöjligt att tänka att detta kan bero på medveten eller omedveten diskriminering och att uppmärksamma det är inte fel. Det är däremot inte rätt när man börjar gå efter det antagandet att variationen mellan grupper är store än inom grupper (exempelvis Hanif Bali och Ardalan Shekarabi som båda är av iransk ursprung men har ganska olika åsikter). Vidare så har detta tänakande att människor främst är sin grupp och inte individer melllanåt givit upphov till ganska inskränkta attityder till de som vill gå over dessa gränser.
@vgd Jag håller med om att det är viktigt att inte bara att skillnaderna är större mellan grupper än inom dem. Och visst finns det exempel i historien som visar hur riktigt jäkla fel det kan gå med att ställa grupp mot grupp och när en typ av gruppidentitet blir viktigare än allt annat. Men jag skulle hävda att hela det representativa demokratiska systemet bygger på att medborgarna upplever att de blir representerade i folkförsamlingen. Utan känslan av representation undergrävs legitimiteten i vårt parlamentariska system. Vill man minska grupp-tänkandet är jag övertygad om att inkludering och att minska skillnaderna mellan olika grupper är det mest effektiva sättet.
@Iblandekonomi: Jo, att indentitetspolitiken är en halmgubbe som en del hänger upp sin argumentation kan vi vara överens om. Men jag är inte så säker på att den egentliga identitetspolitiken är så effektiv alla gånger. Verkar ju ha funkat för de homosexuella dock, de körde ju mycket med sånt under 1900-talet och nu är det ju ganska accepterade.
En generell kommentar till diskussionen kan dessutom vara att Löfvéns regering 2014 nog var den mest representativa någonsin – god geografisk representation och hälften kvinnor.
Tidigare alliansregering hade t ex inga norrlänningar, åtminstone ett tag.
Sen kvarstår väl problemet att det bara är en massa yrkespolitiker med SSU-arbete istället för högskola eller "riktigt arbete" i båda fallen iofs.
@iblandekonomi
Här uttrycker de sig lite bättre än mig.
GP: Riktig representation handlar inte om hudfärg
"Att sätta likhetstecken mellan representation och sådant som hudfärg, etnisk bakgrund eller sexuell läggning är problematiskt då det insinuerar att personer som liknar varandra när det gäller dessa attribut också skulle likna varandra när det gäller annat."
Så kort, jo identitetspolitik är nyrasism då det fokuserar på egenskaper du inte kan gör något åt och att det ska definerar dig.
@A nonum:
Aleksandra Boscanin gör ett rejält hopp i logiken när hon använder en statistisk siffra (andel utomnordiska i media) för att hävda att detta är ett tecken på att personer inte bedöms som individer. Hon förklarar inte hur hon kommer fram till det sambandet, och det beror förstås på att det inte stämmer.
När man hittar en statistiskt tydlig underrepresentation i en viss maktsfär finns det alltid anledning att fundera över vad orsaken till den är. Det kan vara ett bra verktyg i arbetet med att identifiera och bekämpa rasism.
Sätten är många för att tjäna en spänn; men – AB har väl inte mycket annat än "provocerande" skribenter?
Det allra klokaste är förstås att inte läsa blaskan alls.
Just därför, och för att jag sedan länga avskaffat FB, så är jag lyckligt ovetande om den aktuella krönikan och har alltjämt ett lågt blodtryck.
Den enda gången jag läser något i Aftonbladet är när någon kompis länkat till en artikel där, och det är sällan, eftersom de vet att jag undviker den blaskan.
Det går alldeles utmärkt att hålla sig informerad utan att läsa något i nämnda publikation.
Jag har ett förslag för er som läser Aftonbladet. Gör veckan mellan Jul och Nyår till en Aftonbladet-fri vecka. Det finns så mycket annat att göra då i alla fall.Om ni tycker att det går bra att klara sig utan denna denna blaska så kan ni fortsätta med att ha en Aftonbladet-fri tillvaro. Ni spar tid och ni slipper att läsa en massa skräp samtidigt som ni inte stöder denna vämjeliga hattidning.
Blaskor av typ Aftonbladet, Expressen skummar jag snabbt igenom. SVT och SvD ger jag lite mer tid. Men jag delar sällan någon artikel.
https://www.savinglinnea.com/
*Funderar nu på om jag ska dela den här bloggposten vidare i sociala media*
För er som känner att ni måste länka vidare gör det i så fall via https://unv.is/ så hindrar ni klickräknarna iaf.
Det finns en fara i att sätta i system (för tex tidningar) för att synas att till för stor del ta upp eller låta bara "rage" och tilldragande kontroverser. Det riskerar bli en norm(al) som sen gör det svårare att ta upp seriösa längre ämnen och frågor.
Det typiska är ju att det är pilitidkt korrekta grupper som påstås måste få representation. Ser sällan krav på viss procent hallänningar, 60+, akademiker etc.