Det märks att det är valår. Inga politiska partier i riksdagen vill skärpa amorteringskraven och sällar sig förstås till lobbyorganisationen Bankföreningen som inte heller vill det. Det ser kort sagt ut som att Finansinspektionen står ensamma här.
Inför valåret 2018 finns det förstås inget politiskt riksdagsparti som kan tänka sig att göra det svårare för bolånekollektivet. Inte ens Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna, med sina stora väljargrupper inom hyreskollektivet i landets förorter, kan tänka sig att skärpa kraven på medelklassens återbetalningar av sitt skuldberg.
Inget parti säger alltså ja. Vänsterpartiet tycker t ex att det finns bättre åtgärder. Exakt vilka dessa är framgår inte, men man kan ju alltid höja skatterna istället, så folk inte har råd att ta lån? Frågan är bara med hur många ostbågepåsar man ska höja skatten?
Enligt SvD säger Centerpartiet, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna uttryckligen nej. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna vill inte svara på frågan. Miljöpartiet säger kanske, men det beror nog på att ingen påtalat hur stora skulderna är bland kärnväljarna på Södermalm.
Även lobbyorganisationen Bankföreningen säger förstås nej.
Så sammantaget ser det tufft ut för Finansinspektionen (FI), som igår skrev om sitt förslag på DN Debatt.
Vad är då FI:s förslag?
Lånar man mer än 4.5x sin bruttoinkomst, t ex 4.5*480000*2=4 320 000, eller 85% av en bostad på drygt 5 MSEK för ett tjänstemannapar med 40 000:- SEK vardera i bruttomånadslön, så ska man amortera en procentenhet mer per år än tidigare. Dvs 3% istället för 2% om året om man ligger över 70% i belåning, eller 2% om belåningsgraden är mellan 50 och 70%.
Reglerna ska börja gälla från 1:a mars är det tänkt.
Tanken är att högbelånade ska tvingas amortera ner snabbare för att minska sin risk, men det tycker alltså inte några riksdagspartier. Det är ju ändå valår. Då ska ändå endast 15% av hushållen som köper en bostad under 2018 drabbas av krav på att faktiskt betala av sina skulder lite snabbare.
57 kommentarer
Betydligt bättre att förändra ränteavdraget istället för att staten ska blanda sig i privata affärsuppgörelser.
?
Amortering är en del av ett lån, där du och banken skrivit ett avtal. Vi har avtalsfrihet i landet, det bör inte staten gå in och peka i.
Bättre för samhället är att staten låter bli att lägga miljarder på att betala (30 % av) folks låneräntor. Detta bidrag är inte fördelningspolitiskt riktigt på något sätt längre. Förr behövdes det för att fastighetsskatten var hög, folk kunde inte köpa hus med lånade pengar. Men vi har ju avskaffat den skatten, i stort sett. Finns ingen anledning att pytsa ut dessa miljarder längre.
Tänk om ränteavdragen inte fanns… hur de 8 olika partierna skulle sälja in idén att subventionera 30 % av alla låneräntor, inklusive SMS-lån… diskutera i grupp… ? 😉 För där står vi, alla vill ha kvar bidragen!
Att ni orkar.
Ränteavdraget är ingen jävla subvention utan ingår i kapital, förvisso avdragsgillt mot tjänst men du fattar nog.
Sätt det i relation till vad kapital och tjänst drar in till statskassan så blir det väldigt magstarkt att börja yla om subvention på klassiskt vänstermanér.
Okej!
Om avdragsrätt för låneräntor, och då låneräntor öht, ÄVEN för företag mm skall tas bort så bör i konsekvensens namn även intäktsräntor skattebefriats.
Statens intäkter kan tillgodoses med moms och vanlig skatt på inkomster etc.
Dumheter. Vi bor i Sverige – staten lägger sig i precis alla "privata affärsuppgörelser".
Svaret till argumentet du framför, som är rätt vanligt att framföra, kräver alltså en egen emoji då de vanliga inte riktigt uttrycker känslan.
Stefan
Ränteavdraget är i praktiken en banksubvention och en förmögenhetsöverföring från de utan lån till de med (stora) lån.
Helt rätt, det är bankerna som subventioneras på kapitalsvaga individers bekostnad. Väldigt svårt att motivera den fördelningspolitiken, möjligen om man är djupt mörkblå och svårt konservativ.
Mycket trams i den här tråden.
Först och främst ska givetvis ränteavdraget bort. Den ska ju kvittas mot ränteintäkter och inget annat. Just nu är det ett verktyg för att strömma pengar från de som har mindre till de som har mycket pengar.
För det andra så har staten all rätt i världen att blanda i sig när det gäller lånen. Det är staten som tillåter banker att skapa en skuld som en siffra med en knapptryckning som sedan används för att betala för en bostad. Visst om banken faktiskt hade all de miljonerna i bankvalvet och sedan gav/lånade dem till en person som köper ett boende: fine. Då ska staten inte blanda sig i detta. Men det är inte så det fungerar. Ni är fullt medvetna om det eller inte?
Stefan & Bengt:
Jag tror de flesta som argumenterar mot ränteavdraget avser just rätten att dra av underskott av kapital mot inkomst av tjänst. Att öht insinuera att man kanske eventuellt inte fattat detta tyder på att man missat detta.
Av denna anledning blir symmetriargumentet tämligen snett på det, av två anledningar. För det första så är symmetrin inte att samma sorts inkomster och utgifter skall behandlas lika utan symmetrin borde ligga i att inkomster och kostnader för inkomstens förvärvande borde ställas mot varandra. För det andra så använder man symmetriargumentet MOT avskaffande av en asymmetriskt förhållande aldeles oavsett.
Dessutom så är ränteavdraget när man ser till dess effekt en subvention. Att man drar in skattepengar är ju något andra i liknande situation ofta gör, man skall se till vilken inverkan ränteavdraget har på folks ekonomi och inte faktorer som egentligen inte har så mycket med ränteavdraget att göra.
Kristian: dock har bankerna privilegiet att ha staten som går i borgen för en del av deras skulder, då är det rimligt att man ställer krav på bankerna att inte ta så stora risker på skattebetalarnas pengar.
Jag tycker man borde avkräva bankerna detta och det i sin tur skulle få effekten att bankerna skulle behöva kräva amortering i större utsträckning. De som eventuellt inte riskerar skattebetalarnas pengar skulle inte behöva sådana krav (men hade nog ändå varit försiktigare av ren självbevarelsedrift)
Anonym,
Räntesubventionen är 30 %, medan skatten på ditt kapital kan vara väldigt låg. De senaste åren, med säg 8 % avkastning, så är ISK/KF-skatten på ca 0,5 % endast 6 % av kapitalet, en femtedel av ränteavdraget! Det råder ingen som helst jämvikt här.
Att då subventionera ränteutgifter för lån är en ren gåva, speciellt eftersom större delen går till de med höga lån, vanligtvis de med höga inkomster eller mycket kapital att låna pengar på.
Tanken med ränteavdrag var att folk ska ha råd med bolån när fastighetsskatten var hög. Skatten är avskaffad och det borde även ränteavdragen vara. De flesta EU-länder har nu avskaffat eller begränsat ränteavdragen, så borde även vi då det eldar på en enorm skuldbubbla som vi inte kommer ha råd med.
I vilken kommunistblaska har ni läst att de med höga inkomster tjänar mest på ränteavdraget? Ett tips. Tro inte på allt Ulla Andersson säger.
Återigen. Sätt ränteavdraget i relation till vad de med höga inkomster betalar i skatt och sluta gnäll så förbannat över ränteavdraget som någon sorts orättvisa.
Stefan: Fakta är förstås att den som tjänar mer också i regel har högre lån, och därmed högre underskott av kapital. Att den som tjänar mer generellt betalar mer skatt i allmänhet är en annan sak.
SCB säger:
Inkomstklass … Medelvärde skattereduktion (tkr) … Total skattereduktion (Mkr)
Totalt … 4,6 … 18 101,5
…
0 … 3,2 … 108,0
1-39 tkr … 1,5 … 94,0
40-79 tkr … 1,9 … 433,0
80-119 tkr … 2,5 … 689,8
120-159 tkr … 2,9 … 855,1
160-199 tkr … 3,4 … 942,7
200-239 tkr … 3,8 … 1 180,2
240-279 tkr … 4,2 … 1 568,9
280-319 tkr … 4,5 … 1 957,7
320-359 tkr … 5,0 … 2 053,4
360-399 tkr … 5,4 … 1 795,3
400-499 tkr … 6,1 … 2 925,9
500-599 tkr … 7,1 … 1 435,8
600-799 tkr … 8,1 … 1 165,5
800-999 tkr … 9,2 … 425,6
1000+ tkr … 12,1 … 470,5
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ja där ser du ju själv att de som tjänar mest på ränteavdraget är de med låga inkomster. (ränteavdrag/disponibel inkomst).
Är man lagd åt vänsterhållet så vill man dock räkna skattesänkningar osv i absoluta kronor. "De miljarder som går till höginkomsttagare kunde gått till bostadsbidrag åt de fattiga", typ. Vänstern vill ju till och med ha progressiv kapitalskatt!
När man läser kommentarerna här kan man tro att Ulla Andersson skriver under pseudonym.
Mama: du borde inse att du jämför äpplen och päron där. Du sätter ju ränteavdraget i förhållande till förlust på kapital medan du sätter kapitalskatten i förhållande till kapitalet. I konsekvensens namn borde du ju sätta det sästnämnda i förhållande till kapitalvinsterna.
Stefan: frågan är varför du baserar ditt argument på vad Maggan har sagt då?
Dock så ligger ju inte orättvisan där direkt. Orättvisan ligger i att folk med äganderätt och i lägre grad de med bostadsrätt får göra avdrag för sina boendekostnaderna (mot inkomst av tjänst) en rätt som de som bor i hyresrätt inte har. Indirekt blir detta en avdragsrätten för mer välbemedlade då det antagligen är så att folk med lägre inkomster i större utsträckning bor i hyresrätt medan de med högre inkomster bor i bostadsrätt eller till och med äganderätt. Som Joakim påtalar så är det antagligen så också att de med högre inkomst har högre lån också och därmed kan göra högre avdrag.
Om ränteavdraget ska bort skall även motsvarande skattelättnader ske för inkomst av tjänst. Vi betalar en helvetes massa skatt i detta land, och som Leif Östling sa, vad f-n får man för pengarna….
Det som behövs är att vRiksbanken slutar centralplanera räntorna och att vi istället har fast penningmängd (eller svagt ökande med någon låg procent) och sen får räntorna sättas av utbud och efterfrågan, spar- och lånevila i ekonomin.
Men om man ska leka planekonom och reglera, så blir det väldigt märkligt att lägga så stor vikt vid inkomsten. Det är stor skillnad i risk för banken om man har belånat lägenheten till 85% eller 50%. Går man och dör så kan banken få en kreditförlust i första fallet, men det är osannolikt att priserna faller så mycket att de får det i det andra. Vad man har för inkomst spelar liten roll. Får banken inte in ränteinbetalningar så kan de sälja av bostaden.
Ser hellre att man minskar ränteavdragen och växlar det mot minskad reavinstskatt.
Det enda rätta är att slopa ränteavdraget helt och sänka skattetrycket på arbetande människor.
Bankerna har väl till viss mån satt gränserna i egenintresse. Att ta höjd för inkomsten är ju för att det kan tänkas vara bättre (för banken) att mäta ut räntan på lönen än att mäta ut skulden på fastigheten. I det första fallet ger det ju banken intäkter medan det sistnämnda undanröjer framtida intäkter (nej amorteringen är ingen intäkt för banken – det förvandlar bara i effekt en tillgång till en annan av samma värde).
Se för övrigt min kommentar om bankens risker på skattebetalarnas bekostnad – det vore rimligt att kräva försiktighet av bankerna.
Vad är då F!:s förslag?
Tja, alla och då menas ALLA skall bo i en "normaltrea" i [valfritt utanförskapsområde] förutom några särskilt väl bemärkta "kamrater" som får en fin våning i innerstan och en datja i närheten av någon Spyman på Österlen.. 😉
I länken nedan kan man läsa riktigt roliga saker! 😉
En riksdagsman Engström m.fl från VPK – Vilka annars – vill FÖRBJUDA offentlig försäljning av BR på auktion Dels FÖRBUD av försäljning av BR till "överpriser" och dels "offentlig kontroll" om överlåtelse av BR…
Detta skrevs 1972 och vibbarna av ett detaljstyrt kontrollsamhälle med planekonomi á la DDR känns plötsligt mycket närvarande
https://data.riksdagen.se/fil/A7D0B83E-8580-4D85-A885-23BB3D358DB6
Den åtgärden som löser flest problem är att omvandla alla bostadslån till "non-recourse", dvs att banken endast har huset/bostaden som pant (och avskaffar bankens möjlighet att göra människor livegna vid en generell prisnedgång). Finns oändligt att skriva om denna punkt, men om man förstår innebörden (samt hur pengar skapas), ter det sig som självklar avvägning.
Det var ju det man hade i många stater i USA vid finanskrisen. Folk lånade som galningar och när priserna föll så lämnade de nycklarna till banken och sen fick skattebetalarna gå in och rädda bankerna.
Tricket är att ha en mer fix penningmängd och inte göra pengar en del av bankens balansräkning. Då kan bankerna gå i konkurs och folk kan fortfarande få ut sina pengar. I ett sådant system blir också räntan en funktion av hur mycket som lånas. Vil många låna så stiger räntorna, vilket självreglerar systemet.
Skatt är stöld: hur tänkte du där egentligen? Om inte pengar en del av bankens balansräkning kommer den se tämligen konstig ut…
…och hur detta skulle garantera att folk fick ut sina pengar är också något du gärna får utveckla…
Jämför med aktier.
Sätter du in dem på din depå så blir de aldrig en del av bankens balansräkning och du har dem kvar även fast banken går i konkurs. Banken är bara en mäklare mellan köpare och säljare. Likadant kan det fungera för pengar. Vill många spara så sjunker räntorna och vill många låna så stiger de. Utbud och efterfrågan bestämmer. Allt junk som finns nu (bankgarantier, planekonomer som sätter räntor, amorteringskrav, lånetak, kapitaltäckningkrav, bankakuter etc. etc.) kan tas bort.
@Skatt är Stöld: I like! Ett lättförstått och självreglerande system. Kan dock tänka mig att det skulle bli lite turbulens i övergången till det nya systemet, men det kanske går att lösa.
Ekonomer arbetade ut en plan på 1930-talet (efter den stora depressionen).
Du menar att folk skulle istället ha en kreditrisk mot någon random gäldenär? Det innebär i sak ingen skillnad, går gäldenären i konkurs så förlorar du dina pengar.
Tanken med inlåning är ju just det att man lånar ut pengar till banken som i sin tur lånar ut pengarna.
"Du menar att folk skulle istället ha en kreditrisk mot någon random gäldenär? Det innebär i sak ingen skillnad, går gäldenären i konkurs så förlorar du dina pengar."
Meningen är inte att förhindra folk från att förlora pengar om de lånar ut oansvarigt. Jämför med aktier. Du kan fortfarande förlora allt om du köper ett högriskbolag som går i konkurs. Det vi vill förhindra är systemrisken, dvs en kollaps av ekonomin.
När en bank lånar ut så skapas pengar på ditt konto och din pant tas upp i balansräkningen. Ju mer lån / pengar som skapas i ekonomin desto mer ökar värdet på panterna och ju mer kan de belånas. Du får en hävstång som förr eller senare slutar i krasch och då slår den om åt andra hållet. Det var det som hände 2008 och 1930. Det är därför staten går in och räddar banker och garanterar pengar på folks sparkonton. Penningmängden får inte minska. Det är därför vi har amorteringskrav mm. för att penningmängden inte ska blåsas upp för snabbt / mycket.
Om du däremot lånar ut pengar (där de inte skapas som en del i bankens balansräkning) till Kalle och han inte kan betala tillbaka så är det tråkigt för dig, men ekonomin som helhet bryr sig inte om det var du eller Kalle som spenderar pengar i ekonomin.
Penningmängden minskar inte.
Du försökte ju likna banken som bara en mäklare och då får man ju underförstått anta att man exponerar fordringsägare mot kreditrisken hos gäldenären. Om man skulle tänka sig att inlåning skulle funka så så skulle det ju innebära att man får kreditrisk mot en random gäldenär.
En detalj: panten tas aldrig upp i balansräkningen, det är fordringen som gör det (utan fordring så saknar ju panten värde).
"Om man skulle tänka sig att inlåning skulle funka så så skulle det ju innebära att man får kreditrisk mot en random gäldenär."
Det går ju självklart att skapa system för att sprida risker, jämför med aktiefonder där man inte är exponerad mot ett random företag. Grejen är att banken inte kan skapa aktier (för andra företag) bara för det råkar finnas kunder som vill ha mer aktier. Du måste hitta någon annan i ekonomin som vill sälja.
Likadant med lån, du måste hitta någon som vill låna ut. Ersättning blir räntan och bestäms av utbud och eftefrågan.
Pufff…vilken lättnad. Riskfritt att låna:
https://www.di.se/nyheter/swedbanks-vd-ingen-risk-for-prisfall-pa-bostader/
Bopriserna kommer ju inte gå ned. Det har ju du bestämt sagt i dina tvärsäkra utsvävningar 😉
Intressant med människor som inte förstår ironi.
Kan vi inte låta staten bestämma priserna på fastighetsmarknaden också om vi nu ändå ska ha socialistisk styrning av privata affärsuppgörelser.
Så som med hyresregleringar och regleringar för fastighetsöverlåtelser mm före 1969… 😉
Du är mot styrning, trots att du tvingas vara med och betala när skulderna bli systemhotande?
Det finns dispositiva och indispositiva lagar. Redan där en stor begränsning i avtalsrätten. Sen om det är så att det är staten som lånar ut till bankerna för att bankerna ska kunna låna ut till folket är det väl helt upp till staten att diktera villkoren för att fortsätta låna ut till bankerna. Speciellt när det blir staten som får städa upp när allt går åt pipan.
Bankers kreditskapande är inte privat affärsuppgörelse. Det vore som att jag sitter hemma och trycker pengar för att jag har skrivit på en skuldlapp och lånat ut till en som ska köpa bostad. Rätten att skapa skulder är något staten ger. Staten har gett detta till bankerna, inte till dig och mig. Bankerna har därmed en skyldighet att göra detta på exakt det sättet staten vill att det ska ske. Om banken hade 10 miljoner i rena kontanter i bankvalvet så hade de låna ut dessa till vem som helst precis hur som helst utan att staten hade kunnat säga något om det. Men nu är det inte så det fungerar!
Nyans: hur definierar du "pengar"? Ditt resonemang bygger rätt mycket på att du tänjer på begreppen kan jag tänka mig…
Det bankerna gör är en privat uppgörelse i den meningen att accepterande av dessa "pengar" som betalmedel är just en fråga mellan respektive affärs parter. Staten har egentligen inte gett bankerna denna rätt eftersom de ingår i en oinskränkt avtalsrätt däremot har de inskränkt avtalsrätten på olika sätt.
http://danne-nordling.blogspot.se/2006/08/varfr-har-vi-rnteavdrag.html?m=1
Det här måste väl någon tycka är lite festligt? Önskar bara det fanns 100 kommentarer
När bankerna inser att det blir mer riskabelt att låna ut till kunderna så kommer de själva att öka amorteringskraven (vilket de alltid borde haft). Det krävs nog inte så mycket "bechymmer", som Ingves uttalar det. Det räcker att vi får en liten dipp, trots "högkonjunkturen" för att bankerna ska bli lite skraja.
Redan nu försöker bankerna få det att låta som att "allt är lungt" och att vi kan köra på som vanligt. I realiteten ser bankerna problemet redan…
Knappast. Dom tjänar stora pengar på utlåning och åtminstone för fick tjänstemännen bonus på hur mycket de lånade ut. Om det skiter sig räddar staten/skattebetalarna bankerna för hitintills har väl ingen storbank gått i kk.
Jag vet inte men jag har svårt att tro att staten kommer att gå in och rädda bankerna när de själva inte vill ta ansvar gällande amortering och säkerhet för sig själva.
Jag kanske har fel, men jag tror faktiskt inte att staten kommer bry sig denna gång, trots att det kommer leda till mer problem.
Men jag kanske är naiv. Det kanske alltid slutar som det gör, staten räddar bankerna.
Ränteavdraget på bolån ska bort. Så är det med det. De som klagar ovan har gott om pengar att skicka in till statskassan. Varsågod.
Bättre att dra till ordentlig fastighetsskatt än ta bort ränteavdraget dock, om man nu ska prioritera. Som en bonus slipper vi att hela världen som bäst skrattar åt oss.
Problemet de flesta, inklusive i princip alla politiker är överrens om: höga bostadspriser tack vare hög privat belåning.
Lösningen som presenteras är att tillåta lägre amorteringstakt då det annars blir för svårt att ta sig in på marknaden driven till himlen av bland annat låg amortering.
Med andra ord är problemet och lösningen tämligen besläktade. Jag tror du har rätt i att det är valfläsk.
Underbart, THERE'S NO BRAKES ON THIS PAIN-TRAIN! CHOO CHOO!
Slutligen kommer någon regering att tvingas dra ur pluppen ur badkaret. Den regeringen kommer inte att bli populär.
Förstår inte problemet. I fall alla partier går ihop och driver igenom ökad amortering så finns det ingen att skylla på i valet. Det måste ändå göras så varför inte göra det nu?
För att man tjänar för mycket som parti på att vara det "goda" partiet som "värnar familjen och inte höjer kostnaden". Om sju för ökad amortering så kan det åttonde partiet få bra boost av detta.