Regeringen beredd ge 6 av behovet 6.5 miljarder till försvaret – kristdemokraterna hoppar av

I den sk försvarsgruppen är nu regeringens bud inför höstbudgeten att förstärka försvarsbudgeten med 6 miljarder kronor till år 2020, eller två miljarder om året. Detta ska sättas i relation till ÖB:s i vintras angivna behov om 6.5 miljarder, varav 500 miljoner anslogs redan i vårbudgeten. Kristdemokraterna har i protest lämnat försvarsgruppen.

ÖB Micael Bydén begär ökade anslag på Sälenkonferensen januari 2017.

Regeringens bud i försvarsgruppen, dvs de partier som med riksdagsmajoritet kommit överens om att satsa på det svenska försvaret, uppfyller i princip de behov som ÖB Micael Bydén sade var nödvändiga för att kunna genomföra år 2015 års försvarsbeslut.

Anslag om 500 MSEK gjordes redan i vårbudgeten, och med ytterligare sex miljarder ser det alltså ut som att man avser att genomföra antagen politik.

Försvarsgruppen, dvs alla riksdagspartier utom “Liberalerna”, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, representerade en bred politisk majoritet med nästan 75% av mandaten. Folkpartiet valde att stå utanför gruppen, för att populistiskt kunna lova precis hur mycket som helst till Försvarsmakten, utan att behöva stå för det, väl medvetna om att försvarsgruppens politik ändå kommer genomföras.

Nu väljer Kristdemokraterna att också hoppa av, så de kan slippa ta ansvar och istället lova precis hur mycket som helst till försvaret. 

Positioneringen inför valet 2018 har alltså börjat och ansvar för svenskt försvar är nu sekundärt i förhållande till att ta röster i valet nästa år. Kristdemokraterna är likt Liberalerna medvetna om att anslagshöjningarna genomförs även utan dem, och kan nu ägna sig åt populism istället för ansvarstagande.

Kvarvarande mandat står för knappt 70% av riksagsmandaten och är fortfarande en bred överenskommelse. Nu är inte överenskommelsen sluten, men det vore konstigt om regeringen skulle backa och lägga mindre pengar än det man nu gått med på preliminärt om samarbetet spricker

Kvar i försvarsgruppen sitter Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Centerpartiet. Enligt senaste opinionsundersökningarna representerar dessa i medel ca 62% av väljarna, vilket även fortsättningsvis borgar för en långsiktig konsekvent försvarspolitik. Av de som står utanför säger sig alla vilja ha högre anslag utom Vänsterpartiet, så riktningen bör knappast bli sämre.

Samtidigt kan man ju ställa sig frågande till varför regeringen inte anslår ännu mer. För mindre än en månad sedan stod Stefan Löfven och sade att vi har ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Men någon upprustning är det alltså inte aktuellt med – bara att anslå medel för att faktiskt genomföra tagna beslut.

Beskedet om höjda anslag är välkommet och de höjda anslagen bekräftar återigen det som redan bekräftats här på bloggen för drygt två veckor sedan.

Samtidigt kan man spekulera i att det blir viss upprustning också. Uppgifter gör gällande att det kan handla om två brigadluftvärnskompanier, där utrustning från förbandsreserven som t ex RBS-90 tas i bruk som en bydénare, och andra mindre justeringar. Dessa åtgärder kräver dock utökade anslag utöver de 6.5 miljarder som ÖB begärde i vintras.