Vi tittar generellt på bostadspriser, men undantaget att billiga krediter har fått allmänheten att bygga lyxhus, så handlar mycket av prisuppgången om priset på adresser. Den som suttit på obebyggda tomter har fått se en rätt saftig procentuell uppgång.
Nedanstående är en anekdot och gör inga som helst anspråk på att vara allmängiltligt eller vetenskapligt.
Runt 2006 bildades ett nytt villaområde i byn. Tomterna såldes för 150 000:- SEK av kommunen, inklusive VA, tele- och elanslutning. På den tiden kostade en befintlig villa i byn drygt en miljon kronor .
En av tomterna såldes igen 2009 för 213 000:- SEK. Nu är den ute igen för 995 000:- SEK. Det är en prisökning på tomtmarken på 563% på elva år, eller knappt 19% om året.
Sedan har själva byggandet av en villa gått från anspråkslösa standardvillor för en miljon, förbi numera anspråkslösa standardvillor, som man bygger för en och en halv miljon, till lyxvillor med extremt hög standard för två till och och en halv miljon.
Sagt och gjort så kostar nu villorna i byn tre miljoner, eller en ökning på 200%. Hälften av ökningen ligger i tomtpriset, hälften ligger i ökad standard. För befintliga villor har förstås också ofta lyxrenoverats i takt med att det blivit allt billigare att låna.
Den som sitter på tomtmark har fått se ordentliga prisstegringar de senaste åren utan att behöva lyfta ett finger i vare sig drift eller underhåll.
När man pratar om bubbelpriserna så avser man främst adressen, men det går alltså även att bygga betydligt billigare än man gör idag. Det handlar om att ge avkall på ytor och materialval. När pengar blir dyrare (att låna) kommer man också välja att bygga enklare och billigare igen, samtidigt som adresspriserna går ner.
56 kommentarer
Köpte själv 3000 kvm 2002 för 125000 kr. Nu säljs liknande avstyckade tomter (1500 kvm) för 1.2M. Du har pratat om den maniska fasen tidigare, jag tror vi är inne i den nu.
Kommunen hade iofs på den tiden en tendens att sälja tomterna relativt billigt och det fanns många tomter att välja på.
Jag tror det berodde på att dom inte hängde med i svängen (sosse-styrt).
Bra där.
Det är i första hand läget läget läget läget man köper och det stiger i värde på sikt (ingen förslitning).
Detta gäller så länge vi har inflation aka ökad penningmängd (M3).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Tittar vi på M3 finns det inga riktiga bubbeltendenser för tillfället.
De två senaste fastighetskrascherna på 1990- samt 2000-talet peakade M3-tillväxten med 10% år 1991 samt 16% år 2007.
Båda dessa "höjdpunkter" var startskottet för den kommersiella fastighetskraschen.
Nu ligger vi "bara" på 8% M3-tillväxt (år 2016).
Närmar vi oss återigen 10-16% slår vi gissningsvis i taket och nedgången blir ett faktum.
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/finansmarknadsstatistik/pong/tabell-och-diagram/penningmangd-ar/
Det smäller när du minst anar det. Och det inom kort :-). En internationell krasch gör att bankerna drar in på krediterna, vilket gör att köparna försvinner, vilket gör fritt fall för de som måste sälja. Men samtidigt kommer många som inte behöver sälja sitta kvar och huckra….
Nej det smäller inte när man minst anar det. Har det aldrig gjort.
Undantaget är den världspolitiska risken.
M3 är inget bra mått, då det innehåller en hel del "dubbelräknat". Därför är det inte säkert att det är jämförbart med 1991 eller 2007. M2 är ett bättre penningmängdsmått, men inte helt bra som jag ser det. Någonstans mittemellan finns ett mått man skulle kunna titta på – vi kan väl kalla det M2½.
Menar absolut inte att M3 är ett ultimat mått.
Däremot kan du se i länken att M3 speglat topparna väl.
I Nacka där vi bor köpte vi tomt 2009 för 1450000. Då fanns ingen byggrätt för villa. Nu kostar tomterna från 3500000 och uppåt. Priset varierar så klart med läget och hur många bostäder som detaljplanen tillåter. Exploatörer driver upp priserna om det går att trycka in en liten BRF i villaområdet
Om 10 år kostar tomten för 3,5 milj SEK minst det dubbla då tillgångsinflationen ligger på cirka 10% per år.
Det är sannolikt korrekt.
Historiskt dubblas tillgångspriserna vart 10-e år (liksom M3).
Därmed inte sagt att vi inte kan stå inför en nedgång på kort sikt.
Innebär inte det att svenskarnas medellönen och förmögenhet måste öka med 10% varje år?
Vad jag vet är det få som tjänar dubbelt så mycket som de gjorde 2008 om de har kvar liknande tjänst. Många offentligt anställda har även haft stillastående löner, med inflation inräknat.
Det är en sak att priserna stigit med 100% mellan 2009 – 2014, centralbankerna drog ju under denna tid ner räntorna med 4 – 5%. En stigning från 1.5 mille till 3, kan många betala det med lite lån och en låg ränta. Men när man börjar närma sig 6 – 7 mille, hur många kommer kunna betala det (bostadskarriärister?)? Det blir ju mycket svårare även om räntan bara stiger med 1% på 5 år…
Och vad händer 10 år senare? Ska priserna gå upp till 12 – 14 miljoner för en villa+tomt som kostade 1.5 mille 20 – 30 år tidigare? Visst, det skulle säkert kunna bli så, men då får centralbankerna sänka sina räntor till -3.0 % och även köra på lite helikopterpengar.
Dave.
Det är samma visa år efter år.
"Everybody knows the fight was fixed
The poor stay poor, the rich get rich
That's how it goes
Everybody knows"
https://www.youtube.com/watch?v=8IfmiKnZi3E
Så systemet är riggat.
Bara att spela efter spelreglerna.
Vet inte om det är så riggat, det är ju vi själva som väljer att låna. Ingen tvingar oss. Men gör "alla" så måste man ju följa på?
Jag tror bara inte att priserna kommer gå upp så mycket. Där jag bor i Solna, köptes nyproduktionerna för 2.7 – 3.0 mille när de först såldes 2014. 2 år senare såldes dom för 3.7 – 4.0 mille. Och sedan dess har det stått still, snart ett år senare. Knappt några lyor har sålts över 4 mille, vissa såldes till och med under…
Som sagt, jag har svårt att se att priset alltid kan stiga med 10% per år. Visst går priserna upp något varje år, det är ju normalt. Men idag är det inte normalt, det är en artificiellt skapad obalans och sådana brukar bara vara kortare perioder om man tittar på det historiskt.
Klart det är riggat.
Hur förklarar du annars riksbankernas beteende?
De som äger belönas, de som inte äger tappar i köpkraft.
Så har det alltid varit och så sannolikt även i framtiden.
Hur menar du nu? Köpkraften kan ju läggas på annat. Vissa kanske hellre spenderar sina pengar på resor, bilar, prylar mm…
Köpkraft är något som är väldigt subjektivt.
Riksbankens agerande är att se till att landet inte tappar i värde, exportmöjligheter och att hålla valutan i schack. Att det sedan gynnade bostadsköparna något extremt här i Sverige beror enbart på gammal lagstiftning och gamla regler (subventioner). I andra länder var effekten något helt annat även om bostadspriserna steg något mer än det vanliga. Men det ligger inte i närheten av svenska marknaden.
Du tappar i köpkraft relativt sätt om du väljer att hyra kontra äga.
Beror också på hur man ser det. Du kanske lägger köpkraften på ett företag (insats) eller i fonder, eller varför inte i antika förmål som också stiger i pris. Alltså hänger man ändå med i "prisökningen".
Allt är relativt Stefan.
Men ja, ligger pengarna och ruttnar på ett bankkonto, då kan jag hålla med dig om att du tappar köpkraft.
Instämmer.
Ja men sen lägger du 15% i kontantinsats på en bostad men är 100% exponerad och vinner en jävla massa i köpkraft på det. Samtidigt har du alla statliga institutioner och centralbanker i hela världen som kommer göra allt dom kan för att hålla kreditexpansionen vid liv vilket resulterar i att priserna fortsätter uppåt. Skulle det mot all förmodan gå ner i pris och du tvingas sälja får du dra av en del av förlusten. Det är både ett nationellt och internationellt intresse att tillgångspriser stiga i all oändlighet via kreditexpansion och att trycka mer pengar.
Att köpa enskilda aktier är risky business om man inte har insidertips. Det är en investeringsmetod som är osäker och det tar enormt lång tid att bygga upp kapital om man inte belånar aktierna alternativt går in med ett stort arv eller summa från början. Snabba lyckosökare tenderar dock oftast trampa på en mina och förlora. På börsen är det diversifierat billigt sparande på 20-30 års sikt som gäller.
Toni jag kan inte säga att jag håller med dig om det första. Du har ju som person ett ansvar när du lånar, allt ligger på dig, staten kommer inte hjälpa dig med hela din förlust. I bästa av världar får du lite hjälp med viss statlig intervention, men knappast något annat. För staten går ibland in och räddar banker och vissa stora företag, sällan enskilda personer.
Sen håller jag med dig om det andra. Att diversifierat sitt sparande är vägen till framgång på lång sikt. Jag själv kör mer eller mindre bara fonder. Och jag hävdar att jag kan få ut mer med mina fonder än vad jag på 20 – 30 skulle kunna få ut av ett bostadsköp.
Pengarna är heller inte låsta och jag kan alltid ta ut minst 50% av portföljen precis när jag vill utan att på något sätt hamna i back…
# Toni
Kreditexpansionen kan omöjligt hålla på hur länge som helst. Det är också korkat att tro att höga priser på bostäder är bra för ett land. Jag skulle snarare säga att det är en katastrof för ett land. Varför är inte också höga priser på mat eller bensin bra för ett land?
Malmö stad beräknas köpa bostadsrätter till 300 nyanlända de kommande åren, skriver Sydvenskan. Tror man att det här slutar bra är man sannolikt inte mentalt frisk.
Ja, det blir intressant att följa helt klart, det är redan lågt utbud på bostadsrättsmarknaden i Malmö. Nu är det inget nytt utan kommunen har länge köpt bostadsrätter.
Att kommunpolitikerna i Malmö låtsas som att detta inte påverkar utbudet och prisbildningen på marknaden är skrattretande!
Politikernas inkompetens visas också genom att man råkat ge besittningsskydd till de man köpt lägenheter åt. Från lite gamla artiklar förra året, googla gärna och läs:
"Sydsvenskans granskning visar att 268 av de 380 bostadsrätterna som Malmö stad redan äger, inte går att använda till hemlösa eller flyktingar. I alla dessa 268 lägenheter har andrahandshyresgästerna fått besittningsskydd. De kan lugnt bo kvar livet ut – även om kommunen desperat behöver lägenheterna."
"Kommer det här att driva upp bostadsrättspriser?
– Det här är ett ganska stort antal lägenheter. Vi har en utmaning att utforma inköpen på rätt sätt. Vår utgångspunkt är att det inte ska driva priser, säger Petra Bergquist (S), ordförande i servicenämnden."
Kuckeliku: Vad är skillnaden på att hyra en hyresrätt för 10 000 åt nykomna eller köpa en bostadsrätt och betala ränta+avgift på <10 000? Jag tror faktiskt det är en bättre deal för kommunen om dom köper bostadsrätter kontra ett hyrande till överpris i 100 år fram i tiden eller mer. Vi kommer nog alltid ta emot människor som inte kan livnära sig själv p.g.a. mismatch med näringslivet.
Dave: Jag har gått miste om cirka 3-4 miljoner sen jag började läsa denna bloggen. Hade jag gjort som alla andra hade jag idag ägt en 4a rummare och varit skuldfri och inte brytt mig om vilken ränta vi har eller hur det kommer att utveckla sig. Nu gjorde jag inte det men det är ingen idé att älta nu i efterhand. Att tro att en 4 miljoner kronorslägenhet i Sthlm innerstad kommer falla till 200 000 kr i pris och att Ryssland kommer rulla in pansarvagnar i Östermalm och att Jesus kommer att återuppstå lämnar jag åt dom religiösa. Det är ju trots allt bara en tro.
Det går dock fortfarande att tjäna större pengar på nybyggnadsprojekt i första etappen i nya områden när allt runt om kring är överprissatt.
Det befintliga beståndet kommer dock öka i pris också fast kanske inte i samma takt som hittils. Läste en artikel om att bostadsmarknaden nu lugnat sig (definitionen på det är att prisökningstakten sjunkit till 10% per år) vilket gör att regeringen nu kan pusta ut och inte behöver vidta några åtgärder att stävja utlåningstakten.
Däremot kommer priserna öka i all oändlighet så länge vi har ett system med valutor designade för att minska i värde med 2-15% per år. 100 kronor nästa år är inte lika mycket värt då du får färre tomater för pengarna. Ett boende om 1 år är dock lika mycket värt nästa år eftersom du även nästa år vill bo och då anpassar sig priserna efter betalningsförmågan och den ökar med minst 2%.
Anledningen till varför bostadspriset kan öka 10% trots att din lön bara ökar 2% är för att en 500 lapp extra i månaden gör att du kan låna 500 000 kr mer nästa år me dagens ränta.
Räntan kommer naturligtvis att öka lite med tiden men det kommer även lönerna. Räntan måste dock öka rätt mycket för att bostadspriserna bara ska öka med 2% per år.
Du räknar med business as usual och att det är hållbart. Medan jag mer odlar ett synsätt där verkligheten plötsligt kan ställas på ända, av många olika skäl. Man kan säga alldeles säkert att verkligheten kommer förändra sig väldigt kraftigt de närmaste årtiondena. Frågan är bara om saker blir bättre och bättre här i Sverige eller om vi får en ganska katastrofal utveckling. Ditt bostadsspekulerande har just ingenting med prepping att göra, vilket i hög grad är ämnet för den här bloggen. Om alla spekulerar maximalt så går det tämligen garanterat åt skogen. Det är normalt inte ett intelligent sätt att förbereda sig på framtiden. Världen klarar bara ett fåtal starkt spekulationsbenägna människor innan allting kraschar. Så ju mer du lyckas stimulera folk att spekulera hårt desto säkrare kan vi vara på att det slutar väldigt illa. Möjligen inte för dig, men för det stora flertalet. En spekulationsekonomi är ett recept för undergång.
Kuckeliku: Är det jag eller Riksbanken som får folk att sätta pengar i arbete? Det är ju alldeles uppenbart att dom inte vill att du håller på pengarna.
Det är samtidigt tråkigt att bygga litet och med sämre standard. Det är ändå en bostad man kanske skall nyttja i 25 år….. innan barnen tvingar in en på "hemmet"..
Börjar du öppna upp för en nedgång stefan 🙂
Sbab skyllde ju på högre upplåningskostnad när dom höjde räntorna och riksbanken har inte rört sin ränta.
– tror fortfarande det blir FED och EUR räbtehöjningar som knäcker ryggen på bubblan denna gången.
Hissar varningsflagg för den kommersiella sidan, den privata ser bättre ut.
Håller med angående centralbankerna. Ödet ligger i deras händer.
Även korrekt att upplåningskostnaderna har mer uppsida än nedsida.
Dock tycker det jag är bra att Magdalena Andersson sätter press på bankerna. Bättre ta något högre upplåningskostnader nu än en total krasch anno 1991 och 2008.
Kan du utveckla vad problemen är på den kommersiella sidan? Yielden har inte gått ner så värst mycket, särskilt inte jämfört med finansieringskostnaden.
Är väl mer det att jag inte ser någon anledning att äga kommersiellt då det känns som att marknaden fullt ut har intecknat det nuvarande låga ränteläget.
Men visst, består det nuvarande låga ränteläget i ytterligare 10 år är det så klart lugnt.
På det privata sidan finns det fortfarande betydande uppsida om nuvarande låga ränteläge består. Samma sak på Stockholmsbörsen som kommer att fortsätta upp om det låga ränteläget i kombination med god konjunktur består.
Men samma sak gäller ju för privata bostäder, inte sant? Ett köp av en bostadsrätt i Stockholm är ju utan tvekan baserad på dagens ränteläge för att vara rationell.
Samtidigt yieldar bostadsfastigheter på den kommersiella sidan 3-4% och kontor/handel 4-6%. Finns det uppsida för privata bostadsrättsköp så finns det också uppsida för tex Wallenstam, eller missar jag något?
Nu var det inte småhus/brf Stockholm jag pratade om utan hela Sverige 🙂
Vad gäller Wallenstam kan du säkert bolaget bättre än mig, även där pratade jag generellt (fastighetsindex OMX).
Håller faktiskt med ang privatbostäder i "övriga Sverige", där har jag svängt senaste åren just för att räntenivån kanske långsiktigt har sjunkit. Då finns det gott om utrymme för högre priser i stora delar av landet.
Vad gäller kommersiella fastigheter så är det ju då samma sak där, kanske är det bubbligt och fullvärderat i Stockholm, men det finns ju kommersiella fastigheter till högre yield i resten av Sverige. Jag skulle nog vilja säga att marknaden för kommersiella fastigheter och för bostadsfastigheter hänger ihop — hett och dyrt i storstäderna, men kanske inte övervärderat i större tätorter utanför storstadsområdena.
Castellum tex har en fastighetsyield på 5,8% och är hyfsat geografiskt diversifierade, Diös har ännu högre yield och mer "småstadsprägel" men känns inte så kul att investera i.
Självklart håller kommersiellt och privata bostäder ihop.
Dock är det så att de noterade bolagen kommer att sjunka mer än den privata sidan när det är dags. Minns 2008 när fastighetsindex sjönk 78% på Stockholmsbörsen. SIXPRX sjönk under samma period 47%.
Den privata bostadsmarknaden dog utan någon större sättning i den officiella statistiken. Det berodde dock delvis på att de som kunde drog tillbaks sina objekt.
Ja, så var det, även den längre bankkrisen i början av 90-talet var brutal för fastighetsindex. Men som du säger, den privata bostadsmarknaden dog också på samma sätt, bara det att de flesta på den privata sidan "höll ut". En lång fastighetskris kommer drabba både privata och kommersiella aktörer, när nu en sådan kommer.
Ett par parametrar som är intressanta att fundera på dock, med Castellum som exempel igen:
Castellums börskurs som högst 2007: ~104 kr
Castellums utdelning 2007 (utbet 2008): 2,60 kr -> direktavkastning till ägarna på 2,5%.
Långa säkra räntan 2007: Vi säger ~4%.
Castellum börskurs idag: 121 kr
Utdelning: 5 kr -> ~4% direktavkastning till ägarna.
Långa säkra räntan 2017: ~0%.
Fastighetsaktier verkar överlag ha varit dyrare 2007 än idag, trots högre ränteläge. Nu säger detta inte så mycket egentligen, får vi en finanskris så åker de ner i källaren ändå, men det gick ju bra förra gången.
2007 och början av 2008 var galet med brutala övervärderingar.
Så ja. Värderingarna är mycket rimligare nu.
Rörliga bostadslån utgör en latent ränte-bomb i ökande kostnader för låntagarna. Bransch-företrädare talar vilseledande om förmodat lugn utveckling under många år framöver. Glöm det! säger jag. Vid en kommande okänd tidpunkt – p g a av en plötslig finansmarknad-överraskning – ligger denna lånemassa illa till ur finansierings-synpunkt. De svenska bankerna tvingas då "tigga finansiering", inte minst utomlands, till sin uttunnade kapitaltäckning i ett skede av uppnådda ATH-priser som då börjar falla. Ingen centralbank kan då klara av att neutralisera/eliminera plötsliga kostnads-rusningar i räntan när risk-premierna skall betalas av svenska banker som i sin tur hämtar täckning av sina låntagare. Ränte-uppgången kan då i värsta fall ta ett chockartat språngsteg och fördubblas eller ännu mer. Gissa om utbud och priser på fastighets-marknaden i Sverige kommer att inverkas kraftfullt!
Se upp och planera väl!
Det där har vi hört sedan fastighetskraschen 2008.
I själva verket har utvecklingen gått mycket bättre än vad någon ens kunde drömma om.
FED höjer nu räntan.
ECB kommer sannolikt följa efter, så även riksbanken på sikt.
Detta leder till ett scenario med räntor runt 3.5% mot tidigare 5.5% som normalnivå vilket de svenska låntagarna klarar av.
Ber dig notera att jag talar om fortsättningen från läget vi nu befinner oss. Ett konfirmerings-bias-utslag ur perioden sedan 2008, inverkas ju av andra omständigheter än de vi nu skall hantera framöver fr o m idag.
"Räntebomben" utgörs av hela den volym stigande ränta som framledes behöver betalas och obevekligen inverkar belastande och återhållande i kassaflödet och därmed på fastighets-priser och obligations-värden m m.
Man kan hoppas på ett långsamt utdraget scenario för den pendel som befunnit sig och tangerat sitt mest extrema läge någonsin på ränteskalan. Men samma pendel förväntas ta sig spegelvänt, kanske inte lika högt, men ekonomi- och pris-dämpnings-inverkan blir påtaglig redan när ränta-pendeln når genomsnittsvärdet för de senaste 100 åren.
Att den ekonomiska utvecklingen så att säga "rullat på", grundas på gigantisk planekonomi – även kallat interventioner på teknokrati-språk. Det jag kallar ett planekonomiskt fribrev, har skapat gigantiska nyskapade kredit-pengar som underblåst stigande upplånings-volymer inte bara på privat fastighetsmarknad till allt lägre räntekostnad, utan även i kommuner, landsting och stat med skatter, som har ovanstående bräckliga grund som källa.
Mandatperiod-ängsliga parlament förmår inte att uthålligt tillämpa regelverk för uthålligt sund och nyttig upplåning. Istället ser jag den obehagliga tendensen, att den heta potatisen tillåts skyfflas vidare till knät på kommande regeringar.
Cisco Kid.
Varför skulle vi nå genomsnittsvärdet (räntan) de senaste hundra åren?
Vi har haft industrialiseringen och nu har vi digitaliseringen som kommer att sätta fortsatt press på räntan.
Kapitalbrist uppstår när cykliska alternativt dramatik-plötsliga värdefall uppstår med minskande finansierings-kapital-tillgänglighet p g a normal försiktighet ur osäkerhet och rädsla m m.
Bankerna tvingas då betala alltmer för att få låna sina nödvändiga pengar till den samtidigt utmagrande kapital-täcknings-basen, som faller när deras redan använda säkerhet i belånade tillgångsvärden samtidigt faller.
Dynamiken i en digital-öppen global-ekonomi som Sveriges, medför absolut prisdämpande konkurrens inom produktion av varor och tjänster. Där råder i hög grad marknads-konkurrens inom produktionen – till skillnad från bankernas produktion av utlånings-pengar hämtade ur deras datorer ögonblicket efter att reversen undertecknats av kunden. Innan dess existerade dessa pengar ingenstans på banken. Inte alla känner till att en bank överhuvudtaget aldrig lånar ut insättares pengar – de ligger stilla i kassan. Istället finns ett planekonomiskt regelverk som tillåter banken att för mindre än 10.000 (tiotusen) kronor i kassabehållning kunna tillverka 1.000.000 (enmiljon) kronor ur sin dator från ingenstans med en knapptryckning till ett bostadslån. I dag ligger svenska banker på ett genomsnitts-värde på sin kassabehållning i f h till hela utlåningen – på c:a 15%. Det säger sig självt att kapitalbrist och säkerhets-nödvändighet snabbt kräver mer och dyrbarare finansiering i banken om osäkerhet/kris inträder inom värderingar av deras underliggande säkerheter på t ex bostads-marknaderna.
Jag hävdar:
Skuldsättningar i ett land som växer under lång tid och kraftigt överstiger värdet på tillväxten i BNP och löner – leder alltid till kris – vid en kommande okänd tidpunkt. Passa sig för den älskade myten om "det nya normala".
"Passa sig för den älskade myten om "det nya normala"."
Det är ingen myt, det nya normala förändras kontinuerligt i takt med digitaliseringen.
Cisco Kid: Farligt att vara så negativt inställd. Det löser sig. Pengars värde är riggat. För att bevara en rikedom måste du äga tillgångar (värdepapper, tomter, bostäder).
Cisco Kid: Farligt att vara så negativt inställd. Det löser sig. Pengars värde är riggat. För att bevara en rikedom måste du äga tillgångar (värdepapper, tomter, bostäder).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Vad ska alla snickare, våtrumsspecialister, fasadklättrare och golvförädlare göra när konjunkturen viker. Skulle vilja påstå att flera av dessa yrkeskategorier äger en fet vila i närförort. Kan ju bli problem med intjäning eller sadlar alla om och blir vindkraftsmekaniker?
Konjunkturen kanske aldrig viker? 🙂
En gissning är att dom kommer landa mjukt då (S)taten i vanlig ordning kommer lansera förmånliga ROTavdrag eller offentliga investeringar.
"Nu är det rätt tid att dra igång nödvändiga och kostnadseffektiva investeringar för framtiden. Byggbranschen är vital för att hålla sysselsättningen uppe. Genom att utforma en smart och modern konjunkturpolitik som både stabiliserar efterfrågan i ekonomin och samtidigt leder till att nödvändiga klimat-, miljö- och energiåtgärder genomförs minskar de kortsiktiga skadorna i ekonomin av kraftiga konjunktursvängningar."
Socialdemokraternas vårmotion: Ansvar för Sverige 2009, Sida 51,
https://www.socialdemokraterna.se/upload/Motioner/Bugetmotioner/Varbudgetmotion09.pdf
Köpte själv tomt för några år sedan för en dryg miljon inkl alla anslutningar. Granntomterna har sålts i flera omgångar och går för runt två miljoner idag. Taxeringsvärdet på 400 kkr pekar på att redan vårt pris var högt. Villor i området går för mellan 2,5 och 4 miljoner….