Arbetet med det sk skuldkvottaket, dvs en begränsning på hur många multipler av disponibel inkomst man får låna till bostaden, fortsätter. Det ser ut som att förslaget ska läggas på 600%, vilket omfattar väldigt få. Men skuldkvottak kan vi nog räkna kommer när som helst, dvs framåt 2018 – 2019 med den takt som svensk byråkrati och politik arbetar.
 |
| Fördelning skuldkvoter nya lån 2011 och 2012. Finansinspektionen rapporterar inte längre fördelningen av någon anledning. |
SvD citerar finansmarknadsminister Per Bolump (mp):
”Vi kommer inte att acceptera en fortsatt uppbyggnad av skulder hos de svenska hushållen som kan medföra risker för den finansiella stabiliteten”
Förslaget ser nu ut att ligga på 600% av disponibel inkomst. 2012 skulle det enligt ovan endast drabbat 11% av alla nya lån. Visserligen är det osäkert vad resultatet blir på marginalen, då det sannolikt handlar om personer med antingen artificiellt låga disponibla inkomster, eller väldigt dyra objekt. Skuldkvoterna kan i snitt exempelvis vara högre för låginkomsttagare.
Aktuell statistik från FI är dock lite knapphändig och visar bara att bostadsrättsinnehavare har högre skuldkvoter, liksom ensamstående med barn, eller att ju högre belåningsgrad desto högre skuldkvot och andra självklarheter. Man redovisar inte total fördelning eller ens fördelning per inkomstgrupp. Grafen ovan är för 2012, vilket är den senaste användbara fördelningen FI redovisar.
Det går inte att lappa och laga bostadsbubblan och hushållens skuldbubbla. Skulderna är redan systemhotande och priserna i åtminstone storstadsregionerna är enorma bubblor. All erfarenhet talar för att politiker aldrig klarar av att navigera bort från sådana här problem, vilket inte är så konstigt då de skapat dem via decennier av usel politik.
Förr eller senare spricker skiten. Ju senare, desto värre, eftersom skulderna växer med tiden och långt snabbare än exempelvis inflationen som felaktigt påstås “amortera bort skulderna”.
Oavsett ska ju allt sådant här utredas och ett skuldkvottak lär vi tidigast se år 2018.
52 kommentarer
https://twitter.com/TeodorKoistinen/status/783271022309044224
Tack, hade missat den.
Först gapskrattar man gott, sen sjunker det in att det är finansmarknadsministern det handlar om och så är det plötligt inte lika skoj längre.
Är det inte ett skämt? Kan det verkligen bli någon hållbarhet i att hyra skor som används varje dag?
Kan man inte hyra en finansmarknadsminister? Så kan man byta när man tröttnar.
Morrn morrn!
Är inte kontantinsatsen/deposition för lån egentligen ett "skuldkvottak" utifrån bankernas perspektiv på riskhantering? I så fall är diskussioner om skuldkvottak ett stort slöseri av tid.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det är oftast det som är begränsande faktorn, men i teorin är det skiljt från ett skuldkvottak. Är förslaget 600% så ligger det i linje med de större bankernas interna riktlinjer som ligger kring 500-600% (baserat på cirka 1000% av disponibel årsinkomst minus årshyra).
Det jag menar är att du som låntagare visar att du kan betala av dina lån på ett mer korrekt sätt genom att punga ut en kontantinsats snarare än genom ett tak som staten trollar fram. Har alltid krävts en del jobb att skramla ihop kontantinsats.
Det korrekta sättet för banker att minska kreditriskerna enligt resonemanget ovan att bankerna sänker skuldkvoten genom att öka på kontantinsaten för lån. Effekten blir exakt densamma som att införa något lattjo-lajban skuldkvottak. Men politikerna är för dumma för att räkna ut detta.
Sedan får man inte glömma att ett lån endast bör vara en överenskommelse mellan långivare och låntagare, och staten skall inte in och pilla på någon sida av lånet.
Och om nu bankerna redan tillämpar 500-600% så är ju i praktiken ett politiskt skuldkvottak på samma nivå ett spel för galleriet, ett sätt att visa att de gör något, och sedan ta åt sig äran för det som den osynlige handen redan ordnat. Sålunda kan man notera att politiker ägnar mycket arbetstid åt precis ingenting alls, och det betalar vi för. Ett idiotkvottak på politiker borde komma härnäst om jag fick bestämma.
Bägge är någorlunda relevanta för bankens damage Control. I första läget är skuldkvoten någorlunda relevant då man i första hand mäter ut på lön (egentligen är det disponibel inkomst som överstiger existensminimum som är intressant). I andra hand är det utmatning av bostad och då är det relevant förhållandet mellan fordringen och säkerhetens storlek.
"Ett idiotkvottak på politiker borde komma härnäst om jag fick bestämma."
🙂 🙂 🙂
I så fall skulle vi inte ha några kvar! 😉
Skuldkvotstak är en så horribelt usel idé att jag inte ens vet vad jag ska säga.
Detta är ett ganska intressant rykte.
Nordea skulle i såna fall bli holländskt och få lägre kapitalkrav.
http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-10-06/nordea-said-to-have-held-talks-to-merge-with-abn-plan-rejected
225%…Allt är bara funny money,IMF är "oroliga" men inte bästaste tjejgänget.
Nä,låt oss kolla in lite Gotlandsutveckling istället.
Förresten,råder det pengabrist eller har "vi" ett skuldöverflöd?
😂
Mängden pengar är helt ointressant i en ekonomi. Problemet är skuldnivåerna och kreditskapandet.
Å andra sidan så lär väl skulderna skrivas av vid en reell kris. Folk kommer knappast kastas ut på gatorna i Stockholm. Nä spelet kan nog hålla på ett tag till, sen rasar allt i svält och misär.
Varför i hela världen skulle skulderna skrivas av? Önsketänkande.
För att de är på en ohållbar nivå vid en priskrasch i Tokholm? Och kreditförlusterna bankerna lider kommer täckas av staten.
Man glömmer lätt bort att Sverige INTE tillåter privat konkurs (på samma sätt som t.ex. USA gör). Om du inte kan betala dina lån är det ditt individuella problem att lösa.
Fråga de som torskade på 90-talet hur kul det är att leva på existensminimum i 10 år.
Exakt. Folk kommer inte hamna på gatan. De får bita sig fast i sina tvåor och betala hälften av inkomsten på räntor. Ingen munter sits om man vill skaffa barn tex. men sånt är läget.
I praktiken kommer det bli skuldavskrivning för de flesta då personliga skulder över 1 MSEK hamnar där och gränsen kanske tom flyttad ner och blir tvingande för bankerna att acceptera.
Så kan politikerna göra ganska enkelt utan att ändra djupare i lagstiftningen så att man får som i USA.
Då får du en massa kreditförluster och vem får betala dessa? Jo alla andra.
För att inte tala om alla andra kostnadrr pga ökenomin lägger buken i vädret.
Ursäkta, menade såklart skuldsanering och inte skuldavskrivning.
På tal om räntor, lite skakigt nu då de började stiga igår och samma visa idag.
Vill man vara konspiratoriskt lagd kan detta vara ett sätt att rädda Deutsche Bank då DB är beroende av högre räntor för att överleva.
Nu pratar jag om de som gör förluster av diverse skäl. Inte alla andra som upptäcker att räntorna går upp och deras konsumptionsutrymme minskar vilket jag förmodar ni pratar om.
Det slår såklart lika för alla som har lån. Poor fuckers.
Hade per bolund fått bestämma hade vi tex dock inte haft något ränteavdrag längre, något som ju i allra högsta grad hjälper till att elda på skuldbördan.
Hade politikerna fått bestämma än mer än de redan gjort hade bostadsmarknaden varit än mer dysfunktionell än den redan är. Oavsett om det är Per Bolund eller någon annan.
Skulle vara intressant att se vilka som har skulder och tillgångar, om det är så att skulderna återfinns hos de med mycket tillgångar. Gissar att det finns en grupp väldigt rika som inte knappt har några skulder alls.
Och det finns en grupp skuldsatta som knappt har några tillgångar alls såklart.
De flesta med stora skulder har en hel del realiserbara tillgångar och klarar sig genom en krasch om de får behålla jobbet OCH drar in svångremmen.
Men det räcker att 10% får problem så är det illa.
Blir att köpa begagnad lyxbil och lyxbåt nästa lågkonjunktur med andra ord (vilket är snart.).
Äh, köp billigt och sälj dyrt så är det lugnt.
Dåligt förslag, grundproblemet är de låga räntorna, men det vägrar politiker inse eller göra något åt.
Att koppla mängden man får låna till inkomst är diskriminera låginkomsttagare. Säg att du är fattig pensionär, men har en belånad villa för 10 miljoner och du vill låna tre miljoner så du kan köpa en sommarstuga eller leva lite bättre på äldre dar. Ett skuldkvottak sätter stopp för det, även fast banken inte riskerar något.
Det vettiga vore att avskaffa ränteavdragen, speciellt som räntorna är så låga. Kvitta mot avskaffad vinstskatt vid försäljning.
Är inte de s.k Millennials de dominanta i skuldligan(högst skuldkvot)?
Så här ser det ut för dem i USA enligt EY.
http://eig.org/millennial#1473660719617-6a185bea-4da7
Glöm inte att den disponibla inkomsten ökat kraftigt i Sverige under de senaste 25 åren så det finns flera sidor av myntet.
På åttiotalet slapp du dessutom köpa en ny IPhone vartannat år för 8000 kr till familjen, du behövte inte ha ett internetabonnemang, du behövde inte betala för Netflix mfl, du behövde inte köpa en sjukvårdsförsäkring för att få vård, dessutom var ränteavdraget 100 % och inflationen käkade upp lånen men ändå har den disponibla inkomsten ökat.
http://cornucopia.cornubot.se/2015/10/25-000-fortfarande-i-skuldtrasket-fran.html
Intressant att vissa envisas med att skrika bostadsbubbla tills de blir hesa. Det blir inte en sanning bara för att man upprepar det tillräckligt många gånger. Hur många år har Wilderäng haft fel?
Och ni som tycker allt beror på låga räntor; vi hade ca 5 % boränta 2011/2012.
3 månaders boränta 2011/2012 var ca 4% och det får anses lågt.
Var ska det sluta, snart tycker väl folk 2% är höga räntor.
nej vi tycker nominella räntor är trams. Realräntan efter skatt är däremot intressant och tittar vi på den har vi inte en historiskt låg ränta idag, snarare rätt normal ränta sett över tid. Undantaget är snarare på 90-talet där realräntan efter skatt var ovanligt hög.
Aktiepappa: Wilderäng har haft rätt hela tiden. Bubblan har bara inte spruckit än. Det är bara en tidsfråga dock.
Definitionsmässigt känner folk i allmänhet inte igen en bubbla förrän efteråt. Då kommer den vanligaste frågan vara "vad i helvete tänkte vi med"? Varför bjöd vi 800000 kr för en friggebod som man inte ens kan bo i? Varför betalade vi 100000 kr per kvadratmeter för ett kyffe med kokvrå och utan dusch? Tro mig, den tiden kommer. De som satte huset i pant för en tulpanlök i Holland på 1600-talet tyckte också det var en utmärkt idé – ända tills det inte var det längre.
Vargen kommer, vargen kommer.
Guldet har haft sin sämsta vecka på flera år, likaså fastighetsaktier så nu kanske bubblorna spricker.
Eller inte.
Men det är ju en bra ide att tokbuda för ett kyffe. Ända tills att det inte är bra ide.
BR känns bubbliga. Efter senaste årens uppgångar här i södern är nu HR billigare (i månadskostnad), för inte länge sedan var det tvärtom.
Typexempel: 3:a på omkring 80kvm. Hyra: Omkring 6500/mån. Avgift i motsvarande BR: Omkring 4000/mån. Pris BR: 2 miljoner. Då är hyresrättshuset stambytt, men inte bostadsrättshuset…
Finns väl en hake där Joakim?
Hur många såna HR är tillgängliga?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ja, haken är att HR är hyresreglerad och attraktiv.
Men, om man sitter i en sådan HR så är det den kalkylen man får göra.
Andra exempel i samma område: 2:a på 60 kvm, hyra ~5000/mån. BR-motsvarigheten: Avgift 3000/mån, pris 1,7 miljoner (på våning 1 dessutom). Risk/reward känns lite sådär…
Detta med hyresregleringen är intressant. Känns lite som att attraktiva HR lever på lånad tid.
Dvs risken ligger i relativt kraftiga hyreshöjningar i attraktiva HR.
Ja, utan tvekan är det för attraktivt att hyra en viss grupp av lägenheter, och vi kommer nog gå mot marknadshyror förr eller senare. Då kan det vara relevant att byta. Detta kommer dock telegraferas i förväg, och det kommer bli generösa övergångsregler eftersom politikerna inte vill att det ska se ut som att man försämrar för "de svaga". Antingen gäller det bara nya kontrakt, och/eller så fasar man in marknadshyror över säg 5-10 år.
Precis som nämnts här på bloggen så kommer det aldrig igen att bli billigt att bo — om det nu någonsin egentligen varit det.
Intressant med guldpriset, om teorin om freegold stämmer så kanske det är dags nu. Priserna på pappersguld kommer gå ner mot rekordlåga priser, kanske 300 dollar, och i den vändan kommer det bli i det närmaste omöjligt att få fysisk leverans. Sedan en snabb överhalning till den nya världsvalutan, där guldet kommer ha en köpkraft många multipler över dagens.
Eller inte 🙂
Skuldkvotstaket kommer efter sommaren 2017.
Istället för att lyssna på MP kan man läsa FI's egna rapport, http://www.fi.se/Tillsyn/Rapporter/Listan/FI-analys-5-Makroekonomiska-effekter-av-skuldkvotstak/
S.4 har ett bättre diagram hur skuldkvoten fördelas över nya lån. Jämför den med 2012 så ser man att utveckling inte år så rolig. De tilläggas att detta är NYTAGNA lån, inte totala lånestocken.
"Ungefär 70 procent av bolånestocken tillhör hushåll med en belåningsgrad över 50 procent. Därmed är många svenska hushåll relativt högt belånade och kan reagera
starkt vid störningar. Andelen hushåll med stora lån i förhållande till inkomsterna har också ökat trendmässigt de senaste fem åren."
Det man är på jakt efter är att stoppa trenden att man belånar sig över nocken, om man tyder vad de skriver. Däremot kommer den psykologiska effekten bli kul…
Kommer ni ihåg den glada tiden då nytillträdda ministrar utsattes för tredje gradens förhör rörande vilka aktier de hade. Detta har mer eller mindre försvunnit men inte ersatts av förhör om vilka lån och vilket boende de och deras barn har, vilket skulle vara det relevanta idag.