Nedanstående är ett gästinlägg från en läsare och handlar om de ambitiösa högpresterare som går IB-programmen på gymnasiet – en gymnasieutbildning som ofta är svårare och med högre krav än universitetsutbildningarna i Sverige – ska kunna komma in på svenska universitet. Detta kommer leda till en massiv brain-drain av särskilt begåvade elever som helt enkelt kommer söka högre utbildning utomlands.
 |
| Trots högsta gymnasiebetyg klarar var femte antagen till Chalmers inte av ett enda rätt på ett diagnostiskt matteprov. Hälften får max 1.5 poäng av nio möjliga. |
Ett litet hittills orört hörn av den svenska skolan är IB-programmet, International Baccalaureate, som utgör en oas i en svensk skola i kaos. Nu har Universitets- och högskolerådet (UHR) i all sin visdom kommit med ett nytt förslag om konvertering från IB-betyg till svenska betyg, som i princip gör det nästan omöjligt att välja IB om man vill läsa på svenskt universitet eller högskola med höga intagningsbetyg.
Citat från petitionen:
“Getting a Swedish 20, the highest Swedish grade possible, used to require 40 IB points. They are now considering raising this, so that a Swedish 20 requires 45 points (a perfect IB score). About 0.2% of Sweden’s IB students score this, and only 0.3% of IB students worldwide score 45, whilst around 4% of non-IB students studying the natural sciences in Sweden scored 20 national points. This is twenty times the number of IB students with 45 IB points! It is by no means easier to score an IB 40, much less a 45, than a Swedish national 20!”
IBs prov rättas inte av läraren själv utan skickas in centralt och den lärare som rättar får en del av proven inskickade till ytterligare en nivå för kontroll och om du avviker för mycket från kontrollen, så får du inte fortsätta med rättning. Därutöver sker en normering av betygen för att hantera att prov eventuellt kan ha hållit för hög, eller för låg nivå. Det vill säga ett system, som till skillnad från det svenska, är närmast immunt från betygsinflation. Jämför det med hur den svenska betygsinflationen går helt amok.
Sverige har i Malmö Borgarskola en av världens bästa IB-skolor och lockar därmed högpresterande elever som vill slippa kaoset i den svenska skolan. Men så kan vi ju inte ha det, enligt svensk myndighetsutövning. Därför beslutade man att den löneökning som cirka halvdelen av Sveriges lärarkår, inte skulle tillfalla någon lärare utanför den svenska kursplanen. Nu kommer så nästa dråpslag med betygskonverteringen, som kommer gå igenom nästa år om UHR får som de vill.
Om den nya konverteringen går igenom, så kommer vi att få den absurda situationen att det är lättare att komma in på Oxford med sin IB examen med ett score på 40, än på svenska universitet och högskolor.
En nära bekant är gymnasielärare och har arbetat på flera olika IB-skolor i Sverige. Samtidigt har vederbörande haft klasser från den vanliga svenska kursplanen på samma skolor. Min bekant beskriver det som en milsvid skillnad. IB-programmet lockar studiemotiverade och högpresterande elever och där klassrummet fungerar med intresserade frågor och diskussioner, men den svenska skolan i gengäld handlar mer om att försöka hålla ordning och hantera problem som att hjälpa folk som dyker upp utan lärobok eller pennor.
Skriv på petitionen och hjälp till med att stödja IB-programmet i Sverige.
Från intagningskraven på Oxford:
“Students with the International Baccalaureate Diploma are our second largest group of applicants and students, after those with A-levels, and we welcome applicants with this qualification. We would expect students to achieve 38–40 points, depending on the course, including core points, with 6s and 7s in the higher-level subjects. Each course page gives details of the specific requirements.”
En jämförelse från England mellan DP (Diploma Program – IB) och deras A-level visar att IB-elever är bättre förberedda för universitet.
//En bloggläsare
Bloggens kommentar: Det ser ut som att UHR reagerat på att IB-eleverna får höga betyg och därmed vill sänka dessas värde. Men som det konstateras ovan handlar det inte om betygsinflation, utan om att många av Sveriges bästa elever söker sig till IB – ett program som rent av är hårdare än gymnasiet var ens på 70- eller 80-talet. Istället har vi en situation där elever med betyg nog att komma in på Chalmers inte ens kan lösa andragradsekvationer, något man på åtminstone 80-talet lärde sig i högstadiet. Men IB-eleverna ska alltså straffas bort.
“Bland dem som studerade Bioteknik, Kemiteknik och Kemiteknik med fysik på Chalmers år 2013 klarade nästan var femte student inte en enda uppgift på provet. Hälften fick max 1,5 poäng av 9 möjliga och endast 11 procent klarade hälften av uppgifterna. För att vara behörig och bli antagen till dessa utbildningar så måste studenterna ha gått tekniskt eller naturvetenskapligt gymnasium med högsta betyg i nästan alla ämnen.”
Har du gått IB? Hör gärna av dig med ett gästinlägg om utbildningen.
40 kommentarer
Det är nog vad många som går IB just vill, läsa utanför Sverige i någon form. Det är därför de valt det spåret. Det här förstärker bara dragningskraften.
Med tanke på hur det går på Svenska högskolor och universitet hade Sverige inte ens funnits på kartan om jag hade en IB examen.
Visst är det så.
På Malmö Borgarskola som jag har erfarenhet av som förälder, så märker man definitivt att internationella universitet och högskolor aktivt uppvaktar IB-elever. Bara på en dryg månad hittills denna termin har följande universitet varit där:
Yale, LSE, Oxford…
http://ib.malmoborgarskola.se/2016/09/16/university-visits/
http://ib.malmoborgarskola.se/2016/09/05/university-visits-autumn/
För mig, är det en rätt tydlig indikation på att IB är helt rätt utbildningsmässigt.
Det låter ju uppebart helt vrickat. Det skulle vara intressant att höra motivering/tankegångar hos de som föreslår ändringen.
Har du inte förstått att då alla är lika mycket värda så är de också lika begåvade, därför så är det helt enkelt orättvist att IB studenterna får så bra betyg och det måste korrigeras. Bara för att de lyckas få med sig rätt böcker och en penna till lektionen så skall de inte få någon gräddfil.
Andragradsekvationer vill jag minnas kom i första ring på gymnasiet på 80talet. Poängen i artikeln kvarstår dock.
Jag fick dem på högstadiet 1985.
B-kursen på gymnasiet på 90-talet.
Vi som hade fascistisk nivåuppdelad matte i högstadiet tidigt 90-tal fick andragradsekvationer om vi tillhörde de ≈40% som gick i avancerade klassen. De i allmän klass och stödklass fick vänta.
(Och nästan alla av de ≈20% i stödklassen fick rätt pedagogik och tillräckligt stöd för att kunna klara de icke naturvetenskapliga programmen…)
På början av 2000 talet var det B kursen på gymnasiet som tog upp andragradsekvationer. Dock så kan det mycket väl ha ändrats mellan -85 och 90 talet. Jag menar mattekunskaperna i det här landet har ju varit på nedgång sen långt innan Pisa undersökningarna…
För tio år sedan träffade jag en polsk tjej som läste tekniskt basår (komprimerad gymnasieutbildning i matte, biologi, fysik och kemi) på svensk folkhögskola – mattedelen kunde hon i princip sitta av, sånt hade hon räknat redan i åttonde klass hemma i Polen.
Högstadiet i början av 90-talet. Tror alla utom två gick särskild matte där detta togs upp.
Högstadiet i början av 2000-talet, dock en välbärgad kommun.
Högstadiet i början av 2000-talet, dock en välbärgad kommun.
Ja herregud…inte helt lätt att förstå men så har jag bara gått vanlig svensk flumskola.
https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/remisser/2016/konsekvensutredningen-002.pdf?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=ib&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3ac4632932-7e5d-41f0-8923-5439c1ac4373&_t_ip=158.169.150.10&_t_hit.id=uhr_core_Models_Media_GenericMedia/_d8c4e7e8-6275-4739-8770-c488ef675445&_t_hit.pos=4
Det finns alltid reservutgången-Högskoleprovet!
Ja, iofs, den som har goda betyg på IB lär inte ha några problem att ejsa högskoleprovet.
Högskoleprovet har kritiserats för gynna de som är duktiga, tautalogi för att använda ett ord som skulle kunna vara med på provet.
Så i ivern att få de utan tillräckliga kunskaper och egenskaper att dra på sig stora studielån och ett misslyckande så försöker man anpassa provet i absurdum så precis alla ska få 2.0
Nja, det är väl ändå fortfarande så att bara de 0,5 % bästa av de som skriver vid varje tillfälle får 2.0?
Att provet generellt sett blivit lättare och PK-ordifierat är ju en helt annan sak…
Jag har själv erfarenhet av IB systemet och kan tänka mig att någon statlig myndighet ville bestämma över IB . Men fick troligen fingret av IB då skulle Myndigheten hämnas genom att göra det mindre attraktivt att gå på IB. Funktionen hos IB är sådan att alla prov skrivs på ett ställe och pedagogiken på ett annat ställe. Alla som skriver matte higher level skriver samma prov och betygs sätts av lärare från någon annan IB skola. Det gör att om man har en 7 så kan man jämföras med alla andra som har samma betyg i alla +1000 skolor.Jag avslutar med en historia jag har hört från en IB rektor. På 90 talet kom det en 10 årlig invandrare till Sverige. uppenbarligen ett geni i någon form efter 2 år perfekt svenska och engelska. Gick IB i tre år fick 7 i alla ämnen Ville bli läkare hade för dåliga betyg för att komma in. Använde IB som komvux läste in tre ämnen till med perfekt resultat. Fick då erbjudande från Cambridge hela utbildningen betald av universitet. Hur många tror att han någonsin tänker jobba i Sverige???
Äh, jag löste 3 dimensionella vector-integraler redan i 8an… Men man blir lite ledsen och deppad av problemen i skolan, det kommer leda till allvarliga följder för Sverige i framtiden. Tur att man passerat det stadiet för länge sen.
Det kanske väger upp för din svenska som det är sämre med?
Hej,
En del av förklaringen ligger i att det diagnostiska provet kommer utan förvarning direkt i början av studierna. Studenter allt oftare tar sabbatsår och ägnar sig åt annat än matematik kan de få svårt att göra bra ifrån sig utan att vara "varma i kläderna". För mig gick det diagnostiska provet uruselt. Trippelintegralerna klarade jag dock av ändå.
Gymnasiets kvalitet har säkerligen sjunkit, men det tror jag främst märks på andra sätt än i ett diagnostiskt prov, utdelat mitt under nollningen till bakfulla studenter som just kommit tillbaka efter tre månader i Sydostasien.
Har för mig mig det oförberedda diagnostiska prover utdelats till bakfulla studenter som haft studieuppehåll i 30 års tid. Resultatet har varit tydligt fallande.
Muck samma vecka som vi började nollningen.
Inte direkt resultatfrämjande.
Nej, tyvärr!
Det har jag ej.
Fanns ej på min tid
Däremot har alla mina tre barn gått den utbildningen i SSB i Waterloo.
Skolan ansåg – med all rätt visade det sig – att IB och svensk studentexamen gick att hinna med på samma år.
Det behövdes således inte alls något extra IB år.
Detta säger väl en hel del om klassen ( brist på dylik ) på svenska studentexamen.
På den tiden var 38 IB poäng lika med högsta svenska betyget.
Undervisade i Programmering för blivande civilare på Högskolan: Ett enkelt program för att räkna pythagoras sats skulle göras som labb. – Funkade inte Ingen säger ingen av gruppen på 16 personer visste vad "pythagoras sats" innebar.
Det är ju allt det där intorkade kletet din mamma har i håret och mustaschen när hon kliver av hemflyget från Rhodos.
Fast vad det har med programmering att göra vet jag inte.
Tidigare prov:
http://www.matematik-och-fysikprovet.se/tidigare-prov
Inte jättelätt för en fd studerande på KTH (Elektro-79) som inte löst en enda integral sedan dess, men hälften rätt skulle jag nog fått idag.
Detta visar på överutbildningen i samhället som hänger ihop med de fallande kunskapsnivåerna. Väldigt få av mina kompisar som är civilingenjörer har jobb där de har användning för vad de lärt sig i utbildningen. Detsamma gäller för många andra utbildningar också. En examen är bara en biljett in på arbetsmarknaden, och då är det ganska irrelevant vad man lärt sig.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Om en elev är högpresterande ger ju detta utslag i de nationella proven, vilka i sin tur ska resultera i välförtjänta betyg.
Om inte dessa skolor redan använder sig av prov motsvarande de nationella proven så är det ju enkelt infört och man har därmed löst frågan.
Vad är egentligen argumentet för att en elev automatiskt ska få högre betyg för att den råkar gå på en av dessa skolor? Känns mycket märkligt med dagens system som snarare skapar en gräddfil och grogrund för nepotism i antagningen till dessa skolor.
Enligt artikel var det ju svårare att få bra betyg på IB än på annat program. Antagningen till IB baserar sig på elevens tidigare studieresultat och begåvning.
Din hyllning av nationella proven klingar lite falskt efter avslöjanden om att skolor som "portar" svaga elever från nationella proven i syfte att höja snittet och därmed kunna ge högre betyg än vad eleverna förtjänar.
Så vad var poängen med din kritik av IB?
Att använda sig av nationella (eller andra typer av) prov för att mäta kunskapsnivåer är ett normalt förfarande, både här och internationellt.
Att det förekommit fusk på tex högskoleprovet och de nationella proven är inget argument för att sluta mäta kunskapsnivåer via prov/tester. Snarare är det processen för dessa som måste stramas upp.
Det blir mycket mer subjektivt att ha en skala där betygsnivåer översätts (till en högre nivå), det säger knappast något om en enskild individ och skapar grund för nepotism i antagning. Känns mer som ett sätt att skapa automatiska fördelar.
Så återigen, varför inte använda sig av kunskapsprov på dessa IB-skolor som UHR har granskat och godkänt i jämförelse med de nationella proven? Om nu inte detta redan finns. Detta är "min poäng".
”Klingar falskt”? Märkligt sätt att uttrycka sig…
Det du missar är ju att prov för att mäta kunskap är precis vad som används på IB. Det är faktiskt så att IB verkar ha betydligt bättre system här och de finns de som tycker att övriga gymnasieskolor skulle ta efter:
* På IB rättas proven externt till skillnad från nationella proven som rättas lokalt (av någon som har intresse att inflatera betygen).
* På IB används provresultatet direkt individuellt i betygsättningen medan nationella provet endast är vägledande.
Följden blir att IB är mindre benägna till att få betygsinflation på det sättet man ser på andra program. Som påpekat är det svårare att få bra betyg på IB snarare än tvärtom.
Sen ser jag inte vad du menar med nepotism. Hur menar du att IB bygger på nepotism? Jag tycker det snarare är tvärt om, att det finns större risk för det på andra program.
Din kritik klingar falskt för att du projicerar andra programs tillkortakommanden på IB.
Varför då inte bara jämföra kunskapsnivåerna från dessa prov med de nationella och på så sätt lösa frågan?
Det stämmer säkert att det är svårare att få höga betyg på IB-skolor, jag har inga höga tankar om svenska skolan. Men det finns ju inga garantier för att det på alla kurser och i alla lägen verkligen är så, och att man enkelt kan ”hårdkoda” en generellt högre betygskala. Därför lämpligare att sikta in sig på kunskapsmätningar och basera betygen på dessa. På så sätt undviker man "automatiska" fördelar.
Om IB-skolorna har högre kvalite så får det rimligen utslag i kunskapsnivån hos eleverna och man kan därmed skingra ev tvivel hos UHR att så inte skulle vara fallet.
Nepotismfrågan: hur går antagningen till IB-skolor till? Är det baserat på grundskolebetyg, kunskapstester, rekommendationer, kontakter eller köper man sig en plats? Om de tre sistnämnda förekommer i någon grad så kan man utgå från att urvalet är helt schysst.
Ditt försvar osar av partiskhet då du uppenbarligen inte ser några svagheter med rådande system, och än mindre är villig att diskutera en utveckling av det.
Antagning till IB-programmen i Sverige sker genom att sökande elever först skriver prov i matematik och engelska, och om eleven klarar dessa, sedan konkurerar med hjälp av hans eller hennes grundskolebetyg. Det finns ingen som helst antydan till att någon nepotism skulle plåga programmet, snarare tvärtom; i många IB-skolor består klasserna av hälften nyanlända och flyktingar, och hälften svenskar, varav en del vill studera utomlands, och en del har bott utomlands. Om någonting är IB en plats där diplomatbarn och flyktingar möts och samarbetar, och alla kommer in baserat på samma kunskapsmätning.
Det kärnan i artikeln vill kritisera är att UHR lever i villfarelsen att svensk gymnasieskola skulle vara lika avancerad som IB. Så är inte fallet. Istället inkräktar många av de kurser IB erbjuder på de första terminerna av svenskt universitsprogram av samma inriktning. Ett tydligt exempel är att den lägsta matematiken en IB-elev (oavsett om eleven är sam-, natur, eller språkinriktad) kan läsa fortfarande är högre än det som erbjuds i svenska gymnasieskolor. Ett annat exempel är att den lägsta nivån en IB-elev kan läsa i moderna språk fortfarande är högre än den svenska gymnasieskolans engelska 7. Jämför IB-elevens tredjespråk med den svenska elevens andraspråk, och återkom med ditt förslag att likställa alla elevers slutprov, som om högsta poäng i ett nationellt prov skulle vara av samma nivå som högsta poäng i ett IB-prov.
Så fort man jämför de kursplaner som erbjuds av IB och av svensk gymnasieskola blir det uppenbart att det bör finnas en hel del andrum för IB-elever att prestera över svenska elever. Du behöver inte ta det från mig, utan jämför med brittiska och amerikanska krav på IB-elever. När Oxford kräver högsta betyg av alla som studerat den brittiska gymnasieskolan kräver de endast 38-40 poäng (av 45) av IB-elever.
Mina barn gar i IB i stockholm och jag har sett samma problem.
Nagon som ar intresserad sa foreslar jag UNIVERSITY OF EDINBURGH.
Ett av varldens 50 bast universitet, eller liknande, men kostar bara 1800GBP/ar i avgift.
Det här inlägget innehåller troligen en del faktafel vad gäller statistiken. Enligt ett inlägg på Ekonomistas är det bara 0.15% av eleverna som läst natur som får 20.0 i betyg, inte 4% som anges i artikeln.
Detta fel skulle leda till att stora delar av resonemangen i artikeln faller. All fakta på Cornucopia bör tas med en nypa salt 🙂
https://ekonomistas.se/2016/10/20/antagningen-till-ib/