Så var det juli och semester för många. Detta trots att det regnar i juli och trots att det var bättre förr. Utom i Stockholm, där regnet i juli faktiskt minskat.
Det är en vedertagen sanning att det efter midsommar börjar regna. Det hela går också att via med hjälp av SMHI:s statistik. Det regnar mer i juli än i juni. Variationerna lokalt i landet varierar förstås – generellt regnar det mer på Västkusten.
Vi tittar här endast på våra tre “storstäder” Stockholm, Göteborg och Malmö.
Tittar man på månaderna maj – augusti har SMHI medeldata för 1961 – 1990 och månadsdata för 2002 och framåt. Det framgår då tydligt att vi upplever klimatförändringar med ökad nederbörd jämfört med 61 – 90. Enda undantaget är juli i Stockholm, där nederbörden under perioden 2002 – 2015 minskat med 9.9%. I övrigt har medelnederbörden 2002 – 2015 (2016 för maj) ökat för samtliga månader maj – augusti i våra storstäder.
Största ökningen finner man i augusti och Malmö, där nederbörden ökat med 55.8%, följt av Göteborg i juli, där nederbörden ökat med 52.0%.
Också av intresse är att flera toppnoteringar sedan 1901 för nederbörd finns de senaste 14 åren, men endast en bottennotering, vilket också talar för allt mer nederbörd som klimatförändring. Att Sverige just kommer bli regnigare som följd av klimatförändringarna är redan allmänt etablerat i vetenskapen, men här ser man alltså också siffror.
Grafer nedan.
 |
| Stockholm – nederbörd i maj till augusti (mm). Medelvärden 1961 – 1990 respektive 2002- i mörkt. |
 |
| Göteborg – nederbörd i maj till augusti (mm). Medelvärden 1961 – 1990 respektive 2002- i mörkt. |
 |
| Stockholm – nederbörd i maj till augusti (mm). Medelvärden 1961 – 1990 respektive 2002- i mörkt. |
Ska man absolut ta sommarsemester (eller semester alls) är det i maj eller juni detta ska ske, om man nu inte älskar regn. Att augusti skulle vara bättre än juli finns inga belägg för – tvärt om är augusti minst lika usel som juli.
En annan indikator att titta på är mängden sol, respektive antalet dagar med regn. Lämnas som en övning till ett annat tillfälle, men det är inte upplyftande. Förra året hade t ex Stockholm 21 dagar med regn i juli månad.
Ha en fortsatt trevlig semester!
22 kommentarer
Det är väldigt skönt att inte bo i ett land med vattenbrist!
Vått a båt the ölanders?
Om det inte regnar under Almedalsveckan kan det skyllas på Co halten som "stadigt" ökat.
Jordens medeltemperatur ökar dramatiskt
Om det regnar hela veckan så beror det på den "stadigt" ökande koncentrationen av CO i atmosfären.
Alarmisterna har alltid rätt!
Visst, Öland och Gotland är undantag i Sverige. Men jag bor inte där.
Kverulantus: nej numera skyller vi det på brexit;)
Man kan också skylla på confirmation bias. Men vi lär dock veta om 20 år eller så.
Den svenska fokuseringen på sol är på gränsen till manisk. Det finns mycket roligt man kan göra även om det är lite mulet och kallt. Och vill man vara säker på att få sol får man väl åka till utlandet. Och är det för varmt så klagas och varnas det också. Det verkar ju nästan omöjligt för SMHI att få till vädret så att alla och media blir nöjda.
Trevlig semester på dig själv Cornu.
Återkommer i sensommar/höst då alla bubblor blåsts upp lite till.
Jag har inte semester.
Förlåt.
Trevlig Almedalsvecka på dig.
Semesterbubblan är störst av alla!
Klimatalarmisterna skriker i högan sky.
Det regnar fram på eftermiddagen.
Voj Perkele!
Vi skulle ju ha den varmaste Junimånaden i historien.
Nu måste fakta räknas om annars får Al Gore dra en gammal filt över huvudet och skämmas.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Det var bättre förr…
Det enda säkra tecknet på förändrat klimat i Sverige är att antalet soltimmar ökat med över 10 procent jfrt med 60-90.
Regnat har det alltid gjort.
ja det var bättre tex 1974 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=JxJRYnQCaqc
"Solen skiner i januari och så skall det inte vara" hörde jag till min stora förvåning Gustav Fridolin säga i morgonnyheterna för kanske åtta år sedan, efter en ovanligt solig januari. Sedan har vi dock sluppit sådant oroväckande januariväder.
Som bonde så finns det massor av resonemang som kan intressera:
"Det regnar på grannens hö och mina potäter"…
Alltså före midsommar kan det rgna hur mycket som helst utan att det stör. Men oftast brukar det vara tvärtom. Och då kallas det försommartorka. I år tycks det hittills varit försommartorka i juni och ett regningt juli. I princip är sommaren redan förbi för någon sol och värme blir det troligen inte mer. När högtrycken återkommer är det augusti och höst. En helt vanlig sommar alltså.
+25 även om det är molnigt här i 08. Blåser lite till och från.
Växterna ser gröna och glada ut.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Både juni och augusti räknas väl som "sommar" trodde jag? Höst I augusti låter märkligt.
Jo, det kan låta konstigt kanske. Men högtrycken på "hösten" känns annorlunda än högtrycken i juni. Växligheten har ändrat karaktär och går in i ett mognadstillstånd. Den frodiga aggresiviteten som naturen har före midsommar har övergått till ett lugn och eftertänksamhet som kallas mognad. Visserligen är inte det särskilt modernt att se naturen på det viset. I ett industriellt lantbruk skall varje minut där medeltemperaturen är över fyra grader utnyttjas maximalt för växtlig tillväxt. Den som lever närmare ett naturligt förhållande till naturen märker att stressa fram produkterna ger enbart volym och dålig kvalitet. Men nu är det så vi idag ser på tillvaron. Att kvalitet och kvantitet är varandras motsats vid naturlig tillväxt (t.ex. De ämnen i växter som vi värderat men inte betalar för, som tomatens antoxidanter där moderna sorter med hög produktion i volym är så usla i kvalitet att gamla lågavkastande sorter har 200% högre halter). En annan detalj är att en sval regnig sommar ger spannmålens kärna högre vikt och därmed större skörd då grödan får längre tid att mata på i kärnan. Det innebär att vårt klimat är egentligen ganska fördelaktigt den dag då vi kanske måste återuppliva en lokal livsmedelsförsörjning.
@Cornu
Som jämförelseperioder i dina diagram för nederbörden valde du perioden 1961-1990 samt 2002-. Om man ska snacka klimatförändringar och eventuella klimatslutsatser är det legio i den branschen att se till förändringar över en 30-årsperiod. Varför valde du att ta perioden 2002- och inte den efterföljande 30-årsperioden som börjar med 1991-? (Perioden 1961-90 hade också månadsvisa nederbördssiffror för varje klimatstation.)
"Också av intresse är att flera toppnoteringar sedan 1901 för nederbörd finns de senaste 14 åren, men endast en bottennotering, vilket också talar för allt mer nederbörd som klimatförändring."
Tjurspillning!
Om man ska avgöra om nederbördsmängderna under perioden 2002 och framåt tillhör toppnoteringarna sedan 1901 måste man ha tillgång till (och helst redovisa) alla nederbördsmängderna från 1901 och framåt?
Sedan håller jag med om att juli månad är den nederbördsrikaste månaden i hela Sverige i medeltal. Faktum är att sommarmånaderna är de nederbördsrikaste i Sverige. Det säger i alla fall den statistik jag hittade hos SMHI under perioden 1961-1990, som gav:
Juli 74 mm, Augusti 70 mm, Juni 53 mm.
Valet av juli och inte juni som industrisemestermånad var en avvägning av många faktorer. Badtemperaturen och skolornas terminsavslutning var viktiga faktorer för att inte välja juni. Sedan trodde en del gökar felaktigt i och med EU-inträdet och med vetskapen att EU-institutionerna tog semester i augusti, att svenskarna ville ha sin semester i augusti för att kunna trängas på turistorterna med turistströmmarna från de stora kontinentaleuropiska länderna, som tar sin semester i augusti.
http://data.smhi.se/met/climate/time_series/month_year/normal_1961_1990/SMHI_month_year_normal_61_90_precipitation_mm.txt