Enligt SCB:s Sparbarometern ökade hushållens skulder rekordmycket under första kvartalet. Skuldökningen under det normalt lite lugnare första kvartalet har aldrig varit så stor förr och landade på 48 957 MSEK, eller knappt 49 miljarder.
 |
| Hushållens skuldökning under 1:a kvartalet åren 1996 – 2016 |
Första kvartalet 2015 slog marginellt det förra rekordåret 2008, men skuldökningen fortsatte alltså att skena under 2016. De svenska hushållens skuldbubbla fortsätter att pumpas upp.
Då ska man också komma ihåg att första kvartalet är ett lugnt kvartal, på grund av lugnare bostadsmarknad under vintern. Andra och fjärde kvartalet står säsongsmässigt för betydligt mer skuldsättning.
Och nej, det ökade bokföringsmässiga värdet av den svenska ekonomin ökade knappast i närheten av detta under första kvartalet. Bedömt är skuldökningstakten mellan 4.5% och 5.0% av BNP för kvartalet, varav hushållen inte har tillgång till allt – särskilt som över 40% av BNP går i skatt. Så de svenska hushållen fortsätter att leva på krediter man inte kan betala. Kom ihåg att tillgångar snabbt kan minska i värde, men skulder består. Om man inte heter Stampen och gör en företagsrekonstruktion för att slippa betala sina skulder.
72 kommentarer
Vilken tur att vi inte har inflation!
Om man "viktade in" 15% bopriser i KPI så skulle Ingves få sina hett efterlängtade magiska gudomliga 2%.
Bopriserna är medräknade i KPI.
Kapitalstocksindex (som stiger) * ränteindex = Index som är med i KPI.
Stiger värdet på bostäderna och räntan står still stiger KPI.
Ibland kan det vara bra att gå back to basic och titta. https://sv.wikipedia.org/wiki/Inflation
Om vi istället går tillbaka till den ursprungliga definitionen så finner vi det intressanta att penningmängden ökar avsevärt men ändå försöker någon lura oss att penningvärdet inte minskar.
@Kent vi har ju en uppenbar och extrem asset-price inflation när det gäller bostäder..
Ja Nietsche, alla M3-pengarna måste ju till slut hamna någonstans.
Som du kanske märker på wikipediaartikeln står där "källa behövs" vilket kan betyda att påståendet saknar grund. Om det nu skulle vara så att det finns belägg för påståendet kanske du kan berätta vilket belägg som finns?
Kanske inte ursprunglig men Milton Friedman säger väl ungefär nåt sånt.
Ett ingenjörsmässiga grepp är att man tittat på ytterligheterna. Och då är en ytterlighet att man tittar väldigt långt framåt i tiden.
Då inser man att extrapolerar man till evigheten så blir det till slut linjärt samband mellan penningmängd och inflation och även KPI, bostadspriser etc och fenomenet att mjölkpriset stiger långsammare än bostadspriserna blir i ett långt perspektiv bara brus på kurvan.
Skulle någon produkt öka mer än andra i pris med en aldrig så liten procentsats så kommer den produkten på tillräckligt lång sikt kosta mycket mer än vad någon har i lön.
Men vi lever i en manipulerat absurd värd där man får betalt för att låna pengar.
@kent hur bedömer du sannolikheten för en global currency reset? Införandet av ny guldmyntfot?
Nietzche, Jag bedömer den sannolikheten = 1, sen vet jag inte om det sker nästa månad eller efter min död.
Skulder man inte kan betala.. Ett alternativ som jag inte tror man ska förbise är valutakollaps..
Tror nog svenskarna kommer tycka att en valutakollaps är "jätterolig". Med tanke på att vi importerar 50% av vår mat, 98% av våra flytande drivmedel och i princip alla konsumtionsvaror. Plus att räntorna kommer skjuta i höjden.
Skotskt livförsäkringsbolag tror t.ex att SEK skall stärkas med 80 öre till hösten…
Detta mot Euron.
Man blir lite lätt irriterad. Vi bygger nytt skuldfritt boende på gräddhyllan i vår "by" sliter med hammare och skruvdragare från sju till sju sju dagar i veckan medans gatan är full med hantverkare. Vem kommer drabbas hårdast av valutakolapsen?
En svensk valutakollaps är ju svår att se med tanke på de problem som Europa och USA dras med.
Men visst, när lågkonjunkturen kommer liknande 2001 och 2009 kan historien upprepa sig med stigande dollar.
2001 nådde dollarn 11 sek, 2009 var det peak USD på dryga 9.30 sek.
Sluta nu. Det är ett nytt paradigm ju. För frågar man den genomsnittlige bolånetorsken om när hen planerar vara skuldfri så får man oftast ett skratt till svar. Skulder betalas inte tillbaka. Det räcker med att kunna betala räntan. Och kan man inte det så får man väl för helvete låna till räntan också. Det är inga problem.
Visst!
Sossarna på 80-talet föreslog ju att man skulle låna till fastighetsskatten.
Häftiga typer, dessa!
Jag kan inte förstå varför man inte ärver skuld? Det skulle nig få många att tänka efter en gång extra…
Josefin, Jag tycker bankerna är tillräckligt kortsiktiga och ansvarslösa utan att de ska kunna vältra över arvsynderna på efterföljande generation.
Josefin: Tror du? Jag tror folk skulle tänka nästan exakt som idag, dvs att bostaden kommer vara värd mer än lånen och därmed finns ingen skuld. För så fungerar det ju vid arv idag, väl? Det är bara om dödsboet inte har täckningar för eventuella skulder som dessa avskrivs så vitt jag vet.
@Kent & Josefin När staterna tar över dåliga krediter från insolventa banker är det i praktiken framtida generationer (av skattebetalare) som väntas betala. Frågan är om de verkligen kommer ställa upp?
Är det inte en sub-optimering att vara skuldfri när man dör? 🙂
Allvarligt talat så tänker nog de flesta att lånen betalas av när de säljer bostaden. Lån är självklart alltid ett risktagande, täcker inte säkerheten lånet när man säljer blir det surt. Annars ser jag inget direkt problem med att lånet inte betalas av.
@carmania 1. Vad menar du att de Europeiska/Amerikanska skattebetalarna har för tillgång som motsvarar skulden? 2.När det gäller bostadslån: amorteringen bör täcka kapitalförslitning av fastigheten, den del är inte försumbar. De flesta hus som byggs idag beräknas stå ca 150 år innan byggnadsvärdet är 0. Sen har du alla inventarier, vitvaror och underhållsrenoveringar…
Josefin: Hur menar du då? Skulle folk tänka efter en extra gång innan de får en skuldsatt får? Eller tänka efter en extra gång innan farfar drar på sig skulder?
Man bör fråga sig om man tycker det är rimligt att man skall behöva ta ansvar för någon annans ekonomiska beslut. Man bör ju också fundera på konsekvensen av att någon testamenterar sina skulder till någon…
Och nej, alla är inte lika omtänksamma om sina arvvingar.
Jag har fått en bild av att skulderna ökar mycket snabbare än bopriserna nu för tiden, eller har jag fel?
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan som har gett mig så…mycket.
jag ger en liten ögonblicksbild från två länder jag kan, en liten oljeproducerande bananrepublik och portugal.
Bananrepubliken boomade 2005-201,
villor i ett område gick för 10miljoner.
2014 hade dom gått ned till 6miljoner.
Idag tittade jag på en för 0.9miljoner.
Hela området har likadana hus, condominios.
Landet är i fritt fall och optimismen är som bortblåst, det var INGEN som trodde detta för 2-3 år sedan. Alla försöker sälja, ingen vill köpa, valutan har kraschat, arbetsmarknaden i fritt fall, skattehöjningar osv. osv.
Portugal, 2012 pratade jag och min fru om Portugal, väster om Lissabon, jag sa vänta för det kommer krascha som i Spanien, min fru frågade sina portugisiska vänner som sa absolut inte vi mår bra och jag blev inte trodd på i vanlig ordning. Idag tittar vi på fina villor i bättre områden väster om Lissabon för 2.5miljoner och alla min frus vänner sitter med negative equity och ser allmänt nere ut nuförtiden.
Jag har haft fel ganska länge om bobubblan i Stockholm, vem kunde iofs. känna till negativa räntor, QE och helikopterpengar för fem år sedan?
Men jag känner faan igen en bubbla när jag ser den och Stockholm ligger otroligt risigt till, när det smäller kommer det bli riktigt illa.
Det är inte bara sthlm som kommer drabbas, samma banker i hela Svecia, men det kan dröja länge till innan det kraschar. Övrigens så blev det lite inflation på sophämtning här i veckan, 50% ungegär.
Intressant info Johan.
Vad har hänt med ränteläget i bananrepubliken samt Portugal under tidens gång?
Vore även intressant om du kan ta fram siffror för arbetslösheten osv.
Kommande amorteringskrav har väl en viss effekt, både för säljare och köpare. Många säljare vill sälja före halvårsskiftet så de får så många potentiella kunder som möjligt och köparna vill förstås slå till och ta sina lån före sista juni. Tror definitivt på en avkylning under andra halvåret i år. Kanske inte fallande priser men färre objekt som säljs och till i stort sett stillastående priser.
Första Juni är det nya regler. Aktiviteten är hög. SBAB har haft 4 dagars svarstid på mail.
Många kommer efter det datumet för nya lån att få motsvarande 2% rta mer i månadskostnad, och det kommer kanske att ha en avkylande effekt på priserna, men förmodligen större effekt på konsumtionen. Kan vara första steget på en nedåtgående spiral när konsumenterna drar in på konsumtionen för att klara sämre tider, och förstärka den kommande lågkonjunkturen. Typ 40kkr mindre per år att konsumera för på 3MKr lån efter avdrag. Folk kommer förstås inte att få låna lika mycket då de har de där extra 2% att betala, så de kommer förmodligen att nöja sig med lite mindre och billigare objekt i stället. Konsekvensen kanske blir att priset då går upp på mindre boenden, medan större stannar eller tappar i pris. Kundbasen för större objekt minskar, medan kriget på mindre intensifieras.
De flesta banker tillämpar redan de nya amorteringskraven fullt ut, vissa tillämpar även skuldkvotstak motsvarande 5-6 års årslöner.
Det är mao redan idag relativt besvärligt att få loss bolånepengar.
Det som förvånar mig mest är att de flesta tycker att detta är en hållbar situation. Negativa räntor. Skuldsättningen rusar. Hur kan man tycka att detta är "business as usual"? Självklart kommer detta att sluta mycket illa. Hur vågar vi (politiker och alla vi andra) fortsätta åt samma håll? Obegripligt.
Jag är helt säker på att människor är helt irrationella: de köper fina hus för låtsaspengar och betalar månadskostnaden med låtsaspengar…
Men visst kommer det sluta illa, men har inte klurat ut hur… Kina, Ryssland samt Soros och gänget hamstrar guld hursomhelst..
Man skall nog inte skylla situationen på folket, utan på politikerna som släppte lös ett system som en normalbegåvad skulle ha kunna förutsett resultatet av.
Skulderna kommer fortsätta öka av den enkla anledningen att en stor del av de som vill flytta någonstans måste köpa.
Det byggs knappt hyresrätter och de sägs aldrig upp.
Om man slutar ge tvivelaktiga lån till dessa massor, hur mycket kommer priserna gå upp då, tror du?
Jag skrev inte att priserna ska gå upp utan att skuldsättningen ska öka.
Fredrik L: vi fortsätter åt samma håll tills det inte går längre. Anledningen är enkel, vi kan inte annat. Det är hela vägen in i kaklet nu. Kraschen kommer och den kommer vara betydligt värre än 2008. Jag tippar på i höst nångång. Jag tror inte det går att hålla det igång mycket längre än så. Men jag har i och för sig konsekvent gissat fel de senaste tre åren, så vem vet.
Jag hoppas alla börjar förstå varför vi kommer att få leva med inte bara extremt negativa räntor utan även nominellt låga sådana. Anledningen är bl.a guldmyntfoten EURO och Tyskland´s dominans. USA kommer att tvingas hålla en högre ränta än Europa av flera skäl. Dollarn kommer att vara "currency of choice". 11-15 SEK innan världen byter valutasystem.
Bostadspriserna kommer att falla av cykliska skäl. Inte nödvändigtvis av högre räntor i Europa. När euron faller faller bostadspriserna på allvar.
extremt negativa realräntor skulle det stå.
Så vad skulle du göra nu köpa fysiskt guld eller USD?
Varför skulle svenska bopriser falla pga fallande euro? EllermMenar du att euron skulle läggas ner? Finns väl inget som tyder på det i dagsläget.
USD riktningen är ännu så länge upp. Guldet lär få sin storhetstid också. Guldets korrelation till USD är inte alltid negativ. Långt ifrån.
Bopriser är som alla andra priser cykliska. Effekterna av extremt låga räntor under lång tid gör att fortsatt uppsida i bo-priser kommer att mattas(nå klimax eftersom ekonomin/tillväxt i sig själv är cyklisk). Euron kan inte bestå utan full politisk integration, dvs en skatteunion a la USA. Ivf måste länder-skulderna initialt sammanföras(eurobond)men det antagligen för sent av flera skäl. De deflatoriska krafterna av euron i sig är redan för kraftiga. Räntehöjningar kommer däremot att höja inflationen(kostnadsinflation). Sannolikt kommer Euron att upplösas. Dels av interna orsaker men även pga världsekonomin och den tilltagande synen på EU som elit-projekt….inte demokrati- och fredsprojekt. Lösa valutasamarbeten som Euron representerar har historiskt sett aldrig överlevt länge.
Guldet har ännu inte givit ngn långsiktig köpsignal.
Hur ser det ut i andra änden då på de som tjänar stort på utlåningen?
Långivare, låneinstituten och investerare, hur ser de på risk i detta? Eller ligger risken dold i att man säljer vidare lånen i form av värdepapper och då försvinner från balansräkningen hos långivaren?
Subprimelån existerar väl inte i Sverige får jag hoppas m.a.o. det finns en reell inkomst och handpenning måste erläggas.
Men ytterst vet investerare att det alltid är svenska staten och i slutändan skattebetalare som får stå för notan och garanterar lånen mot långivarna.
Långivarna har god kontakt med politikerna som har försäkrat låga räntor. Detta genom knepet "mäta inflation".
Hur har skulderna kunnat ökas så kraftigt år efter år? Bankerna kan skapa pengar "ur luften" men centralbanken måste också ställa upp med en monetär bas(det är bara centralbanken som kan skapa pengar!(inkl. staten via budgetunderskott)) Faktum är ju att någon annan annars måste ställa upp med lånevilligt kapital. Räcker inte den monetära basen bör räntan på marginalen under normala omständigheter stiga. Bolåneinstituten fann sin "räddning" utomlands när inhemskt kapital blev dyrare marginellt sett. Utländskt kapital är mer volativt än motsvarande svenskt(tänk p-fonder). Inte minst pga förstärkt valutarisk.
Bolåneinstituten lånar, utöver SEK, främst i Euro. Även om Euron faller(banken vinner) så riskerar högre ränta(kapitalet flyr) drabba bolånetagaren i första hand.
I USA är "loan to disposit rate" ca 0,8 eller lägre. I Sverige ligger snittet över 1,6 tror jag. SHB har om jag inte minns fel över 2,6.
jag är trött…..beklagar: ska stå "deposit rate".
Hur man än definierar saken så är alltsammans ett fiatsystem. Centralbankerna pressar aldrig sinande kreditflöden, hellikoptersläpp övervägs i Japan.. Världen är väldigt skuldsatt kommer dessa skulder verkligen kunna (pch av framtida generationer vilja) betalas? Alla tidigare Fiatförsök har havererat. Utvunnet guld är 20*20*20m -det är ju en begränsning i alla fall.
Eftersom alla pengar är lån med ränta så måste systemet emellanåt kollapsa lite och pengar förstöras, lån avskrivas, negativ rta, etc. Att hela tiden producera exponentiellt mer än nya konsumenter kommer on line leder i slutändan till att peak-konsument sätter stopp. Men förmodligen kan vi hålla ut ett tag till om vi får bara lyckas få in tillräckligt med nya konsumenter i systemet.
Riskbankens motiv har hela tiden varit ränta och valutakurs, inte likviditet. Inte ens i USA är syftet varit ökad utlåning eftersom man belönat bankerna med 0,25% på bankreserverna från QE.
F.ö kan staten skapa pengar utan kredit, dvs utan upplåning(med ränta). Däremot kan inte banksystemet hantera excess-reserver utan att driva ner räntan mot noll(all inlåning måste placeras!). Upplåning via statsobligationer däremot håller räntan uppe(mht inflation)eftersom bankreserverna minskar.
Riskbanken pratar förresten om att börja köpa bostads- och företagspapper! Varför då? Därför att man är på väg förstöra marknaden för s.k riskfria placeringar. Materialbrist kan få ovälkomna konsekvenser. Men även för att räntedifferenserna ökar.
Ingen inverterad yield kurva i syne än, inte heller överhettad ekonomi. Nästa recession lär inte komma inom om ca: två år d.v.s. 2018-2019
Beror på amorteringskravet. Människor passar på att köpa båt, husvagn, sommarstuga eller renovera badrummet och tar lån på befintliga boendet utan att behöva amortera. Så detta är en tillfällig uppgång i utlåningen som kommer att försvinna Q3. Men alla är så upptagna med att fantisera om ev bostadskrasch så tankeförmågan stängs av.
Frågan är hur länge det kan fortsätta innan hela skiten kraschar? Jag har konsekvent underskattat hur länge vansinnet kan pågå? QE och negativ ränta var i och för sig svåra att förutse. Snart har vi säkert även helikopterpengar. Ingenting verkar vara tabu längre för att fortsätta skjuta problemen på framtiden. Vad kommer efter helikopterpengar? Rena avskrivningar? Man efterskänker helt enkelt alla bolånetorskarnas skulder. Vad kan man mer tänka sig när inget är tabu längre? När politikerna ser att deras maktpositioner är hotade så kommer alla alternativ vara möjliga. De kommer att göra Whatever it takes för att behålla makten.
Jadu, vem vet, jag ror iallafall att 2017/2018 kommer bli väldigt väldigt intressant.
FED signalerat att de ska höja/fortsätta höja räntorna 2017
ECB har lyft att de fortsätter på samma spår t.om mars 2017 (en del juni 2017) sen får de se vad som händer (de kommer att följa FED)
Amorteringskravet kommer ha marginell effekt, Fi kommer att lägga fram skuldkvotstaket vilket kommer att godkännas, vilket kommer påverka människors uppfattning om marknaden (se hur skakigt det blev vid första "införandet" av amorteringskravet
Ränteavdraget / reavinstskatten kommer att hamna i strålkastarljuset under 2017/2018, kommer påverka människors uppfattning.
Nya krav på hur bostäder byggs kommer att komma inom 1 år (enklare att bygga, ökat utbud).
Produktionen av nybyggnation har börjat att öka, kraftigt (släpande data).
Gapet mellan de som vill in på marknaden och de som är på marknaden är nu löjligt stort (folk hyr 2:or i sunkområden för 12000 SEK när man vid köp betalar 6000-9000 SEK).
Hade en hel del andra punkter som var av intresse, ska försöka hitta dem sen..
Intressant anekdot, när jag sålde min lgh (maj) så ökade utbudet i mitt område avsevärt, det hade aldrig varit ute så många lägenheter. Av dessa såldes ca 15% inom "utsatt tid", majoriteten fick inga bud/skambud. Verkar börja uppstå en viss mättnad när det kommer till att köpa, folk är mer restriktiva (amorteringskravet?). Flertal av lägenheterna är fortfarande inte sålda, vet en som sänktes med 400 000 SEK då ingen kom på visningen (taklgh), fortfarande inte såld. Det jag reagerade på är att det var så många lägenheter som var tomma, vilket får en att tänka på spekulation ala Köpenhamn. Även fått information om en större grupp i Stockholm som köper upp nyproduktion och sedan säljer av dem 1 efter 1 vid inflytt (vi pratar inte 1 eller 2 nyprod utan många många..). Visste Ni förresten att två av Skanskas nyproduktioner på kungsholmen har flertal lägenheter som står tomma? De har inte fått de priset som de vill så de väntar på bättre tider
Kan också vara intressant att villor och liknande i mindre områden, tänk laholm, vänersborg, , hemfosa etc. har flertal villor som inte blir sålda, däremot så dyker de inte upp i statistiken. Flertal vänner i "mindre kända områden" tycker det är lite segt att bara gå +- 0 när de säljer, man har juh sagt att det alltid var en vinst att köpa 🙂
Att se skulderna öka är skrämmande.
Men det finns en annan sida också.
"Totalt uppgick hushållens finansiella sparande, nysparande minus skuldökning, till 58 miljarder kronor under första kvartalet, ungefär lika mycket som under samma period de föregående åren"
58 Mdr efter avräknad skulduppgång alltså.
Börsen ger detta eller? Ner med 5%
Fastigheterna värderas upp?
http://www.di.se/artiklar/2016/5/23/fortsatt-stort-sparande-pa-bankkonto/
Pensionssparande? Värdeökning på bostäder?
Så är det, netto +58 miljarder.
Så här ser fördelningen ut lite avrundat:
Inlåning: +38 miljarder (det mesta på bankkonto)
Obligationer: -4 miljarder
Aktier: -10 miljarder
Fonder: -8 miljarder
Bostadsrätter: +7 miljarder
Privat pension: -2 miljarder
Tjänstepension: +29 miljarder
Premiepension: +12 miljarder
"Annan försäkringsrelaterat": +10 miljarder
Periodiseringar: +35 miljarder
…
Lån: ökning med 49 miljarder
dvs större delen av nettoökningen ligger i bundet sparande (tjänstepensioner och PPM). Bortser man från detta så skuldsätter sig hushållen (och har sålt aktier/fonder och satt in pengarna på banken).
Allt handlar om när psykologin vänder, sen kan folk tjata sig blåa i ansiktet om argument för varför vi "inte har någon bubbla".
Jag och sambo är sugna på ett hus en bit utanför Stockholm just nu. Den som säljer har redan köpt nytt större och måste bli av med det gamla. Även om det inte ligger centralt är det ett attraktivt objekt som sällan säljs men ändå var det väldigt lugnt på visningen. Samtidigt säger alla mäklare i stan att vi ska vänta med att sälja lägenheten då det ligger alldeles för mycket objekt ute nu – det är svårt att få folk till visningarna. (Ni vet i staaan där efterfrågan aldrig kommer utebli enligt vissa experter)
Vi är VÄLDIGT försiktiga i det här läget, trots bra cashflow i hushållet, bra med pengar sparat och under 50% skuldsättning på lägenheten. Men säg att vi skriver kontrakt och sedan inte blir av med lägenheten för annat än pris långt under vad den skulle gått för tidigare… Det är farligt nära the tipping Point nu tror jag.
Tippar bägge objekten samtidigt så är det mellanskillnaden du riskerar.
Vad är problemet Fredde?
Du köper huset till marknadspris och säljer brf till marknadspris.
Problemet är att det fortfarande finns buddårar där ute med nollkoll kokosboll på hur marknadsläget ser ut.
Problemet är att vi inte köper och säljer på samma marknad – brf vs. hus och före vs. efter amorteringskrav. Budgivningen på huset har redan dragit iväg 300K samtidigt som många har problem med att sälja sina lägenheter i stan. Den som inte ser den uppenbara faran (betala mycket för huset och sen få betydligt mindre för lägenheten) ska nog tänka ett varv till.
Det som händer nu kan mycket väl bidra till ett längre och större sentimentskifte som spräcker bubblan. Alla vet att budhysterin som pågått senaste 15 åren omöjligt kan hålla i sig med prisökningar på 15% per år.
Jag tycker definitivt det är samma marknad, dvs bostadsmarknaden.
Det är möjligt att vi nu ser en korrigering där småhus kommer att gå bättre än brf.
Brf har ju gått mycket bättre än småhus under 2000-talet så det vore rimligt att det jämnar ut sig nu.
Visst är det samma marknad även om det finns mindre marknader i marknaden. Och visst är det rimligt att brf kommer gå trögare framöver. Tycker oavsett att läget blivit knepigare och frågan är om det fortsätter eller om det är ett hack i kurvan? Vi har som sagt blivit betydligt mer försiktiga trots att jag varit negativt inställd till marknaden de senaste 5 åren.
Helt klart en knepig situation att byta bostad när man själv är mitt i det.
Mycket lättare att sitta på läktaren och beskåda och "tänka klart" 🙂
Borg är inte nådig i sin dom idag: http://www.di.se/artiklar/2016/5/24/borg-boprisraset-en-tidsfraga/
Han hade 8 år vid finans-rodret och nu sitter vi där vi sitter. Oklart om han skrattar på väg till jobbet varje morgon (dvs hela vägen till banken).
Det är för jobbiga reformer rent politiskt, så som vanligt skjuter man problemet framför sig tills det blir en riktig kris. Behöver inte hända imorgon, men känns sannolikt med ny bank- och fastighetskris inom 5 år.
Konsumtionen är det första som drabbas inte bolånetagarna.
och den är inte liten ur ekonomiskt perspektiv..