Den så kallade Nils Holgerssongruppen låter årligen en lägenhet göra en resa runt Sverige för att titta på prisutvecklingen för de lokala monopoltjänster en bostad måste ha. Priserna på el, vatten, avlopp, avfallstömning och renhållning har ökat 63% på 20 år medan KPI-inflationen bara varit 22%.
 |
| Utvecklingen för infrastrukturmonopolens priser, samt elpriset och KPI. KPI är förstås den lägsta grafen.
Källa: Nils Holgerssongruppen. |
Bakom Nils Holgerssongruppen står HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna Sverige och deras rapport för 2015 kan hittas här (PDF).
KPI steg 0.2% men avfall höjdes i snitt med 1.9%, vatten och avlopp med 3.5%, elnät med 2.8% och fjärrvärme med 1.2%. Att elpriset föll tog dock ner prisutvecklingen till runt nollan totalt sett.
Poängen är dock att avfall, VA, elnät och fjärrvärme är lokala monopol. VA, avfall och elnät går inte ens att välja bort, utan är tvingande obligatoriskt. Och dessa monopol höjs alltså systematiskt mer än kostnaderna i samhället i stort, vilket jag också visat i en lång rad anekdotiska blogginlägg.
Man kan titta på lokala exempel i Nils Holgersson-rapporten. T ex har Lund höjt elnätpriset med 92% och Östersund med 96%. Östersund har också höjt fjärrvärmepriserna med 63%, vilket visar hur utmärkt det är att sitta med monopol och inlåsta fastighetsägare.
De höjda monopolpriserna är också permanenta. Som allra mest har avfallstömningen stigit i pris, med ca 75% på endast 14 år, följt av vatten- och avlopp med 72% på 20 år. Bakom dessa står som bekant kommunerna, som här ser en utmärkt möjlighet att tvångsbeskatta alla fastighetsägare, inklusive villor, bostadsrättsföreningar och förstås även hyresvärdar.
I sammanhanget ska man komma ihåg att kommunernas ersättningstakt i VA-näten ligger i snitt på en siffra runt 300 år (eller något sådant – min egen kommun har slagit sig för bröstet för att satsa hårt och pressa ner det hela till typ 120 år). På många platser i våra städer används fortfarande samma ledningar som drogs in på 1800-talet, och istället för totalrenoveringar lappar och lagar man bara när något går sönder. VA-taxorna kan väntas stiga rejält mycket mer än de redan gjort.
Det enda som i princip alls någonsin sänkts de senaste 20 åren är elpriset, men elhandeln är inte ett monopol utan en någorlunda fungerande fri marknad. Övriga infrastrukturtjänster höjs alltså hela tiden avsevärt mer än KPI-inflationen. Utan matchande lönehöjningar skulle givet oändligt med tid till slut hela inkomsten för hushållen gå åt till att betala monopoltaxorna…
24 kommentarer
Ja, det är inte varor och tjänster producerade i Sverige som står för prispressen nedåt i KPI. Det är en bidragande orsak. Jämför prisutvecklingen på restaurangpriser där det råder konkurrens.
Kanske VA varit konsekvent underprisat och aldrig givit intäkter motsvarande avskrivningar?
Det offentliga skänkte en gång VA till medborgarna och förväntas nu göra det igen. Fast denna gång var det visst slut på kontot
Gäller även järnvägsnät, miljonprogram, pensioner
Underhållet på sveriges va system kommer kräva hundratals miljarder då det är.eftersatt som all annan infrastruktur. Så detta är bara början eftersom väldigt lite av dessa höjda avgifter går till ändamålet.
Ex elnätsavgiften som kommer uppgå till ca 200 miljarder närmaste åren. Några tiotals miljarder går till underhåll o investeringar. Resten är profit.
Så gnäll inte om offentliga oligopol, gnäll på profithunger, korkade politiker som slösar med medborgarnas pengar och fårkets flathet.
Underhållet på sveriges va system kommer kräva hundratals miljarder då det är.eftersatt som all annan infrastruktur. Så detta är bara början eftersom väldigt lite av dessa höjda avgifter går till ändamålet.
Ex elnätsavgiften som kommer uppgå till ca 200 miljarder närmaste åren. Några tiotals miljarder går till underhåll o investeringar. Resten är profit.
Så gnäll inte om offentliga oligopol, gnäll på profithunger, korkade politiker som slösar med medborgarnas pengar och fårkets flathet.
Subventionerad vindkraft och utslagning av basindustri är orsaken bakom lågt elpris, inte direkt konkurensen om slutkunderna (konsumenter) på elhandelsmarknaden.
Att elnätspriser höjs blir ganska naturligt om man tittar på investeringscykeln. Mycket stora delar av investeringarna gjordes på 60 -70 talet vilket innebär att de håller på att falla för åldersstrecket. Vill vi undvika samma situation som monopolet trafikverket har med järnvägarna måste ersättning och renovering ske, de enda som kan betala för detta är kunderna vilka alltså får högre avgifter nu.
Alternativet är att nätet förfaller, hur väl fungerar dina i-prylar utan två hål i väggen?
När det gäller elprisets utveckling har du bara delvis rätt. Även ny vattenkraft, biobränsle och bättre förbindelser inom och till grannländer betyder en hel del. När det gäller utslagen basindustri får du skylla på datorkunskapens och internets ökning. Vill du räkna in gruvor har priset på malm fallit internationellt.
Efterfrågefallet för att läsa på döda träd dödar basindustrin. Ett pappersbruk för magasins och tidningspapper har lika stor kostnad för insatsvaror och energi 20% medan massaved och transporter kostar 15% vardera och D&U, Personal och Kapital 10%. Hämtat från Energikommissionen som fått det från Stora Enso. Ja papper kostar mycket energi.
Efterfrågan på tidningar sjunker säkert ett tag till och när man kompromissat klart i riksdagen ökar nog vindkraften mer när kärnkraften säkert blir skattefri.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Norrsundets pappersbruk var självförsörjande på energi innan det avvecklades till förmån föe Brasilien. Alla pappersbruk idag kan producera mer energi än de gör av med om de vill.
Fixa: nej det är endast massabruk baserade på kemisk massa som kan vara självförsörjande eller nettoproducenter. Det beror på om de har en korrek dimensionerad sodapanna eller inte (samt lite annat) I normalfallet är det inte så.
Det är bruk med TMP processen som förbrukar mycket el, de kan inte bli självförsörjande.
Där ser man…
Ökar användningen av japanska toaletter som automatiskt spolar rent och sedan torkar med varmluft blir behovet av toapapper också lägre. Fast just den utvecklingen är osäker.
När jag hamnade i styrelsen för en eldistributör i början av 90-talet lärde jag att elanvändningen börjat öka igen i villor efter en nedgång med energisparåtgärder och att det förmodligen berodde på allt fler datorer i hushållen för elåtgången ökade bara under sommaren jämfört med tidigare. Sedan började tjocktv försvinna och LED komma istället för glödlampor samt allt fler installationer av värmepumpar. När elpriset stiger byts förmodligen äldre värmepumpar mot nya. Leder till mindre el för uppvärmning.
Fast vid en promenad för långa tankar igår när jag gick in på en liten återvändsgata såg jag till min förvåning två Teslor parkerade utanför ett hus, men bara den ena var inkopplad. Min slutsats är att säkringarna bara räckte för en åt gången.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Snacka om att det kommer svinas med orimliga höjningar rörande VA inom en snar framtid.
För att finansiera det onämnbara krävs extraordinära åtgärder.
Bro och färjeavgifter runt tex Tjörn och Orust är väl redan spikat..
Jag vågar inte säga huruvida detta gäller också sådana kapitalintensiva verksamheter som dessa, men kommunerna (inklusive kommunala bolag) använder gärna KPV (prisindex för kommunal verksamhet) när de indexerar taxehöjningar.
Detta index är viktat annorlunda, bland annat med större tyngd på personalkostnader, så facket är en lika stor bov som kommunpolitikerna. (I många fall är fullmäktigeledamöter och fackliga representanter exakt samma personer också.)
Det är önskvärt att löner ökar. Det kräver effektivitet och sprider välståndet bland innevånarna.
"Kräver" effektivitet vet jag inte om det gör, åtminstone inte i monopol-/oligopolsituationer.
Man kan titta på samhällen som har mycket arbetskraft med minimum-wage. Inga under av effektivitet oftast, då det inte kostar så mycket att slösa med tid.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Så går det när man tvunget ska bo i villa 🙂
Jämför med månadsavgiften i en bostadsrättsförening (där allt ovanstående ingår, utom el men den har ju varit sjunkande). I BRF masthugget kostade medlemskapet 2005 563kr/m2. 2015 var den siffran 605kr/m2. En uppgång med 7,5% på 10år. Eller beskedliga 0,7% om året… KPI-inflationen har under samma period varit 12% om jag läser grafen ovan korrekt.
Visst visst det beror till stor del på lägre räntekostnader på föreningens lån. Men ändå 🙂
VA-ökningen i min kommun blev ungefär 100%, i år. Men så hade de ju inte höjt på ett tag. Undrar om det är en ren tillfällighet att kommunen höjer just i år? Det har ju dykt upp en del nya utgiftsposter… Detta kommer sannolikt accelerera de närmsta åren.
I USA står Owner's Equivalent Rent (OER) för typ en tredjedel av vikten i deras Consumer Price Index. Vad är OER då?
http://www.investopedia.com/terms/o/owners-equivalent-rent.asp
"Homeownership equivalents attempt to include monetary factors such as prevailing interest rates, property taxes, available mortgage products and insurance to estimate changes in shelter costs."
Därmed SJUNKER faktiskt CPI-indexet ofta om du eldar på en bostadsbubbla genom räntesänkningar. Räntan utgör en ganska stor del av dina boendekostnader. Eftersom drygt 60% av familjerna äger sina egna bostäder kommer alltså hushållens minskade ränteutgifterna att pressa ner konsumentprisindex. Sen tillkommer förstås en del andra faktorer – priser på diverse varor kan förstås pressas ner av att producenterna har fått lägre kapitalkostnader (om konkurrensen är tillräckligt hård).
Det här leder till ett intressant reglertekniskt problem för centralplanerarna. Man vill alltså med en variabel (räntan) styra KPI-indexet indirekt. Kortsiktigt sänker räntesänkningar prisindexet, medan det (kanske) ökar prisindexen långsiktigt om ekonomin svarar positivt på förändringar i penningmängden.
Det finns onekligen lite svartkonst över det här med KPI-inflation…
Vi får allt bättre dricksvatten!
Förr var det inte garanterat fritt från allehanda spår av div föroreningar.
Nu är det i bästa fall fritt från dessa. Mättekniken har förbättrats!
Sen har det i 50 tals år talats om bristande underhåll av infrastrukturen, det är en del i en sektorpropaganda som vill ha större budget.
Romarnas ruiner innehåller fullt fungerande avloppssystem-snacka om för lång hållbarhet!
Du har nog rätt Oppti. Fast då ingår bara borttransport av avloppet i romarnas system. Någon rening var det inte tal om. Vårt privata avlopps- och vattensystem på landet är från 60-talet, omfattar några hundra fastigheter och har visst underhållsbehov när det gäller rören. Enligt "expertisen" behöver det inte grävas upp än. Dyr ytterligare rening har tillförts reningsverket på de senare åren.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Privata monopol är värre än offentliga. Hos de offentliga kan befolkningen i alla fall rösta bort de ansvariga. Men Ellevio … ?! Ellevio går inte att göra något åt så länge de är privata. Kolla gärna på http://www.natomraden.se/
För en liten spelare som Sverige är det i vissa fall en svår balansgång mellan monopol och rent kaos. Problemet är i allmänhet när upphandlarna är inkompetenta på det de upphandlar om, då är den enda möjliga lösningen monopol för att få en enhetlig standardiserad lösning. Hade de varit kompetenta hade de definierat spelregler så att det skapat en fungerande marknad med många spelare.
Bra skrivet och jag håller med till 100%. Ett väldigt bra argument för en styrelse i BRF, eller villaägare att se till att amortera ner lånen så mycket det bara går så det finns en broms mot kommande höjning av de taxebundna kostnaderna. Jag ska ta och läsa hela rapporten. Tack för tipset!