Finansinspektionen släppte idag sin årliga rapport Den svenska bolånemarknaden. Bland mycket annat stiger skulderna i förhållande till nettoinkomsterna, den sk skuldkvoten. Värst är det för medlemmar i bostadsrättsföreningar, sk bostadsrättsägare.
 |
| Skuldkvoter i olika regioner 2011 – 2015. Källa: FI |
Högst skuldkvoter har man i Stockholm, med i snitt 529%, dvs 5.29x nettoinkomsten. Skuldkvot beräknas alltså som skulder dividerat med nettoinkomsten.
Ett måttligt högavlönat tjänstemannahushåll på två vuxna med 60 000 kronor i nettoinkomst per månad (inklusive barnbidrag) har i snitt 60*5.29*12=3.8 MSEK i skulder.
FI:s stickprov avser förstås endast förhållanden nya lån, men det inkluderar personer som använder befintlig bostad som bankomat, eller personer som flyttar. Även personer som byter bank kommer räknas som nya lån och stickprovet blir representativt för bostadsmarknaden i stort, vilket också syns när man t ex tittar på belåningsgrader etc i olika åldersgrupper. Med en bostadskarriär i ryggen, dvs när man är äldre, är skuldsättningen lägre visar FI:s stickprov.
 |
| Skuldkvot för olika säkerhetsobjekt. Källa: FI |
Bostadsrättsföreningarnas klubbmedlemmar har avsevärt högst skuldkvot, 440% mot villaägarnas 384%.
Klubbmedlemmarnas skuldkvoter är dock egentligen ännu värre, då man inte räknar med föreningarnas skulder. Detta ligger i linje med min hypotes att bostadsrättsmarknaden kommer ta en rejält mycket hårdare smäll än villaägarna när marknaden kraschar.
Är man ensamstående har man generellt högre skuldkvot.
 |
| Skuldkvot för olika familjetyper. Källa: FI |
Inte särskilt konstigt, då man inte har någon att dela overhead i bostaden med. Har man barn blir skuldkvoten också högre, då man förstås behöver en något större bostad.
I slutändan syns det tydligt ovan att skulderna ökar i förhållande till inkomsterna, vilket förstås utmärker en skuldbubbla. Utvecklingen kan inte fortsätta för evigt och när skulderna inte längre kan öka kommer inte heller bostadspriserna kunna öka.
Men än så länge lånar vi som om det inte finns någon morgondag. Speciellt som bostadsrättsklubbmedlem i en svensk storstad.
17 kommentarer
Läget är allvarligt!
Vi måste låna oss ur krisen
Vilken kris då?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ok så en svensk har ca 4 gånger sin årsinkomst (netto) i skulder. Med andra ord räcker det att gå ner till att leva på 75% på sin inkomst, vilket jag räknar med att de allra flesta klarar utan problem, så tar det 4/(0,25) = 16 år för att bli skuldfri. Hur kan man få det här till att vara en bubbla? Låter ju väldigt rimligt i mina öron.
Finansinspektionen håller med dig.
Skulderna är inte systemhotande. Den enskilde kan råka illa ut.
Vore kul att komplettera med en kurva hur kostnaden för skulderna ligger till.
2% på 600% är väl 12% om ni fattar!
Sjunker tillgångsvärdena på debetsidan med ca 35% som de gjorde när 90-talskrisen löstes ut har vi problem, inte minst om vi har politiker som tror på budgetbalans. Dessa lever nog i myten att 90-talskrisen var en offentlig skuldkris. Frågan är om en sådan nedgång också innebär att företagens debetsida i balansräkningen sjunker.
Många i Sverige tror att det är en rättighet att köpa ny Volvo var 3:e år, en månads Thailandresa med barnen, bo i centrala stan i BRF eller ha en lyxrenoverad villa på nån gräddhylla m.m m.m. Så dessa Svenssons kommer bli knäckt när Lyxfällan väl knackar på dörren. Att skära ner utgifterna med 25% är ju absurt för dom, jag menar, vem kan leva på 20 tusen i månaden?
De allra flesta klarar av det ja. Men det handlar om marginaleffekter. Priserna störtdyker trots att 90%+ inte är illa ute. Det räcker med att det finns en betydande minoritet som får problem. Priserna speglar endast de objekt som omsätts!!
Sjunker tillgångsvärdet kommer banken att vilja ha tillbaks sina slantar till en nivå som säkerheten täcker, kan folk inte få fram de slantarna och om det finns betalningsförmåga kan de försöka få betydligt dyrare lån som kan täcka upp det.
Detta kommer att effektivt bromsa nyupplåning på bostäderna, som det varit kan bostadsbankomaten ha stått för kanske 0,7 % av tillväxten. Försvinner det får det effekt på hela ekonomin, kommer kamrer Andersson att kompensera?
Men en nedgång i tillgångsvärden är troligen en del i något större skeende. Hur påverkar det företagens höga skuldsättning? Kommer även dessa att behöva reparera sina balansräkningar?
Hur många tekniska kalkyler har inte alla finanskriser föregåtts av som kommit fram till att det är ingen fara det finns goda marginaler. Greenspan är en klassiker, hushållens höga skuldsättning är ingen fara det balanseras av finfina fastighetstillgångar.
"Sjunker tillgångsvärdet kommer banken att vilja ha tillbaks sina slantar till en nivå som säkerheten täcker,…"
Ja /lasse, det kommer de säkert att vilja men de har ingen möjlighet att tvinga fram detta. Så länge överenskommen ränta och amortering erläggs så spelar det ingen roll om marknadsvärdet överstiger skulden. Detta är en ny EU-regel sedan ca 2 år tillbaka.
@Mats Karlsson
Det hade jag missat, gäller det bara bostadskrediter alla lån med säkerhet?
Så även om överenskommelsen är att bostadslånet fås på villkoret att lånet till en viss ränta får som mest utgöra t.ex. 85 % av marknadsvärdet så är där sen marginal upp till 100 %?
Men marknadsvärde är en komplex bedömning med många variabler inte minst sk hedoniska, det är inte en exakt vetenskap.
@Mats Karlsson
Såg nu C:s nästa "bolåneartikel" att det gällde även om marknadsvärdet understiger skulden så kan låntagaren fortsatt ha det förmånliga lånet som grundar sig på säkerhet även om sådan inte finns längre.
@/lasse – ja, det ska naturligtvis vara om marknadsvärdet understiger skulden och inget annat. Behövs mer kaffe… 😉
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
tror du också att det finns en familj med 1,8 barn. många har högre skuldkvoter och andra mindre. om tillräckligt många får problem så kommer det att orsaka problem för dom som har lägre skuldkvot eftersom de kan bli av med jobbet när krisen kommer
Tur att andra lånar. Håller hjulet snurrande.
Enl BIS var hushållens skulder 84% av BNP 2012 och liknande fram till 3:e kvartalet 2015. Icke finansiella företag låg på ca 150 %, tillsammans uppemot 240 % av BNP, eller närmare tiotusen miljarder. Det som avviker mest mot många andra länder är företagens skuldsättning. Men det kanske motsvaras av lönsamma investeringar och starka tillgångar på debet sidan som genererar stabila kassaflöden.
Läget i Tyskland och USA ser markant annorlunda ut:
http://s26.postimg.org/hjr4mjfcp/swed_debt_61_14.png
http://s26.postimg.org/p2a9v66pl/germ_debt_60_14.png
http://s26.postimg.org/jfdwxp46x/US_debt_61_14.png