Finansinspektionen lättar redan på amorteringskraven rapporterar Public Service/Sveriges Radio. Tilläggslån ska få en amorteringstid på 10 år, oavsett storlek.
 |
| Exempel på situation där tilläggslån kan behövas. |
Tilläggslån var tänkta att amorteras utifrån hela bostadens värdering, vilket kunde ge två procentenheters amorteringstakt. Om man t ex har ett hus värderat till 3 MSEK och renoverar badrummet för 150 000:- kronor via ett tilläggslån, så kan amorteringstakten på det lånet bli 2% av 3 MSEK, dvs 60 000:- SEK om året. Badrummet ska alltså betalas av på 2.5 år. Fullt rimligt sett utifrån de totala principerna med amorteringskravet.
Fast nu tycker Finansinspektionen att det är oschysst att följa amorteringskraven för tilläggslån.
Så tilläggslån ska istället amorteras av på 10 år rapporterar SR:
“Det är en väsentlig lättnad mot det ursprungliga förslaget, för då skulle amorteringstakten vara väsentligt högre. Så det är i alla fall det förslaget vi arbetar efter och det förslag som tas senare i vår av vår styrelse.”
Nu återstår att se vilka ytterligare lättnader man inför. Och vad för arbritragemöjligheter det här öppnar upp för. Exempelvis att lägga mer i kontantinsats om man är uppe i 2%-nivåerna på amorteringskraven, och sedan ta tilläggslån i efterskott?
20 kommentarer
Hur funkar det då om man köper ett ruckel i en Stockholmsförort för 5 miljoner som sedan måste renoveras för ytterligare 2 miljoner, detta är ett mycket vanligt scenario. Ska man då amortera 200 000:- per år för tilläggslånet på 2 miljoner? Blir en rätt saftig utgift i så fall.
I exemplet innebär det att man amorterar 2,86% per år de första 10 åren (på hela totalsumman) om man renoverar vid inflyttning och värderingen ökar till 7 000 000:-. Större renoveringar i den här klassen hamnar under byggkreditiv, när renoveringen är klar och slutbesiktigad löser man byggkreditivet med ett vanligt lån. Räknas det lånet som ett tilläggslån eller hamnar det under det befintliga lånet?
Du menar du skuldsätter dig med 7 miljoner hos en bank och sen måste betala av lånet?
Ja, jobbigt läge.
Tänk inte Stockholm utan orter med lägre värdering. Själva renoverings/underhållskostnader är samma men man hamnar direkt i 2 % skiktet så sänkt standard och sämre skick är att förvänta. Även 10års amortering kommer ge intressanta effekter. Men finansbolag är nog kreativa och hittar vägar runt detta.
Blir rätt saftig kostnad om tilläggslånet måste amorteras på 10 år och ursprungslånet med 2%/år. Bra! Men det slutar säker med 2% på totallånet så att folk kan låna tokbilligt även i fortsättningen.
John Mynona, Oavsett om du lånar till rubbet eller köper huset cash för 5 miljoner ska tilläggslånet på 2 miljoner betalas av på 10 år = 2,86% amortering av värderingen 7 miljoner. Min följdfråga blir då – kommer renoveringsobjekt sjunka drastiskt i värde pga den ökade utgiften det innebär eller kommer bankerna hitta på något kreativt sätt att kringgå detta?
Sjunkbomben, ja det är också en intressant tanke. Blir nog mindre tepaniyakihällar och badrum inklädda i carraramarmor i fortsättningen…
Fredde: är väl bara att ta it ett nytt bolån på hels beloppet t.ex genom att byta bank så kommer du undan med 0-2%/år beroende på ny belåningsgrad. Blir mindre utgift per månad.
Fredde
Jag antar att 10 år gäller även för föräldrar som lånar till kontantinsatsen åt barnen?
2 kontantinsatser a 300 000 blir då amortering på 5000 per månad under 10 år.
Fram tills nu har man bara behövt betala räntan på kanske 500 per månad.
Jonsson, ja det är nog så det blir.
Blir det inte 2% av 150 000, dvs 3 000 i amortering? Dvs att amortera tilläggslånet på 10 år är betydligt hårdare och ingen lättnad.
Tidigare var förslaget 2% av totalt lån (i de fall då totalt lån hamnar på över 70% av marknadsvärdet).
Tycker att 10 år är en rätt rimlig avskrivningstid för renoveringslån. Inte lika rinlig för billånet eller för lånet till thailandsresan. Dock är det fegt av FI att backa på sitt ursprunliga krav. Hade stoppat de värsta lånetorskarna från att använda bostaden som bankomat på ett effektivt sätt.
Ni glömmer bort att det handlar om belåningsgrader också.
Belåningsgrad relativt kassaflöde eller relativt en hög med plankor som långsamt ruttnar bort så snart man stoppar penningströmmen till brädhögen?
Frågan var retorisk.
Grundproblemet som tagits upp här tidigare är att svensk ekonomi är dopad med låg ränta. Vårt reella konsumtionsutrymme d.v.s. disponibel inkomst är i praktiken mycket mindre. Politiker behöver finansiera oansvarig politik genom att ta ut högre skatter och avgifter men utan att påverka tillväxten negativt. Vanligt folk gör vad de kan för att leva gott för man har bara ett liv och nu har det varit möjligt under en ganska lång period att låna billigt med lång eller ingen amortering och på detta sätt drivit tillväxten vilket fått nyckeltalen att se bra ut. Politikerna har tagit detta som intäkt för att det finns ett utrymme att faktiskt höja skatter och avgifter. Nu när verkligheten kommer ikapp och kalaset ska betalas så kommer denna möjlighet till "långa" konsumtionslån försvinna.
Kan man då kompensera detta med t.ex. höjda löner? Knappast eftersom det innebär att efterfrågan på företagen måste öka.
Kan man istället sänka skatter och avgifter? Knappast, budgeten är kraftigt underfinansierad och många kostnader är intecknad många år framöver?
Kommer då politiker och näringsliv tillåta detta hända? Knappast, när dessa regler ska börja gälla så kommer det komma undantag som gör att det blir precis som tidigare.
Förstår inte varför inte amorteringskravet ska gälla alla. Detta kan ju inte vara överensstämmande med grundlagen, ett rörligt lån läggs ju om var 3:e månad formellt. Om man bundit förstår jag för bindningstiden. Vad är skillnaden mot att köpa hus, för första gången eller byta för den delen. Fattar inte, är det samma princip som gör att mina föräldrar kan köra tung MC utan att någonsin suttit på en motorcykel och att alla födda före -XX får köra snöskoter medan alla andra måste ta en dyr kurs. Gäller inte dessa principer skattesats, jag köpte hus -YY när skatten var Z%. Eller varför inte permanent SGI för tiden 12-mån innan husköpet.
Kaninen jag håller med dig! Det är fegt, orättvist och skapar inlåsningseffekter.
Att räntan fastställs var tredje månad är inte samma sak som villkorsperiod. Men fråga banken om de har några bra produkter i Panama…
Problemet är att FI ligger i Stockholm. Och där sitter som bekant Sveriges mest överbelånade tjänstemän, och alltså bereder och tar fram förslagen.
Undrar om man skulle kunna komma undan med någon slags regel om minimikostnad för bolån? Säg t.ex. att summan av ränta + amortering + uppskjuten reavinstskatt måste uppgå till minst 4% av hela bolånet? Man kan tänka sig att man måste uppnå detta för att få göra ränteavdrag.
Om jag tänkt rätt så skulle det innebära att man får en stabil boendekostnad, folk slipper få en kostnadssmäll om räntan stiger, det drabbar inte pensionärer som bor kvar i obelånade villor och man får en snabb amorteringstakt när räntan är så låg som den är nu och det går att göra avsteg från regeln men då får man inte göra ränteavdrag, samtidigt som folk inte behöver amortera om räntan stiger.
Ett tvåmiljonerslån skulle då alltid innebär en minsta månadsutgift på 6667 kr.