Enligt en artikel hos Bonnier/DN ökade pantsättningen av fastigheter kraftigt under 2015. Samtidigt säger inte siffrorna så mycket, då det inte verkar särskiljas på fastighetstyper.
Pantbrev behövs för att öka lånen på en fastighet. Totalt ökade dessa med 252 miljarder kronor (GSEK) under 2015, men till fastigheter räknas inte bara hushållens villor och fritidshus, utan även kommersiella fastigheter.
Detta kan ställas i relation till att det såldes villor för 141 GSEK under 2015 och fritidshus för 18 GSEK enligt SCB1. och bostadsrätter har som bekant inte pantbrev då en bostadsrätt är ett klubbmedlemskap i en förening och inte en fastighet.
Även om 100% av alla dessa resulterade i 100% nya pantbrev, vilket de inte gör, så täcks alltså inte pantbrevsökningen upp av dessa affärer. Lantmäteriet brer dock på om det hela.
“Lindén påpekar också att ökningen av inteckningarna under 2015 har varit snabbare än ökningen av taxeringsvärdena, något han kallar ”alarmerande”. Fastighetsägarna ökar sina lån med andra ord mer än vad som motiveras av stigande taxeringsvärden.”
Det hade varit intressant att veta hur mycket av dessa 252 GSEK som ligger på hushållens villor och fritidshus och inte bara på generella fastigheter. I relation till totala affärer på 159 GSEK hade man då fått en konkret siffra på bostadsbankomaten för villaägarnas del.
Det skulle också säga hur hårt svensk ekonomi skulle drabbas om bostadsbankomaten stängs. Pratar vi om 100 miljarder SEK i bostadsbankomat, som idag används till BNP-friserande konsumtion så skulle det slå med ca 2.5% på svensk BNP om bostadsbankomaten slutar fungera, enbart för småhusen. Lägger man till även klubbmedlemskapen i bostadsrättsföreningarna kan siffran bli väsentligt högre.
Även om många kan ha outnyttjat låneutrymme i sin bostadskarrär, så kan fallande bostadspriser kraftigt minska viljan att ta ytterligare lån på bostaden – både från efterfrågesidan (hushållen) såväl som utbudsidan (bankerna). Bägge kan i olika omfattning dra öronen åt sig om bostadspriserna faller. Nu finns det dock inget som säger att bostadsbankomaten är 100 GSEK eftersom siffrorna bara talar om fastigheter, vilket inte nödvändigtvis enbart är hushåll.
1. Det gjordes 55 528 villaaffärer till ett medelpris på 2 542 kSEK vilket ger 141 GSEK. För fritidshus var siffran 11 085 affärer till ett medelpris på 1 659 kSEK.
9 kommentarer
"ökningen av inteckningarna under 2015 har varit snabbare än ökningen av taxeringsvärdena". Detta är lite konstigt formulerat. Per definition får man låna upp till 85 % av marknadsvärdet men eftersom taxeringsvärdet fastställs bl.a. som en sammanvägning av försäljningspriserna så är alltid taxeringsvärdet lägre när priserna stiger.
En intressant parameter är stor andel i procent och antal "vanliga" fastigheter där inteckningen är högre än taxeringsvärdet.
Vill man försöka identifiera "bankomat"-hushållen så bör dessa vara sådana där det varit samma ägare under en viss period, säg minst 10 år och där inteckningarna har ökat efter att köpet gjorts. Men det finns nog andra förklaringar som renoveringsbehov, hjälpa barnen med bostad osv.
Nyförvärvade bostäder med hög belåningsgrad innebär bara högt risktagande samt en glad säljare i andra ändan.
Det normala är väl att ta ett lån på sitt hus för att köpa en bostadsrätt till sitt barn.
Rent anekdotiskt byggs villor i 08 ut i stor utsträckning. Jag hoppas få bygga ut i sommar, men gör det då utan lån. Hur många som renoverar sina bostäder är svårt att säga, men jag gjorde det 2015. I mataffärerna vimlar det vid lunchtid av arbetsklädda personer som pratar polska eller förmodligen något baltiskt språk. Tolkar det som att KI har rätt med att vi har en superkonjunktur idag. Mitt intryck är också att skåp- och lastbilarna ökat i antal på våra motorvägar här i 08.
Dvs ökad pantsättning om det investeras i utbyggnad av villan eller som jag sett ombyggnad av det friliggande garaget till liten bostad med indraget vatten och avlopp bör ses positivt, fast kanske bara här i 08 där det råder bostadsbrist.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Spelar ju ingen roll vad man använder bostadsbankomaten till. Stängs den kommer det slå brutalt mot svensk ekonomi.
Håller med och investerar bara i hus för (nästan bara) egen trivsel. Förmodar också att nästan alla lite större husinvesteringar innebär höjda lån.
Viktigaste aktieinvestering, för min del, är i exportbolag som föga drabbas av en inhemsk stängning av bostadsbankomaten. Håller helt med att det finns värre risker än stopp i den svenska bostadsbankomaten. Blir nästan säkert ett stopp även om inte totalt inom 0-4 år.
Ville ändå påpeka ökade möjligheter till bostäder i 08. Vi har brist på arbetskraft som matchar så med mer boendemöjligheter minskar också arbetslöshet.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Generellt är det väl fotfarande renoveringsboom och Litauer och Polacker jobbar som bara den i landet. De flesta är duktiga och har lärt sig kundhantering också. Om jag hade en byggfirma skulle jag sätta mina hantverkar på att renovera gamla skolor så att de kunde användas till flykitngboenden- dvs förbereda mig för att byta stödben från bygg till flykting.
Det jag har sett är att föräldrar måste belåna sitt boende för att hjälpa barnen med topplået i köpet av en övervärderad nyproducerad bostad. Jag måste säga att situationen börjar bli ohållbar, men så börjar jag också bli gammal. Men du har nog rätt Cornu – om bankomaten stängs så slåt det 3-4 % på BNP. Är det någon fler än jag som börjar tycka att allt som händer just nu är lite galet ? Är det våra ledare som inte har fast mark under fötterna och erfarenhet att styra banker och myndigheter ?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.