Utdelningsnivåerna på OMXS30 är historiskt höga. Detta är dock inte ett gott tecken, utan innebär att de svenska storföretagen har stagnerat och inte kan hitta något sätt att använda pengarna till att expandera och växa.
Jag orkar inte räknat ut exakt utdelningsnivå på OMXS30, men nivåerna sägs vara historiskt höga. Det kan förstås betyda att börsen är undervärderad, men istället handlar det snarare om att de storföretag som utgör OMXS30 är feta katter som har passerat bäst före och inte längre är tillväxtbolag att tala om.
Ett bolag som växer och hittar möjligheter att expandera investerar förstås sina vinster i verksamheten. Men de svenska stora börsbolagen tjänar tydligen mer pengar än det finns investeringsmöjligheter, och delar därför ut historiskt höga summor till aktieägarna. Några bättre idéer om var man ska göra av pengarna verkar man helt enkelt inte ha.
 |
| Swedbank-A. Köpte man aktien på botten 2009 får man numera ca 40% i årlig utdelning på sitt investerade kapital, förutom nio gånger pengarna i aktiekurs. Men vart ska bolaget expandera? |
På sätt och vis vore allt annat konstigt. Vi pratar om stora bolag i mogna branscher. Möjligheterna till tillväxt och expansion är små och konkurrensen från yngre och hungrigare bolag ökar hela tiden. Dessa mindre bolag kan ta marknadsandelar från de stora, som mest får ägna sig åt att försvara sina. Tvärt om måste dessa feta katter ständigt förnya sig själva enbart för att behålla sina marknadsandelar. Den dagen de slutar förnya sig kommer de tappa marknadsandelar och “göra en Nokia”.
Så nej, även om det förstås är trevligt med utdelningar som aktieägare, är det ännu trevligare att äga ett aktiebolag som växer så det knakar och behöver pengarna för sin expansion. Men både Sveriges och de svenska storbolagens tillväxt är att betrakta som historisk.
Därmed är inte sagt att man inte kan tjäna pengar på storbolagsaktier. De bör ju åtminstone följa den ekonomiska tillväxten, samt växa i värdering konjunkturcykelmässigt. Och så finns ju alltid greater fool theory.
Men tillväxtcasen hittar man som alltid någon annanstans.
7 kommentarer
Visst kan det vara så, och det är den mest rimliga förklaringen till varför värderingen är lägre än tex på 90-talet (om man tittar på utdelning dividerat med börskurs). Samtidigt så är det ändå en del av storbolagen som fortfarande växer hyggligt, och därmed har lägre direktavkastning. Företag som SCA, Atlas Copco och H&M kan ju sägas vara i denna kategorin, medan tex Telia och storbankerna är i "stagnationskategorin".
Problemet med tillväxtföretagen är att om tillväxtbanan skiftar ner, så skiftar också värderingen ner kraftigt. På så sätt kan det för mer konservativa investerare vara mer lockande med förutsägbart (låg) tillväxt.
Låg förutsägbar tillväxt är trevligt tills det inte är det längre. Se tex turkey problem.
Exempelvis har vi bara fått en liten förhandstitt på vad digitaliseringen innebär. En av få saker vi borde lärt oss hittills är att ganska få av dagens jättar är med på noterna.
Fenomenet är ju inte nytt, tycker vi sett att de relativt sunda storföretagen länge jobbat med annat än organisk tillväxt.
Och vi ser ju också att de låga räntorna gör att man har ytterligare en anledning att inte sitta med kassa, blås pengarna på det bästa du ser, återköp, utdelningar kan vara det bästa. Minns att vi har en väldigt konstig ekonomi som jag inte tror någon kan förklara, som inte stämmer med vedertagna teser som varit sanningar genom hela industrialismen.
Vårt ekonomiska system bygger på expansion. Nu har det vänt i Väst och den kontraktion vi har att vänta oss under de kommande decennierna kommer att ställa alla teorier på huvudet. Energin är begränsningen. Ekonomisk utveckling har följt energikonsumtionen under den industriella revolutionen. När nu den återstående lagrade energin blir allt svårare att utvinna så måste även vår utveckling/levnadsstandard vända neråt. Inte så långt in i framtiden kommer vi att ha i stort bara den dagliga solinstrålningen att förlita oss på.
… samtidigt är elen ganska billig (just nu) och vi producerar betydligt mera elenergi än vi gör av med i Sverige. Tyvärr envisas man med att stoppa kärnkraften, vilket kommer göra tiderna bistrare framöver.
Det är dock inte alls omöjligt att öka kärnkraftsproduktionen igen om det skulle knipa.
Nästan allt, även kärnkraften är beroende av kol och olja. Uranbrytning, specialstål, mm. Som du nog vet är 80% av vår energi globalt sett från fossil. Det finns ingen realistisk möjlighet att byta den energikällan mot nåt annat inom tillgänglig tid.
Ökande befolkning, minskande resurser. Samt en överföring av resurser från de flesta till de få som styr i toppen. De få som samlar på sig allt mer kapital/resurser kan inte konsumera som en stor medelklass och spiralen accelererar neråt med färre jobb och fattigare befolkning. Efterfrågan minskar och priserna sjunker.
Fast det kommer ju toppar och dalar även i nedgången. Nån ny uppfinning kanske bromsar den nån tid. Självkörande elbilar t ex kan bli en sån grej, som minskar bilantalet med 80% i tätorter och frigör resurser. Den digitala utvecklingen förändrar snabbt, så länge vi har ett fungerande nät.
Politik och ekonomiska teorier är inte anpassade för en Värld i kontraktion. Och de som förväntas styra oss verkar inte fatta vart vi är på väg heller. Eller kanske inte vill vara med att styra utför…. Behövs några politiker som har pondus och trovärdighet nog att stå upp och säga sanningen att vi inte kan ha evig tillväxt.
På kort sikt kommer inget att hända eftersom det är så billigt med olje-, gas- och kolbaserade energikällor.
På längre sikt är det fullt möjligt att påbörja storskalig kärnkraftsutbyggnad, men det kräver att elpriserna ligger högt under en längre tid innan sådana planer kan realiseras. Inte aktuellt när vi har energiöverskott, till exempel.