Church of S:t Jobs (NASDAQ:AAPL) har nu släppt sin armbandsterminal Apple Watch i Sverige, och kartellpriset ligger på 3 995:- SEK för billigaste modellen upp till 180 000:- SEK för den dyraste. Till det kommer förstås priset av en iPhone, som är en förutsättning för att armbandsterminalen ska gå att använda.
Billigast är serien Apple Watch Sport, där “dammodellerna” med 38mm storlek kostar 3 995:- SEK och herrmodellerna 4 495:- SEK. Höga priser, men om man jämför med svenska priser för märkesklockor med halvhögt premiumvärde är det inget märkvärdigt. Annat än att armbandsur till skillnad mot armbandsterminalen sällan, eller i fallet automater, aldrig behöver laddas. I Sport-segmentet hittar jag den enda av dessa armbandsterminaler jag alls kan överväga att införskaffa, nämligen Apple Watch Sport 42 mm boett i rymdgrått aluminium med sportband. Men det kommer inte ske.
Vit Apple Watch Sport
Foto: Apple |
En Seiko Divers-automat kostar som jämförelse runt 4 000:- SEK i Sverige, även om man kan importera den för mindre än halva priset. Vilket inte är möjligt med en Apple Watch, där Apple håller stenhårt i prissättningen. Alla återförsäljare har exakt samma pris (t ex Macforum), vilket föranleder att Konsumentverket borde utreda olaglig kartellbildning.
För övrigt har det visat sig att Apple Watch, åtminstone sportversionen, faktiskt är vattentät och går att ha när man simmar. Men Apple garanterar ingenting, så det är på egen risk. Några långtidstester finns inte heller. En anledning till att man inte klassar den som vattentät kan vara att touchskärmen helt enkelt inte fungerar under vattnet.
Den förmodat mer stilfulla Apple Watch-serien är prissatt betydligt högre. 6 495:- SEK för billigaste “dammodellen” med 6 995:- SEK för motsvarande herrmodell, till 12 495:- SEK för dyraste herrmodellen. Vad skillnaden är mot Sport-serien är låter jag vara osagt – i praktiken bara annan design och metalllänk istället för gummilänk. Det går att lugga en flintskallig, men å andra sidan finns det gott om armbandsur i det lägre premiumsegmentet i dessa prisnivåer.
Apple Watch Edition. Denna
variant kostar 160 000:- SEK. Foto: Apple |
Sedan har vi lyxvarianten Apple Watch Edition, som kostar mellan 110 000:- SEK och 180 000:- SEK. Inga fjanterier med 179 995:- där, utan snygga nollor på slutet.
Dock ska man komma ihåg att en Apple Watch antagligen har begränsad livslängd. Det laddbara batteriet håller inte för evigt och tids nog kommer inte mjukvaran uppgraderas. Ett armbandsur för 12 495:- SEK kan hålla livet ut om man sköter det.
Dagschart Church of S:t Jobs |
Sedan ska man förstås ha en iPhone också. Vilken kostar från 6 295:- SEK för en numera gammal iPhone 5S. Apple Watch är som sagt en armbandsterminal, dvs uppkopplad mot något annat, specifikt en iPhone.
Church of S:t Jobs rapporterar att försäljningen av Apple Watch är över prognos och förväntan. Produkten har alltså inte floppat och Apple har gjort det igen. Lyckas man med konststycket att få kyrkomedlemmarna att inte bara byta sin iPhone vart annat eller vart tredje år, utan även sin Apple Watch så kan aktieägarna skratta hela vägen till banken. Dock har Church of S:t Jobs-aktien gått kräftgång under året, så just nu är kanske inte aktieägarna speciellt fnittriga. Feta katter behöver uppfinna hjulet igen och igen bara för att bibehålla sin intjäning.
22 kommentarer
Armbandsur är ganska redundant nuförtiden när man alltid släpar med sig en smartfån. Mitt är bortrationaliserat sedan flera år tillbaka. Och varför ska man ha en armbandsterminal när man ändå har fånen med sig, obegripligt.
Armbandsur har med tiden gått från att förr vara främst tidvisare till att i dag främst visa din status. I en undersökning som publicerades för något år sedan framkom att rika personer i snitt äger fem dyra armbandsur. Kreti och pleti må ha råd med en Iphone och en MacBook, men när det kommer till klockor, så syns det vilken divison du spelar i. Underklassen vet ju inte ens hur en Patek Phillippe Nautilus, eller en Vacheron Constantin Overseas, ser ut. De vet inte ens vad Vacheron Constantin är för något.
Jag slutade med armbandsur när jag fick en mobil i bilen och en i bältet i början av 90-talet. Men försvinner strömmen för en längre tid kommer behovet av mekanisk tidgivare åter. Borde nog fundera på en reserv utifall Putin blir aggressiv eller ett grått damm syns till.
Förövrigt tycker jag färgen rymdgrått låter skum.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Dr Syn, absolut är det så. Armbandsur är en accessoar, som likt dina kläder säger något om vem du är och vad för signaler du vill skicka och till vilka.
Är nog så med signalerna och helt undermedvetet sänder jag ut signal om att tillhöra en underklass med att vara utan armbandsur och bara kunna gissa att de namn dr Syn svänger sig med är tidsmaskiner fast med en misstanke att det är parfymmärken eller kläddesigner.
Har inbillat mig att tillhöra någon typisk högre överklass i ett globalt perspektiv och någon sorts medelklass i ett mer lokalt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Föredrar att hålla mig lite "inkognito" utan blingbling. Om någon tolkar det som underklass så må det vara hänt. I Sverige har det ingen betydelse, och i utlandet blir det billigare om försäljare och personal inte kan se på personliga attribut hur mycket pengar man har. Dessutom minskar man risken att bli måltavla för rån och dylikt.
Det går att komma över kvalitativa mekaniska urverk utan att behöva betala en förmögenhet. En stor fördel jag ser med dessa är att många modeller tappar inte värde på samma sätt som ett kvartsur. Ungefär som att köpa ordentliga möbler istället för en 10 000krs-soffa från ikea som är värd 500 kr efter ett halvår.
Bortsett från det uppenbara att de är mekaniska.
Fick en "Rolex" av min dotter när hon kom hem från Thailand för några år sen. Den kostade visst en hundralapp eller så. Mekanisk och självuppdragande är den. Om man skakar den så rör sig visarna. Tar man upp den från skrivbordslådan nästa dag går den fortfarande, fast inte dagen efter. Mekanik av högsta kinesisk kvalitet. Sparar den till kollapsen…
Jag har en klocka i svart plast/silikon har haft exakt samma modell i några år nu, det viktigaste med den är att den kostar max 299:- och går att diska när den blivit skitig.
Den blir alltid rispad eller skadad på annat sätt så jag vägrar att utsätta en dyr klocka för den behandling det innebär att vara min klocka.
Dr syn, lite underklass att inte ens kunna stava till Patek Philippe…?
Första generationen kommer sälja hyfsat. Sen kommer många som köpt första generationen märka att en "smart" klocka är en onödig och jobbig produkt som måste laddas varje dag, och skita i att köpa nästa generation. Men å andra sidan verkar vissa vara beredda på att köpa en påse skit så länge det finns en apple logga på, så man vet aldrig hur bra nästa generation säljer…
Konstaterar att Apples klockor med boetter i 18 K guld är enormt överprissatta. Små upplagor visserligen, men ändå jävligt dyra gram guld.
Ja.
Konstaterar att min nuvarande träningsklocka kan allt som Apple-klockan kan, visar mail, alarm, sms och liknande, med ett viktigt undantag:
Den fungerar utan telefon och alla centrala funktioner som GPS och liknande är inbyggda.
Tre tusen för en extern display till telefonen verkar rena idiotin.
Min telefon har självklart svårigheter med touchskärmen under vatten men är ändå Ip klassad
Det är nog nått annat som gör att Apple inte vill Ip klassa sina produkter.
Som Applewatchägare är det väldigt fascinerande att se hur så många som har så lite erfarenhet av prylen, skriver så mycket felaktigt om något de inte ens är intresserade av att äga. Apple har tydligen prickat rätt och lyckats skapa en stor skara nyttiga idioter som sprider deras agenda! 🙂
Det är klart att om man köpt en så är man benägen att konstruera argument för hur mycket nytta man har av den
Som klokare människor än jag redan har sagt: Apple är inte datorer eller elektronik utan mode. Endast i den branschen kan man ta betalt hursomhelst utan att folk diskuterar trams som "prestanda".
Skitsnack, Apple gör fantastiska datorer med enorm kvalitet. Allt funkar så mycket bättre än en sketen plast-pc, locket öppnar och stänger sig perfekt, tangentbordet är bättre, touchpaden är flera klasser bättre, upplevelsen och känslan är så mycket bättre.
Visst, priset är lite högre men inte så vansinnigt mycket mer, i alla fall var det inte mycket som skilde när jag köpte min Macbook Pro 2010. Jäkligt glad att jag inte snikade och köpte en motsvarande Dell. Andrahandsvärdet idag är också bättre så frågan är om det verkligen är dyrare sett över hela livscykeln.
Jag bryr mig inte ett skvatt om märken, status eller loggor, jag bara gillar bra grejer.
Det är clowner som aldrig ägt en mac som tycker att det bara är mode.
Får nog meddela en avvikande uppfattning när det gäller datorerna, speciellt vad gäller Macbook Pro, så är det den mest problemfria dator jag ägt nånsin. Min förra windows-laptop bröt jag sönder i ett raseriutbrott. Så för sinnesfridens skull undviker jag numera Windows om det går. Klockan och ifånarna kan jag däremot hålla med om.
Kongos, instämmer. Dessutom funkar det sömlöst med andra iProdukter, som appleTv etc. Fokus hos Apple är användaren, medan fokus hos Windows är … Ja det vete fan, men inte är det användaren i alla fall. Mac startar direkt. Klickar man på något är det igång direkt. I Windows får man sitta och stirra på en jävla snurrande moj i flera sekunder innan något händer, varje gång. En rejäl bloat är windows. Ett bra alternativ om man inte vill köra iOS är Ubuntu, fast då är det det där med drivrutiner och alltid något som inte fungerar som det ska.
Vill man ha problemfri kvalitet så betalar man lite extra, så enkelt är det.
Apple gör helt klart mycket bra kvalitetsprodukter. Dock lider de precis som andra tillverkare av "bloat", min padda är till exempel markant segare nu än när jag köpte den. Exempel: att läsa denna tråden i Safari är plågsamt långsamt på min två år gamla "iPad 4" som kör iOS 8.4 — två sekunders fördröjning när man försöker swipa. Det kan förstås ha att göra med upphottning av bloggplatform, men min android-telefon är mycket snabbare i sammanhanget.