Mediakrisen fortsätter. Senast har vi förlustmaskinen1. Svenska Dagbladets nya värdelösa sajt, som åtminstone jag i princip helt slutat läsa. Här följer en kort jämförelse mellan SvD och konkurrenten “en tidning” och webtrafikutvecklingen på respektive sajt.
Det hade ju varit passande om växlingen i trafiken nedan, som visar unika besökare enligt KIA Index, hade sammanfallit med den nya oläsliga sajten. Men sådan tur har vi inte. Det går dock att konstatera att även med den nya sajten fortsätter besökarna att överge SvD, medan det mer är kräftgång för konkurrenten “en tidning”, vars sajt har avsevärt högre läsbarhet och överblick, även om innehållet är nästan nere på Expressenkvalitet. Det är synd, för SvD:s innehåll är generellt bättre än hos “en tidning”.
Att släppa nya sajten i slutet av maj är förstås ett genidrag i att dölja påverkan på trafiken. Över sommaren är det lägre trafik när folk inte längre har tråkigt på jobbet, och därmed behöver inte de ansvariga ta smällen av att nya sajten minskar antalet läsare ytterligare. Istället kan man framåt september peka på att trafiken minsann ökat (relativt sommaren) och att nya sajten alltså är en succe.
Sajten är säkert jättefin på en vertikal surfplatta (nja – vid truppförsök tas 20% av skärmen upp av texten Svenska Dagbladet, innehållet börjar först efter 50% av skärmen, där en bild på köer syns och första raden av en rubrik “Trafikverket varnar” – i princip noll information av värde och bara informationstomma pixlar). Men vi som inte har vertikala skärmar, utan horisontella skärmar (sk datorer) ser knappt en enda rubrik åt gången. Ibland inte ens det, utan bara en reklamblaffa man inte kan skrolla bort och en bild.
Unika besökare Svd.se och “en tidning”. Skalan är trunkerad. |
Lite proportioner kan vara på sin plats. Vecka 24 hade Svenska Dagbladet hela 1 176 302 sk unika besökare enligt KIA Index. Enligt SIS Index, som fungerar identiskt men är gratis, hade den här bloggen 52 517 unika besökare, eller en 22:e del av SvD. SvD hade förra året 270 anställda, plus frilansare. Den här bloggen sköts av en person.
1. 2012 var förlusten för Svenska Dagbladet Holding AB 76 593 kSEK. 2013 hade förlusten accellererat till 111 715 kSEK. Bokslut för 2014 finns inte registrerat än.
18 kommentarer
Är du anställd av bloggen?
Nja, jag är egen företagare. Så nej, jag är inte anställd.
"medarbetare" förutsätter väl att det är > 1?
En medarbetare, flera medarbetare.
"medarbetare" förutsätter väl att man arbetar "med" någon?
annars är man väl en"motarbetare" 😉
Nedskärningar hos SVD och en tidning kommer snart. Mindre tidningspapper efterfrågas och massatillverkningen sjunker. Mindre el behövs inom landet och alla elanvändare får lägre kostnader. Exporten ökar inte bara av el. Just nu exporteras 4 480 MW nästan lika mycket som kärnkraften ger.
Vänliga hälsningar
Nanotec
"EU och ECB förbereder ett utkast till ett möjligt uttalande om skuldlättnad för Grekland utifall landet når ett avtal med långivarna." Källa den grekiska tidningen Kathimerini, enligt Bloomberg News.
Blir det ett nytt avtal och grekoron avtar kanske tidningarna får lite respit men börsen går då säkert upp.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Anledningen att gå in på SvD, eller för den delen DN, verkar minska dagligen. Uppdateringsfrekvensen på dessa bloggar har fallit rejält, så man anpassar sig. Max en gång om dagen får räcka att kolla deras rubriker.
SVD inför annonsfinansierade inslag: EON får plats och kan berätta om vindkraftssatsning.
Mer presstöd annars inget Internet?
Affärsidén för SvD är väl att utnyttja presstödet till max. Speciellt i vissa städer där samma företag äger bägge kontrahenterna blir det ju helt uppenbart att det ligger i affärsidén att äga bägge blaskorna. En skattefinansierad win-no-loose situation.
1/22 i besökarantal.
Vad tror du själv orsaken till den stora skillnaden i besökare/författare-ration beror på?
Orsaken till att jag besöker dig oftare än SVD är trefaldig.
1. SVD må producera mer text (definitionsfråga då de mest verkar köra copy+paste nu för tiden som alla andra) men den är lågkvalitativ och näst intill alltid utan ordentliga källor (en annan tidningsartikel definierar jag inte som en källa)
2. De verkar tro att de skriver till barn. Jag uppskattar att du skriver till vuxna.
3. Vissa månader når jag någon maxgräns (vet inte hur många besökta artiklar de tillåter) och det finns inte en chans att jag betalar för deras skit, inte en krona. Besöker dem precis som du skriver bara när jag är uttråkad. Jag skulle kanske (beroende på pris) kunna tänka mig att betala för din blogg. En 20:a i månaden eller något iden stilen (jag vet, jag är sniken. Men sen är jag del av allt ska vara gratis generationen också)
Rensa kakorna så kan du fortsätta att läsa gratis.
Tack för tipset, frågan är väl om jag verkligen vill det ☺
Ny privat flik funkar ochså
Som storkonsument av s.k. "alternativ media" (dit jag inbegreper Cornu's blogg) är det ett rent nöje att varje vecka besöka KIA-index och insupa förfallet av Tidningen, Aftonbladet, Expressen, SvD och alla andra, numera helt meningslösa, medier. Att dessutom betala för någon "plus-tjänst" med pseudonyheter om "kändisar" och clickbaites typ "kolla-vad-krokodilen-gör-i-nästa-ögonblick" finns inte på kartan.
Att ex Schibstead kan betala pajasen Helin en årslön på flera mille är helt otroligt.
Ajöss "etablerad" media!
Sörjer faktiskt deras nedgång då jag generellt tror mer på utbildade journalister än självutnämnda sådana. Jag tror att det är ekonomin snarare än den journalistiska viljan och kunskapen som är orsaken till nedgången.
Och så är tidningen ett samlande språkrör i samhället. På Internet stänger folk in sig i åsiktbubblor och umgås bara med likasinnade och får aldrig sin världsbild ifråga satt. De som pratar om "gammelmedier" föraktar jag grovt, då det i regel bara är en omskrivning för att de vill bli strukna medhårs och leva i åsiktbubblor. Detta förfarande tycker jag mig se örja spridas ute i "verkliga livet" också, där folk inte längre klarar av att debattera eller ta andra åsikter, utan bara gormar om "jag tycker att …" och vidare och ständigt detta jag jag jag utan kontext.
Och detta kommer från en 80-talist.