Tittar man på ett inte orimligt exempel hos Swedbanks bolånekalkylator hur mycket får jag låna, så får en tjänstemannafamilj i 40-årsåldern låna 7 MSEK av Swedbank. Familjen kan köpa ett hus för nästan 9.5 MSEK.
Förutsättningarna är att man har kvalificerade tjänstemannajobb i en storstad och en karriär på kanske 10-15 år bakom sig. Månadslöner om 43 000:- SEK före skatt är då inte orimligt. Familjen har också två barn och villan de tänker flytta till har 4 000:- SEK i driftskostnad per månad. Man betalar 3 000:- SEK i månaden på studielånen.
Via bostadskarriären har man med sig 2.5 MSEK i kontantinsats, då man köpte sin nuvarande villa i Huddinge för 2.0 MSEK på slutet av 90-talet (man är födda 1968-69 och köpte villan vid 30 års ålder). Man har tagit ytterligare lån och renoverat för 1 000 000:- under åren som gått, och villan kan lätt säljas för 5.5 MSEK, vilket ger 2.5 MSEK i kontantinsats på en lite mer ståndsmässig villa.
Skärmdump från Swedbanks hemsida. |
Swedbanks bolånekalkyltar ger då 7 MSEK i låneutrymme. Månadskostnaden uppskattas till 15 286:- SEK efter ränteavdraget (den statliga räntesubventionen som vård, skola och omsorg får betala). Enligt jobbskatteavdrag.se har familjen en nettoinkomst 29 818 * 2=59 636 plus barnbidrag på 2 100:- SEK för en summa på 61 736:- SEK per månad.
15 286:- SEK i månaden för boendet ligger under de 36% som Swedbank anser att man i Stockholmsområdet ska lägga på sitt boende, och utgör 24.7% av disponibel inkomst.
Swedbanks beräkning av lånekostnaden baserar sig på 2.19% i ränta. Man kan i deras räknare bara dra upp räntan till 5.19%, där boendekostnaden blir 29 111:- SEK i månaden, eller knappt 50% av familjens inkomster.
Det finns de som hittar på en massa underliga förklaringar till den svenska bostadsbubblan. Den korrekta förklaringen är att det handlar om en kreditbubbla av billiga krediter med slappa krav på amorteringar och inget annat.
Villan för 9.5 MSEK köper man exempelvis på Sjösidan Granitvägen 10 eller varför inte ett ruckel om 81 m2 på Lidingö Kräftvägen 22. Men nej, 9.5 MSEK för 81 m2 på Lidingö är förstås ingen bostadsbubbla. Man har ju sjöutsikt.
40 kommentarer
Det är så förskräckligt bakvänt det där med värderingarna. En galen detalj är också att det är så svårt att få det att sjunka in. Många som man tycker är helt normala, välutbildade människor blir helt fartblinda. Det är liksom #detgårbranu för full rulle.
Corny, nu är det alltså en kreditbubblas fel att vi har en fastighetsbubbla, dvs staten och bankernas fel? Har inte din inställning hela tiden varit att det är låntagarnas fel?
Det korrekta kanske är att det är alla inblandade, som tillsammans har skapat monstret?
Vadå nu? Jag har massvis med gånger påtalat att det är billiga amorteringsfria kredit som är orsaken.
Fast låntagarna har väl något slags ansvar också?
Orsak och ansvar är förstås inte samma sak.
Ingen tvingar låntagarna att belåna sig för mångmiljonbelopp, och samma sekund som man skrivit under sina lånehandlingar har man fullt ansvar. Så, ja.
I det här sammanhanget kanske uttrycket "It takes two to tango" är passande.
Dr Doom (Roubini) säger att modern av alla tillgångsbubblor spricker 2016. Det kan tänkas bli lite jobbigt för bolånetagarna.
http://www.di.se/artiklar/2014/12/15/roubini-bubblan-spricker-2016/
Eftersom du använder ordet bubbla, så antar jag att du väntar dig en typ av krasch?
Kommer vi kunna få en krasch utan väsentligt högre räntor?
Om Ja, vad kommer trigga kraschen?
Om Nej, vad kommer driva upp räntorna de närmaste åren?
Den som kunde svara på vad som triggar kraschen kan bli rik.
Men hur kan vara så säker på att priserna är för höga/lånen är för stora om man inte ens kan säga vilken eller vilka faktorer som ska få bubblan att pysa?
Jag har hävdat att priserna är en funktion av lånen, och lånen en funktion av räntan, och räntan en funktion av
1. expansiv penningpolitik globalt sett, vilket är ett resultat av låg inflation och tillväxt
2, och låg inflation som är en funktion av låg tillväxt och lågt kapacitetsutnyttjande globalt sett.
Så nycklarna till en bostadskrasch enligt mig är kopplade till
1. tillväxt globalt sett
2, kapacitetsutnyttjade globalt sett
Ingen av de här verkar vända kraftigt i det korta perspektivet.
Det var därför som jag var nyfiken om det är någon annan faktor än räntan, som är tillräckligt betydelsefull för att påverka lån och bostadspriser.
… och ändå har priserna kraschat i en lång rad länder, trots expansiv penningpolitik, låg inflation etc.
Bubblor startas av fundamenta, men drivs av psykologi. När psykologin av någon anledning vänder kommer inte räntan (som redan är "noll") att kunna vända det hela. Speciellt inte när skräcken sprids och blodet rinner i spåren av prisnedgången…
Det är ju inte sant.
Prisnedgången på fastigheter i USA, Spanien, Grekland etc var ju starkt kopplad till den recession som slog till med kraft, vilket orsakade stigande arbetslöshet.
Folk utan jobb kunde då inte betala räntan på sina lån.
Men detta har ju inget med ÖVERbelåning att göra.
Jag menar om jag är obelånad och bor i hyresrätt så får jag problem att betala hyran om jag blir arbetslös. Eller om jag har extremt lite lån, både sett till inkomst och bostadens värde, så får jag ändå problem att betala räntan på lånet vid utebliven inkomst.
Mot kraftig lågkonjunktur så får belånade personer problem med sin bostad, men det får ju nästan alla andra också…. det är liksom en annan diskussion. Ska man ta höjd för lågkonjunktur i sin boende kalkyl så får ju inte boendet kosta något alls! Då är varje krona belåning EN krona för mycket.
Recession är en trigger, helt klart, till att priserna kan falla kraftigt, men diskussionen handlar väl om vi är ÖVERbelånade (=priserna för höga) eller ej?
Givet att Rätt belåning = ger rätt priser
Vad triggar kraschen? Jo, det finns miljoner olika saker som kan hända varav allihop är helt osannolika det stora antalet av osannolika scenarier gör att någon av dessa händelser ändå kommer att inträffa.
I USA var det dessutom så inflationen steg kraftigt fram till 2007, kärninflationen var uppe i 4%. Detta medförde att FED förde en hökaktig politik vilket medförde att bolåneräntorna steg. När sen recessionen slog till, samtidigt som folk betalade höga boendekostnader, så var priskraschen ett faktum.
Vad jag säger är att inflationsutsikterna till stor del bestämmer om vi är överbelånade eller ej.
Om vi går in i en djup lågkonjuktur, då behöver vi inte diskutera just ÖVERbelåning, för då går även obelånade privatpersoner och företag i kånken.
Det intressanta är om vi har ÖVERbelåning, och därmed om lånen, och därmed priserna, är för stora.
Ja, det är ju inte precis som att det saknas orosmoment. Putin, ISIS, Syrien, Saudis oljekrig, Abeonomics, Warren Buffet – indexet pekar på en nära förstående krasch, QE, och PIIGS som bara fått lite förlängd respit har väl snart återvänt från den monetära regattan för att gå i mål igen, bara för att nämna några.
Nej riskfaktorer och problem saknas inte!
Men då behöver vi inte diskutera vad som är rätt skuldsättning, läs fel skuldsättning, och därmed högt pris, eller lågt eller rätt för den delen heller.
Då borde alla människor ha noll i lån, helt inte hyra heller, utan leva på ett sätt som gör att de klarar NOLL i inkomst…
Det är en intressant diskussion, som mycket väl kan bli relevant i framtiden. Men vi kanske inte ska blanda ihop den med dagens bostadspriser.
Vad är rätt pris på ditt hus om vi får en fullskalig Rysk invasion? Kanske man inte ska sitta på svenska kronor, vare sig i cash eller annan tillgång, överhuvudtaget?
Folk. Vad tror ni orsakade recessionerna? Kanske att bankerna fick lite problem pga utlåning/kapitalisering och ströp utlåningen över hela registret? Recessionen är steg två i det normala händelseförloppet, men steg 1 märks bara inom banksystemet. Om vi mot förmodan får en regering som inför en hållbar nivå på utlåningen får vi även i Sverige en recession pga omsättningsbortfallet, förhoppningsvis inte våldsam, som vi får att ta oss igenom. Denna recession triggas ex. av att Swedbank får finansiella problem när det plötsligt saknas säkerheter för vad vet jag, 150 miljarder i bolån och stryper sin utlåning till bolåntagare, företag, andra banker och så vidare. Rubbet.
Hur individer belånar sig spelar mindre roll, för landet är det intressant att hålla nere den totala mängden bolån på bankernas balansräkningar. Att då sitta med en nationell privat skuld jämförbar med BNP och som ökar med 6% på årsbasis är helt enkelt inte OK. Det är idag en nivå på skuldmängden som nationer inte klarar sig från när bubblan spricker. Får vi inte ned skulderna så är Sverige inte längre ekonomiskt oberoende med allt vad det innebär. Då får vi se på framgångar för SD, för att byta ämne. Riktigt tragiskt.
Det är två olika saker! En Recession kan orsaka en skuldkris, men en skuldkris kan också orsaka en recession.
Återigen vill jag poängtera att ÖVERbelåning (för höga bostadspriser) och recession inte bör diskuteras tillsammans.
Beviset på det är att någon med lite eller inga lån kan tvingas lämna sin bostad om det blir recession, då han blir av med jobbet. Samtidigt som en person med väldigt mycket lån kan bo kvar då personen klarar betala räntan, då personen har jobbet kvar. (detta givet att arbetslösheten inte går till 100%)
@vinstmaskinen
Jag håller med att HUR individer belånar sig spelar ingen roll om det blir recession/depression. Då får alla med lån problem.. men även dem utan lån. I ett sånt scenario är det bättre med inga lån, än några lån.
Men om vi ska prata HUR, i formerna av att det finns Osunda nivåer och Sunda nivåer, och givet att vi inte är på väg in i en kraftig recession (som vi kanske är, men som sagt är en annan diskussion) då är diskussionen mer komplex.
Man kan ju göra den mindre komplex genom att diskutera, empiriskt sett, hur många nationer som klarat sig ur vår nivå på skulderna utan att bli insolvent på vägen… och då enkelt komma fram till att våra skulder är på en osund nivå. Det är ju inte så att det rör sig om ett gränsfall, empiriskt sett.
Men däremot kan man gå in på att Sverige är unikt, förutom vår världsledande privata skuldsättning. Våra bolåneskulder är i första hand tagna i utländska valuta. Våra banker har ett episkt dåligt förhållande utlåning/inlåning. Vi har ett högt skatteläge vilket gör den tillåtna hävstången mot bruttolönen ännu högre. Vi har en statlig budget som går rejält med underskott framöver och tarvar rejäla skattehöjningar. Våra bankers balansräkning är många gånger större än Sveriges BNP. Våra banker har en extremt hög hävstång internationellt om man skulle likvidera banken och jämföra resterande tillgångar mot balansräkningens storlek. Vi har helt enkelt lyckats sträcka vår förmåga att skuldsätta oss något alldeles extremt.
Det är ju inte sant!
Man har ju kunnat bevisa att nivån på skulder inte är signifikant förklaringsfaktor för skuldkriser. Tidigt forskning pekade just på genomsnitts nivåer bland historiska krisländer, men rätt snabbt kunde man konstatera att det fanns länder som legat klart över denna nivå och ändå klarat sig bra. Samtidigt som det fanns länder som legat rejält under denna genomsnittsnivå som det gått rejält åt pipan för. Nivån på skuld tycks forskarna idag vara rätt överrens om att det inte går att slå fast en given nivå för, dvs där man garanterat hamnar i problem om man ligger över, och garanterat undviker problem om man ligger under.
Däremot har skuldernas tlllväxttakt visat sig vara en bättre faktor att förklara skuldkriser på. Dvs ett land vars skuldsättning kanske är låg, fast där skulden vuxit extremt snabbt löper större risk att hamna i problem än ett land med hög skuld fast där den vuxit långsamt. givetvis kan ett land med hög skuld, men vars skuld också vuxit snabbt, hamna i problem.
Forskningen visar också att det finns en hönan eller ägget problematik. I vissa länder tycks skuldsättningen varit triggern till recession och problemen, och i andra länder tycks recession eller annat triggat själva skuldkrisen… och det blir en problematik med äpplen och päron!
Hur kan du säga att våra bolåneskulder är i utländsk valuta? De flesta hushåll har lån i SEK, och bankerna har sålt bostadsobligationer nominerade i SEK. Du kanske menar att det är utländskt kapital bakom köparna av många bostadsobligationer? Det är en väsentlig skillnad!
Relationen in- och utlåning är rätt ointressant. Det var över 30 år sedan banker finansierade sig genom inlånade medel. Det är en dålig modell rent durationsmässigt, då inlånade pengar oftast har kort duration, och lån en lång.
Tycker du vi har ett stort budgetunderskott? Då är det du och Andersson som tycker detta.. många länder i världen hade varit avis på vårt underskott. Särskilt om man betänker att vår BNP tillväxten är högre än underskottet… det gör ännu fler avundsjuka då vår statsskuld sjunker sett %BNP.(när BNP växer snabbare än skulderna). Dessutom utgör räntekostnaderna en allt mindre del. Svenska staten säljer idag 2 åriga statsobligationer med negativ ränta… de får betalt. Jag kan nog tänka mig ett och annat land som gärna bytt plats med oss!
Vad är rätt nivå mellan ett banksystems tillgångar över BNP, och varför är just den nivån rätt? Vad innebär rätt nivå? Är det att banken inte går omkull vid en kris? Jag ifrågasätter inte, jag undrar bara över den logiska kopplingen?
Notera att jag inte säger att Svenska folket har rätt belåning, jag är rätt säker på att det finns några som är klart överbelånade. Men aggregerat är rätt ointressant. För det är inte ETT lån, ETT hus.
En krasch kommer av att priserna går ner, vilket handlar om att säljarna går ner i pris kraftigt, och det gör dem för att de är tvingade…. de här här focerade säljarna hade helst inte viljat sälja alls…
så frågan är inte om svenskarna är överbelånade, utan hur många som är överbelånade vid respektive räntenivå, och hur många forcerade säljare mäktar marknaden med. Jag menar redan idag finns det forcerade säljare (när någon blir arbetslös) men marknaden klarar av att absorbera detta. Sen i den här diskussionen kan vi diskutera förutsättningarna för att nå respektive räntenivå…
Det är komplext, bortsett från om man säger att vi kommer drabbas av en global lågkonjunktur som tvingar upp arbetslösheten till 20%. Men då handlar det inte om bolån… för då är vi alla rökta!
Det finns flera relationer till skuldkriser (och ingen exakt gräns när det går åt skogen), bland annat närhet till tidigare bankrutter. Vår nivå av skuld är inte direkt trevlig i sammanhanget. Eller vår relation till den tidigare skuldkrisen och innan dess regelbundna devalveringar som "utväg".
Att våra banker emitterar bolåneobligationer i utländsk valuta är väl ingen hemlighet. Riksbanken pekar bland annat på detta som en risk och en orsak till att skuldökningen nu bör tas om hand.
Hittade en liten snippet på riksbanken.se:
En del av de svenska säkerställda obligationerna som emitteras i utländsk valuta finansierar tillgångar i svenska kronor, exempelvis bolån. Denna finansiering i utländsk valuta byts mot kronor med en annan motpart via en så kallad valutaswap. Det innebär att motparterna byter valuta med varandra med avtal om att byta tillbaka vid en framtida tidpunkt. Motparten är ofta en utländsk bank men swapen kan även ske internt med en annan del av samma bank. Eftersom svenska banker har ett behov av att byta delar av sin finansiering i utländsk valuta mot svenska kronor är de beroende av en välfungerande marknad för valutaswappar.
Förvisso är det farligare att ha stora bostadslån än att vara hyresgäst. Socialen hjälper hyresgäster som fått ekonomiska problem men bostadsägare får hjälpa sig själva. Hyreskontrakt förhandlas inte om för att någon blivit arbetslös eller dött eller det blivit skilsmässa, men bostadslån som tagits av två personer måste läggas om, vilket oftast ger orimliga kalkyler. Hyresgäster kan flytta snabbt utan skuld, men det kan inte bostadsägare. Hyresgäster får ofta hjälp till en billigare bostad av hyresvärden, men någon motsvarande hjälp får inte bostadsägaren.
Jag tror inte att "vi alla är rökta" för att arbetslösheten går upp till 20 procent. Det är ganska lätthanterat genom exempelvis införande av medborgarlön – vi kommer att hamna där – men det hjälper inte dem som tagit på sig jättelån. Däremot hjälper det dem som är hyresgäster.
Jag är mest inne på principen, dvs att prissättningen är en funktion av skuldsättningen, och är den korrekt, så är priserna korrekta.
För att ta reda på om det råder ÖVERskuldsättning kan man inte utgår från Recession, då vi alla får problem, mer eller mindre, om vi mister jobbet. Dessutom kan det vara så att det hushållet som är överbelånat kanske ändå kan bo kvar om de har jobbet i behåll, medan den med rimlig skuldsättning får tvångsförsälja huset. Då är det ju inte ett bra sätt att urskilja vilka som är för högt belånade.
Därför handlar ÖVERskuldsättning mer om hur låntagarna klarar olika räntenivåer. Visst, idag har vi inga problem trots att lån/BNP är hög. Så jag är högst tveksam till om det är en bra parameter att gå efter. Däremot skulle jag vilja se en diskussion vilka räntor vi kan förvänta oss i framtiden, och i steg två utreda hur många som INTE klarar den här nivån. Det är dem skuldsatta. Det är dem som kommer skapa problem för oss alla. Det är den här gruppen åtgärderna borde sätta in mot idag.
Jag ser också risker med att diskutera skuldsättningen på aggregerad nivå. Säg att det endast finns två låntagare. En som har mycket lån, och klarar endast 3% ränta, och en som har lite lån och klarar 9% ränta. Buntaman ihop dem så får man en person som inte finns och på aggregerad nivå tror man att hushållen klarar 6% (9+3/2). Men redan vid 3,1% måste alltså en av dem sälja kåken. VI måste sluta prata om hushållens skuldsättning på aggregerad nivå, och istället försöka identifiera problemgrupperna.
Tycker du har rätt, kortsikt, med att hur låntagarna klarar olika förändringar. Men ränta är inte allt då skuldökningen inte är hållbar. Relativt stora förändringar kring amortering kommer också, även om det skjuts upp flera år till pga politisk obeslutsamhet. Ränteavdrag kan ju behållas för att underlätta amortering, liksom fastighetsskatt kan undvikas, men på sikt lär även de faktorerna påverka hushållens ekonomi.
Det är ju i princip ett sub prime-resonemang. Vilka eller rättare sagt hur många hushåll kommer inte att klara de förändringar vi vill eller kommer att se i framtiden. Och kommer vår ekonomi att hamna i ett perma-zombie-läge om vi inte kan flusha ut våra svaga låntagare framöver och tvingas sitta med låga räntor och inga amorteringar med stöd av evig QE från Riksbanken?
Personligen ser jag Swedbanks långivning som en varningssignal att Sverige tappat kontrollen på allvar. SEB har såvitt jag förstår 50 års amortering som grundkrav, vilket gör 8,5 miljonerskalkylerna omöjliga för ett vanligt tjänstemannapar. Varför denna skillnad, vad är det för långsiktig affär Swedbank jagar här? Vad är "end game" enligt Swedbank? Att öka upp Riksbanken inflationsmål till 3-5% kan vara ett slutspel, Kanada ser ut att inte vilja höja räntan trots hög inflation i dagsläget och pratar om att höja inflationsmålet för att undvika det , men då följer förstås räntan med upp vilket gör att den svenska tjänstemanna-8,5-miljonerskalkylen ändå spricker.
Kan vi tala om något annat än sub-primelån på bred front från Swedbank?
Svenska sub-prime kunder är en bra rubrik på vad det handlar om!
Skuldökning i naturligtvis inte bra. Men jag skulle gärna ha skuldökning om jag visste till 100% att de nya låntagarna tar sitt lån på sunda grunder, givet lön, amorteringstakt osv.
Tyvärr tror jag många nya låntagare har en rätt dålig kalkyl. Men med rätt medel kan vi hindra detta. Stor problemet är att komma åt befintliga subprime kunder, som kanske utgör så mycket som 20% av stocken. Ingen verkar veta exakt. Spelar ingen roll om de börjar amortera nån tusenlapp i månaden, om det är så att de skulle behöva halvera lånet för att få en sund skuldsättning. Det tar för lång tid. Jag skulle helst se att de sålde sin bostad, medan marknaden är stark, och anpassade sitt boende efter en mer sund belåning. Men vilken politiker skulle ta tag i det? Det är ju politiskt självmord.
Jag vet att konsensus är att inflationen kommer vara låg länge, och därmed räntorna. Men jag vet också att konsensus alltid har haft noll prognosförmåga när det kommer till att förutspå var räntan är på väg på lång sikt. Så vad Ingves säger är inte vatten värt!
Jag är rädd för följande;
Det har skapats gott om jobb i USA de senaste 4 åren. Tidigare har det fuinnits ett stort slack på den amerikanska arbetsmarknaden, varpå vi inte sett någon löneinflation. Idag är det fler sysselsatta än under 2007, och i vissa regioner och branscher börjar löneinflationen att bubbla… jag tror lönerna kan lyfta från dagens 2%, där de varit senaste 4 åren, till 3-3,5%. Detta sätter i sin tur press på kärninflatinen som FED förhåller sig till. Ända anledningen till att FED inte höjt räntan, är därför att inflationen har varit låg. Nästa år, och framförallt under 2016 så är det ett minne blott.
FED tror jag successivt kommer höja räntan med 200 punkter närmaste åren. Då är det inte rimligt att tro att 2 årig US statsobligation yieldar 0,5% som idag. Inge kommer vilja köpa en sån om den inte ens kompenserar för inflationen. Den kommer gå mot 1,5-2% samtidigt som 10åringen går mot 3,5-4%.
Det vore naivt att tro att inte Svenska marknadsräntor kommer förhålla sig till detta. Med justering för svenska förhållande naturligtvis.
Men givet detta är det inte orimligt att tro att svenska statsräntor kommer gå upp. Om de går upp så går svenska bostadsobligationer upp, och då går även räntan på svenska bolån upp… och vips går de från dagens ca 2% till 4%.
Frågan är hur många som hanterar den räntan?
Ovanpå detta har vi tvingande amoretering
Ovanpå detta vill vi fasa bort ränteavdraget
Ovanpå detta vill lägga på fastighetsskatt
Det finns en subprime grupp som kommer få det väldigt jobbigt.
En krasch kommer av prisnedgång, en prisnedgång skapas genom att en säljare går med på att sälja till ett lågt pris, säljaren går med på detta för att han är forcerad, han är forcerad för att han inte kan betala boendekostnaden!
Nej, vi ska inte tillbaks till ett 80 tals samhälle med 10% inflation, det finns inte förutsättningar för detta. Men det räcker med 3% inflation för att skapa problem, och 3% skapas ganska enkelt genom en lite för tajt arbetsmarknad.
Egentligen ska vi svenskar vara glada över en halvdassig konjunktur. Både här hemma, och i resten av världen. En stark konjunktur hade gynnat många länder, men kanske allra minst den Svenska… paradoxalt nog!
Märkligt att ett så sekulariserat folk som det svenska verkar så säkra på att Gud vakar över dem. Verkligheten är att kvalificerat shit händer allt som oftast. Inte sällan som en blixt från klar himmel, exempelvis tsunamin i sydostasien 2004. Men nu har vi inte ens någon rimligt molnfri himmel att lugna oss själva med. Järtecknen finns ju överallt, för helvete.
Mycket bra kommentar. (Komplimang).
Gud eller staten…
Resultatet blir detsamma.
Om bolånetagarna hoppas på att staten skall rädda dem så är de sannolikt överoptimistiska. Ungefär som svenska staten inte kunde göra mycket för de tsunamidrabbade 2004. Staten torde vara ganska impotent även när bostadsbubblan spricker.
Ruckel är väl att ta i!
Bara för att ett hus är dyrt behöver du inte klassa det efter prislappen.
Sårade jag dig nu, ser din "Djursholmsvilla" också ut som ett ruckel?
Håller med. Han borde skämma öronen av sig!
Håller med dig Oppti, det viktiga på en fastighet är inte rucklet :-).
vad händer om man har hög lön men litet deg? Testade simulatrors med fantastisk lön men usel kontantinstas. Räcker inte till boende för en vanlig familj med två tre barn i Sthlm.
"Lånebeloppet blir mer än 8.500.000 kr varför vi rekommenderar att du/ni kontaktar banken för att ansöka om lån eller lånelöfte. Se kontaktinformation ovan."
Bankernas taktik är enkel: se till att väldigt många har lånat väldigt, väldigt mycket. Då blir det omöjligt att höja räntan utan att samhällsekonomin drabbas. Istället tvingas Riksbanken eller politikerna höja inflationsmålet och den för bankerna mycket lönsamma epoken med nollränta kan fortsätta.
Väldigt lågt räknat på lönerna. Både jag och min fru ligger i det häradet, men vi bor utanför en liten håla långt från något storstadsområde och vi har ett antal år kvar till 40. Hon jobbar dessutom på kommunen.
Finns väl knappast någon i tjänstemannasektorn som tjänar under 43 i Stockholm? I så fall är de lurade.
Din förnimmelse är väldigt fel herr Frihetsförnimmelse. Ta bara lärare eller sjuksköterskors löner. Fast visst kan man anse att de är lurade.
Vänliga hälsningar
Nanotec