Som väntat har det blivit en del gnäll om bostadsbrist, trots att det uppenbarligen går att få tag på ett förstahandskontrakt i Stockholm på några veckor. Så hur ska bostadsbrist definieras?
I sammanhanget ska man komma ihåg att vi bor på bland EU:s största bostadsytor per person. Trångboddhet existerar naturligtvis i anekdotiska fall och speciellt i ghettona, men det råder alltså generellt inte någon brist på bostadsyta.
Trots den påstådda bostadsbristen är det bara i Danmark, Finland och Norge som ungdomar flyttar hemifrån tidigare än i Sverige. Uppenbarligen och bevisligen får ungdomar tag på bostäder i Sverige, mycket tidigare än i de allra flesta andra EU/EES-länder, trots att man i Sverige sällan delar lägenhet, vilket är normen i många andra länder. Det finns alltså mycket mer bostäder för ungdomar än i de flesta andra EU-länder.
Ungdomar flyttar hemifrån mycket tidigt och vi har stora bostadsytor per person.
Inte heller råder det någon omfattande hemlöshet, de allra flesta har redan en bostad och faktisk hemlöshet är obefintlig. 2011 fanns det i Sverige 34 000 hemlösa personer, eller personer utestängda från bostadsmarknaden exempelvis pga betalningsanmärkningar. Det är 0.36% av befolkningen.
Inte heller råder det brist på bostäder att flytta till. Enbart på Booli.se finns det just nu 39 239 bostäder att flytta till för den som vill hyra från banken, och då är inte all nyproduktion med. Blocket Bostad erbjuder 7 540 hyreskontrakt och 2 370 bostäder som säljes privat utan mäklare. Stockholms officiella bostadskö har 184 lägenheter, Boplats Göteborg har 54 lägenheter. Någon sammanställning över alla lägenheter i alla kommuner är det inte möjligt att göra, men i min hemkommun finns det 14 lediga lägenheter. Om man antar att snittet i Sveriges 290 kommuner är 10 lägenheter, så finns det 2 900 hyreslägenheter i de kommunala bostadsköerna. Tillkommer alla privata hyresvärdar, där exempelvis Akelius har 19 lediga lägenheter enbart i Stockholm. Det är ca 10% av den officiella kommunala bostadskön, och med samma logik finns det åtminstone ytterligare 290 privata lägenheter lediga i landet.
Att döma av alla gnälliga läsare så är dock definitionen av bostadsbrist frånvaron av stora lägenheter via förstahandskontrakt med hyror under 5 000:- SEK på bästa plats centralt i Stockholm.
Så kan man förstås definiera bostadsbrist. Men det är snarare ett överskott på bortskämda snorvalpar och inte en brist på bostäder.
Summerar man ovan får man 39239+7540+2370+2900+290=52 339 lediga bostäder. Det är långt över antalet hemlösa. Hemlöshet är en ekonomisk och social fråga i Sverige, inte en fråga om brist på bostäder.
Men nu vill jag höra alla gnälliga kritikers exakta definition av bostadsbrist, så vi vet när de blir nöjda. Skriv din exakta definition eller tig för evigt i frågan.
Fiktivt exempel: När man utan lön, jobb, inkomst, referenser eller ens personnummer kan få ett förstahandskontrakt på en 70 m2 stor trea i Gamla Stan, Södermalm, Kungsholmen, Östermalm eller Norrmalm, med en varmhyra på högst 3000:- SEK i månaden och utan någon som helst handpenning eller depositionsavgift så har vi inte längre bostadsbrist. Är detta inte möjligt för alla så har vi bostadsbrist. En läsare menade i ett mail att eftersom vi inte kan erbjuda lägenheter för 1000:- SEK i månaden till tiggare från Rumänien och Bulgarien så har vi bostadsbrist i Sverige.
70 kommentarer
"Att döma av alla gnälliga läsare så är dock definitionen av bostadsbrist frånvaron av stora lägenheter via förstahandskontrakt med hyror under 5 000:- SEK på bästa plats centralt i Stockholm."
Ah, detta stämmer så bra in på flertal av mina vänner i åldersgruppen 25 till 34. De åker runt och tittar på lägenheter (vill köpa) men det är för dyrt eller så ligger det för långt borta. Max 1 station utanför tullarna, allt annat är landet och det finns "..juh inget kul där ute". Vill man då köpa en bostad centralt så får man se till att vara beredd att betala för det.
Det mest spännande är att det finns inte på kartan att bo t.ex. i Tranebergsområdet, det är "för off". Helt ärligt, man pratar om en 5-10 minuter gång från hemmet + 3-5 minuter pendelfärd så är man mitt i smeten. Detta tycker man för långt.
Jag skyller på allt detta på att ingen tvingas göra lumpen längre. Ingen tvingas uppleva vad en "lång distans" är, ingen får uppleva vad "pendla" är, ingen får uppleva vad "dötid" är. Inför lumpen så löser sig allt. Inklusive bostadskrisen 😉
Bra skrivet. Och dessvärre stämmer det nog med många som gnäller.
En kollega som bor i Bromma berättade hur ensamstående kvinnor flyttade därifrån för att "det var för långt från stan".
Det finns ingen objektiv definition av bostadsbrist. Men det innebär inte nödvändigtvis att man bör vara bostadsbristsnihilist. Kanske snarare bostadsbristssubjektivist. Men en politiker måste nog försöka bestämma sig för om man har bostadsbrist eller ej.
Med tanke på att Sverige får 100 000 nya medborgare så är det brist när dessa inte får plats där det finns arbete.
Var finns arbete?
Var finns lediga lägenheter?
Matrisen som kan ställas upp ser jag fram emot!
Om man håller det tempo Kiruna har, att flytta samhället på fyra år (och vi låtsas att alla 25000 skall flytta) innebär det 6250 nya "bostadsenheter" om året. http://www.kiruna.se/Stadsomvandling/Vanliga-fragor/
Om man skall hysa de 100000 som kommer till Sverige "enligt plan" krävs ett femton gånger snabbare tempo.
2015: Eskilstuna.
2016: Uppsala.
2017: Malmö.
2018: Malmö + Lund
2019: GÖTEBORG.
En enkel fråga till alla politiker som vill "öppna sitt hjärta". "- Vart skall du bygga ett nytt Göteborg inom fem år och vem skall betala?"
De som skriker "rasism" efter någon som ställer en så enkel fråga som "var skall alla bo och vem bygger en hel ny stad på ett år?" har rökt för mycket svamp.
När är stadsomvandlingen färdig?
I det vinnande förslaget, Kiruna 4-ever, sätts horisonten för stadsomvandlingen till år 2100.
2100 är lite längre bort än 4 år.
och med ett järnmalmspris i fritt fall så är det troligare att man lägger projektet i malpåse och försöker överleva i stället. 67dollar per ton för leverans i maj är priset i dag, Det vill säga ungefär hälften vad pajalagruvan skulle behöva för att gå jämt upp
Det vore ju mer intressant att höra din egen definition av bostadsbrist, istället för en massa raljerande om fiktiva bortskämda ungdomar…
För att föregå med gott exempel kan jag väl hänvisa till boverkat som anser att vakansgraden på hyresmarknaden bör vara 1-3% för att få en fungerande marknad. I Stockholm är vakansgraden enligt fastighetsägarna i princip 0% och alltså behövs fler bostäder för att öka vakansgraden till en nivå som kan hantera det normal omflyttningsbehovet (ref Blue Horseshoes kommentarer i Hamberg-inlägget)
Ska jag tolka din definition som "fungerande marknad innebär att man inte har bostadsbrist". Då är det ju bara att chockhöja alla hyror (=avreglera), så man får vakanser, så får man en "fungerande marknad". Lätt som enkelt.
Sedan är det ju inte nödvändigtvis fler bostäder som behövs, utan regel/skatteändringar som möjliggör effektivare användning av redan befintliga bostäder skulle ju kunna vara lösningen. Bristen är på vakanta hyresbostäder…
Tolka det hur du vill, och återkom sedan med din egen definition.
En chockhöjning av hyrorna skulle minska efterfrågan så det skulle ju minska bristen helt klart.
Samtidigt, var det smörbrist för något år sen eller var priserna för låga eller konsumenterna för bortskämda? Det fanns ju margarin i överskott och folk åt säkert mer smör än grekerna.
Konstlat låga hyror i stora delar av beståndet är ju en väldigt stor del av problemet. Det gör exempelvis att många bor i väldigt mycket större bostäder än de egentligen behöver, och att det inte lönar sig för dem att flytta till mindre, eftersom de lägenheter som är mindre som lätt går att få tag på har högre hyra än man redan har i sin jättelägenhet.
Som jag skrev i ett tidigare inlägg. Det är hyresrätter det är brist på. När en högavlönad chef med upptagningsområde på hela storstockholm får två (!) erbjudanden att välja på så råder det brist på hyreskontrakt. En sådan person borde i ett läge där det inte rådde brist på hyreskontrakt kunna välja mellan mängder av alternativ och göra valet utifrån massa parametrar.
Den eventuella bostadsbristen är relaterad till eventuella målsättningar man har eller eventuella objektivt goda ting. Frågan är dock också vilka som skall få vara med och avgöra om det råder bostadsbrist eller ej. Man kan inte säga att det råder bostadsbrist i en stad eller ett land för att det inte finns bostäder åt alla som vill bo i den staden eller det landet. Det kanske vore bättre att de bosatte sig någon annanstans.
Den upplevda bostadsbristen kommer att "lösas" genom att en del av de normbyggda och normunderhållna bostäderna överförs till slumstandard genom eftersatt underhåll och efterhand inflyttat passande normlöst hyresgästmaterial.
Men då är alla föreställningar om "Gemeinschaft" borta, och vi har ett rent "Gesellschaft", enligt Thatchers formel "There is no such thing as society. There are individual men and women and there are families".
Utan att vara socialist kan jag inte se någon direkt fördel med Thatchers klanbaserade samhällsideal. Det ser inte ut som någon framgångsmodell om man ser ut över världen. Men "There is no alternative", uppenbarligen.
Den stora feltolkningen människor gör av individualister (liberaler) är att vi på något sätt skulle tycka att allt kollektivt och allt samarbete är av ondo. Det gör vi inte. Det vi poängterar är att rättsligt och moraliskt så har individens rättigheter störst vikt. Alltså, ett kollektiv kan inte kränka individen för att det gynnar kollektivet som motvikt mot mer socialistiska ideologier där kollektivets nytta eller rättigheter används som argument för att kränka individens rättigheter.
Vilka individer som ingår i kollektivet och vilka inte förblir en öppen fråga. Rättigheter är ett oerhört abstrakt begrepp.
Det rättighetsbaserade liberala idealsamhället är lika utopiskt som det socialistiska, eftersom ej kompatibelt med människans natur. Men, TINA, som sagt.
Rättigheter om man ska gå in djupare på det hela måste såklart definieras tydligt. Alla har ju ett moraliskt ställningstagande i grunden för sina politiska åsikter oavsett om man tänkt på vad det är eller inte. För att något är bra för samhället, för att något är bra för en själv, för att gud säger så, osv osv. Målet oavsett vad man har för politiska åsikter är alltid en utopi, eller snarare ett praktiskt omöjligt scenario att uppnå, ingen kommer få sin perfekta värld.
Det handlar ju för den som inte är dogmatiker om vilken riktning man vill att det hela ska barka.
Det är helt enkelt svårt att säga något definitivt i frågan om det råder bostadsbrist eller ej om man inte har en objektivt sann värdeteori att grunda sitt omdöme på. Men även om man har en objektivt sann värdeteori att grunda sina omdömen på så innebär det inte att man alltid enkelt kan uttrycka korrekta värderingar i alla specifika situationer. Det kan vara svårt att avgöra vad som i en viss situation maximerar det goda även om man är väldigt klar över vad som är det goda.
Min definition: VAKANSGRAD. Noll procent i Stockholm, tre procent i New York (som ju enligt bloggaren är långt mycket hetare än avkrokar som Stockholm).
Se tidigare kommentar (under Claes Hemberg-inlägget).
Hur ställer du dig till vakansgrad, Cornucopia?
Det kan i princip finnas lika många lägenheter på annons som antalet hushåll i Sverige och ändå råda bostadsbrist.
Eftersom alla utom de som flyttar utomlands eller tänker bli uteliggare behöver en annan bostad. Precis som du annars resonerar kring realiserandet av vinster av bostad.
Hur många TOMMA lägenheter finns det?
Hur demografin ut par som flyttar ihop, skaffar barn, skiljer sig, invandring, utvandring?
Med tanke på det planerande 100 000 flyktingar per år så råder det redan där bostadsbrist. Vi har redan många unga som aldrig kommer få chansen att skaffa en egen bostad utan rika föräldrar. Köpstarka 40-talister som inte kommer flytta till ålderdomshem eller sälja av kåken eller innerstadslägenheten då den redan är betald eller hålla i ett värdefullt 1:a handskontrakt. Och precis som i den globaliserade ekonomin är det de som har sämst ställt som skaffar flest barn och därmed ökar behovet av billiga boenden. Östermalmspappan kan med lätthet köpa en Kungholmsetta till sin telning, och därmed anser Cornu att ingen bostadsbrist finnes?
Låt oss bli ense om en sak, enligt din definition så råder det ingen bostadsbrist och lär inte så göra förrän vi råkar ut för en katastrof i form av natur eller krig som helt skulle rensa ut befintligt bestånd i Stockholm.
Låt oss också bli ense om en annan sak och det är att efterfrågan på bostadsrätter centralt hela tiden ökar, och lär göra så en längre tid med den urbanisering som råder över hela världen.
Sedan kan vi komma överens om att inte vara överens då det gäller prissättningen och dess utveckling. Det som vi båda kan vara överens om är att det utgör en finansiell risk med en så hårt belånad befolkning, men det är svårt och se något stop på den utvecklingen nu. Och låt oss hoppas att svamparna håller sina klåfinger borta från detta då i regel ställer till med mer problem än de löser…
Eftersom jag faktiskt har en värdeteori som jag tror på kan jag säga att om det finns så få bostäder att det reducerar det neurala livsflödets rikedom och hållbarhet (dess långsiktiga rikedom) så har man bostadsbrist. Men ett så generellt svar anger inte tydligt huruvida vi har bostadsbrist eller ej i exempelvis Stockholm. So much for philosophy!
Aah, när tuberklerna are back on track, och "scarcity*" minskar tankarnas komplexitet – då har vi bostadsbrist!
Fast nu är tbc mätbart på frammarsch, och matematikresultaten i PISA mätbart på väg ner, så accepterar vi dessa hårda mätdata som representativa för "det neurala livsflödets rikedom och hållbarhet ", så har vi i så fall tydlig bostadsbrist.
http://www.theguardian.com/books/2013/sep/07/scarcity-sendhil-mullainathan-shafir-review
Så länge vi har hyresreglering så kommer det finnas någon form av obalans med större efterfrågan än tillgång på billigt reglerade bostäder inom de mest attraktiva områdena. Den teoretiska möjligheten att få en sådan gör ju även att dessa drömmar inte kan kallas för utopier.
Detta samtidigt som man faktiskt kan få tag på bostäder lite längre bort.
Marknadshyror skulle göra att det alltid finns lite vakanser för omedelbar inflyttning på det område man önskar. Och med förbehållet att man har råd att betala.
Definition av begreppet Bostadsbrist:
"Bostadsbrist är ett upplevt tillstånd som uppträder när en väsentlig del av de behov av livsförbättrigar en människa eftersträvar är relaterade till bostaden.
Nivån på upplevda behov beror på var på behovspyramiden människan befinner sig."
När en person inte kan ta ett erbjudet arbete eller studieplats på en ort utan att en oproportionerligt stor andel av lön eller studielån går åt till bostaden och pendlingsavståndet till en överkomlig bostad blir för långt, då upplever personen bostadsbrist. Alternativet med för dyr bostad innebär att grundläggande behov i behovspyramiden som tex matinköp inte kan genomföras samtidigt som den mer avlägsna bostaden kan ge orimliga pendlingstider, låg upplevd status etc.
Bostadsbrist kan upplevas hos både hemlösa eller välbärgade som önskar ett bättre boende.
Det råder i varje fall inget bostadsöverskott i Stockholm för att Claes Hemberg har en kompis som fått lägenhet.
Bostadsöverskott är det när man har så svårt att hyra ut befintliga lägenheter att man behöver riva hyreshus för att få till en balans, detta hände t.ex. i Flen för ett par år sedan.
En fungerande marknads måste ju ha några lediga lägenheter hela tiden, vi kommer inte ifrån att alla kommer att dö och att vissa när de gör det har ett hyreskontrakt. Lägenheten blir ledig då om inte någon släkting har spanat in sig på den. Synen här på bostadsbrist är lite som vänsterns syn på arbetslöshet, man förstår inte att folk är mellan arbeten ibland, det finns alltid en naturlig arbetslöshet på grund av rörelse och det är samma med bostäder.
Det finns en även gott om villor ute i landet som står tomma, men som inte är ute till försäljning p.g.a. utebliven efterfrågan. Snacket om att alla måste bo i Stockholm är inte helt korrekt, med dagens teknik och väloljade infrastruktur går det ofta jobba och bo på olika platser.
Haha, ännu ett förvirrat nyliberalt inlägg om sthlm bostadspolitik.
Läs mitt tidigare svar och historia i ditt inlägg om bostadsbrist för några dagar sen.
Det tog mig 6 mån att flytta från mitt ex till ett svindyrt nyproduktionskontrakt 2 mil utanför Sthlm med rena rama turen att finna en bortglömd nyproduktionskö fast jag sökte som en galning på andrahand, står i 15 köer och kan alla tricks med Akelius förtur, små köer eller ringa direkt till privatvärdar. Bara för man får lgh i något akelius ghetto som dom tagit chansen att snikrenovera upp och höjt hyran med 2000 kr/mån eller för man kan få bo i en friggebod på någons villatomt för 8000 kr/mån i sann ockeranda och betala hela deras driftskostnad för villan i princip så finns det ingen bostadsbrist i cornus värld? Så det handlar inte om någon subventionerad innerstads lgh med låg hyra. Dom är det 20-30 års kötid på nu och kön står ju still sen 2 år tillbaka så ingen kommer få chans på dom endå. Jämför hur det var på 70-talet med allmännytte lgh samma dag eller bara något års kötid om ens det på 90-talet. Bara för 10 år sen fungerade hyresmarkanden någorlunda i upplands bro och förorter som tex vällingby. Haha detta är bara för mycket.
Nyproduktionshyrorna har även gått upp 40% sedan år 2007 med alliansen för att skinna vanligt folk med deras goda tillåtelse. http://www.di.se/artiklar/2014/8/19/hogre-hyror-pa-nyproducerat/
Eller har dom stackars byggbolagen fått så stora omkostnader på bara några år? Knappast. det är för dom tillåts ta ut hela 7% direktavkastning (har läst projekt dokument) med presumtionshyror nu i 15 år som gör dom kan betala av hela huset på denna korta tid och sedan håva in enormt med gratispengar efter det. En ny aristokratisk överklass växer fram i Sverige genom snabba pengar på vanliga människors bekostnad. Vilken investering kan man som privatperson göra helt utan risk som sthlm hyresmarknad som genererar 7% garanterad avkastning? Glöm det. Räntefond 2 % är det som gäller. I socialdemokraternas folkhem så fick hyresvärdar till ganska nyligen bara ta ut 3% direktavkastning och hyrorna hölls på en låg nivå.
Det är 10 års kötid på gamla lägenheter i vällingby i allmännyttan med skälig 5000-6000 kr i hyra för ca 55 kvm och 6-7 år i MÄRSTA!
Men ni liberaler och alliansanhängare skiter ju fullständigt i människor och vill känna er bättre än andra och andra kan lika gärna bo i en atterfall träbarack på någons baksida och göda dom som redan har i sann människofientlig 1800-tals kapitalist politik.
Varför envisas du med att bo i Stockholmsregionen om det är så eländigt?
För att jag är född här? ur-stockholmare och bott nästan hela mitt liv i samma kommun 1.5- 2 mil utanför Stockholm.
Som det ser ut nu överbelastas välfärdssystemen och trycket på bostadsmarkanden med 100-200 000 invandrare per år+ nedläggning/flytt av industrier ute i landet (pga av girighet) som genererar massa inflyttade lantisar så det blir enorm bostadsbrist i Sthlm och sen försöks det rättfärdiga något införande av svindyra hyror och marknadshyror med hänvisning att "systemet fungerar inte" som det gjorts senaste åren och tvingar mindre bemedlade människor som är födda i Sthlm och har sina kretsar flytta till tex Sala eller köping där hyrorna blir lägre. Klart som fan systemet som tidigare fungerat där snåljåparna får vara med och betala subventioneringar inte fungerar ifall man överbelastar dom så dom krashar som sthlms bostadskö gjort senaste åren. Men detta är en medveten strategi från samhällseliten, politiker och näringslivet.
Att medvetet skapa brist på saker "scarcity" och sedan rättfärdiga prishöjningar eller genomföra stora genomgripande förändringar är ett av dom äldsta fula knepen från dom styrande eller dom som redan har att öka sin makt och storleken på kassakistorna.
Jävligt bra skrivet!
Precis. Antingen kommenterar Lars detta inlägg o förklarar varför det är fel, eller så hoppas jag att vi har sett det sista av dehär tramsiga blogginläggen baserade på okunskap.
Man kan lika gärna säga att problemet inte är bostadsbrist utan överinflyttning. Man kan inte bygga bostäder åt alla som har lust att bo i exempelvis Stockholm. Det råder helt enkelt överinflyttning till Stockholm, precis som det råder överinflyttning till Sverige. Men profitörer av olika slag älskar överinflyttning.
avkastningen är inte utan risk, huset kan bli dyrare än beräknat och underhållet högre än förväntat. Fast å andra sidan med lite lån så ger 7% lätt 15% på eget kapital.
Men ska inte hyresvärden ha rätt att tjäna pengar på att erbjuda lägenheter, om de inte kan göra det så så ökar ju inte direkt nyproduktionen av lägenheter.
Precis, Hävstångseffekten på eget kapital genom lån gör deras avkastning betydligt högre än dessa 7%. Det är extremt gynnsamt att bygga hyresbostäder just nu.
Det är nog inräknat i deras kalkyler redan att det kan bli dyrare produktionskostnader.
Självklart ska privata hyresvärdar ha rätt att tjäna pengar, men inte alls på dom nivåerna som idag och alliansen tillåtit. 7% direktavkastning riskfritt finns inte för en privatperson och det är bättre avkastning och speciellt bättre vakansgrad än vad man kan få på förvaltning av hyreshus i USA som är en avreglerad marknad.
Det byggdes betydligt mer hyresbostäder under 80-talet än idag och hyrorna var lägre och inte på dessa ockernivåer. Bostäderna var i bra standard, riktiga betongväggar och bra ventilation, bodde själv nyss i ett 5 våningshus byggt 1986 med 4700 kr hyra, 2a ca 53 kvm och det är bättre än nyproduktionen jag bor idag med 7300 hyra och 43 kvm. mestadels allmänyttan byggde också förut.
Idag bygger mest privata hyresvärdar med extrem lönsamhet endå byggs det bara hälften så mycket. Uppenbarligen fungerade det mycket bättre förut med skäliga hyror och fler bostäder för gemene man+betydligt lägre invandring. Vi tog mer hand om varandra då.
Studier från harvard visar att sociala kapitaliten och tilliten minskar ju mer heterogent samhället blir och det är vad jag tror som pågår och detta gör driften att avveckla det gemensamma välfärden går fortare samtidigt som systemen överbelastas från dom styrande. Människan har undermedvetet svårare att känna solidaritet med andra folkslag som är olika.
Det är inte bristen på billiga hyreslägenheter inom tullarna som definierar bostadsbristen i Stockholm utan de höga bostadspriserna. Det är främst dessa som får/tvingar folk att låna maximalt för att få en bostad i Stockholm.
Jag undrar vad Cornu försöker bevisa med sina upprepade verklighetsfrämmande inlägg om denna fråga utan någon som helst personlig erfarenhet? Ungefär som när en pensionär ska beskriva hur folks attityder på nattklubbar är nuförtiden, vad ölen kostar och trender hos unga. Att det inte finns någon bostadsbrist och därmed styrka tesen om bostadsbubblan?
Vad gäller hyresrätter så tycks ju inte konkurrensen vara åt fel håll i storstäderna. Det är inte direkt hyresvärdarna som på något vis behöver slåss om att få tag på hyresgäster, snarare tvärt om. Finns det någon som lyckats förhandla ner hyran tex. Tror att en sådan förhandling är betydligt enklare när det gäller lokaler i storstäderna.
Därav vore det önskvärt med en lite högre vakansgrad.
Har inte en klar definition av bostadsbrist, men jag vet helt säkert att man INTE kan räkna lediga bostäder utifrån vad som ligger ute på Booli. I dessa hus och lägenheter bor det folk som i sin tur ska flytta någonstans. Det vanliga är just nu att man inte har dubbla boenden under en period utan att man säljer först och köper sedan, även om det existerar. Hur som helst är det bara en säljbuffert och inte tomma hus och lägenheter.
Det finns alldeles för få hyreslägenheter i Stockholm. Det beror på flera aspekter:
1. Galet trög planprocess. Nya Plan och Bygglagen (PBL) har totalt havererat planprocessen. Planhandläggarna i Stockholmsregionen har helt missförstått sitt jobb och sitter och planerar utformningen av takfoten istället för markanvändning. (tyvärr ett färskt exempel från en planprocess).
2. Vilken idiot vill bygga en hyresrättslägenhet med obegränsad risk på kostnaderna (det kan komma vilka stolliga myndighetsförslag som helst som vänder upp och ned på kalkylen) men ett maxtak på intäkterna? Hyresregleringen är den stora boven.
Det finns ingen bostadsbrist. Det finns ett gäng idioter som inte hittar billiga, charmiga hyreslägenheter för småpengar mitt på Östermalm. Men vad synd om er då.
Varför har vi ingen BMW-förmedling precis som vi har en bostadsförmedling? Jag vill gärna ha en ny X5:a för 100 tkr. Misstänker att jag inte skulle vara ensam om det och då blir det en lång kö och en enorm BMW-brist precis som vi har "bostadsbrist". Det är ju bara löjligt. Klart som f-n att en felprissatt produkt får alldeles för hög efterfrågan. Släpp hyrorna fria och det kommer att finnas mängder av lediga lägenheter.
Kom nu ihåg att hyresregleringen tillkom som en TILLFÄLLIG åtgärd i samband med andra världskriget.
"Det finns alldeles för få hyreslägenheter i Stockholm" men "Det finns ingen bostadsbrist". Låter som en svårslagen självmotsägelse.
Det förefaller fånigt att tro att bostadsbrist upphävs för att man har marknadspriser. Om det finns tio miljoner människor i Monaco men bara tio tusen bostäder så kan man ha bostadsbrist bara om man inte har marknadshyror?
Precis, om 100 000 människor om året hade velat köpa en BMW X5 så hade BMW skaffat medlen att producera så många bilar, väl medvetna om att annars hade kunderna sneglat på andra märken.
Tänk om hyresmarknaden kunde fungera på samma sätt!
Du missar att det finns fysiska begränsningar. Plus att människor kanske kan ha något slags mänsklig rättighet till en bostad även om de inte har råd med den. Åtminstone om det inte finns några fysiska begränsningar. Men det finns det. Alla kan inte bo i Gamla Stan bara för att de vill det. Alla kan inte bo i Sverige bara för att de vill det. Alla kan inte bo i Monaco för att de vill det. Alla kan inte bo på Seychellerna för att de vill det.
Snacka om jämförelse! E BMW blir bara billigare och billigare att köpa ju äldre den blir oavsett hur mycket man servar eller reparerar den, medan en lägenhet bara blir dyrare och dyrare att hyra oavsett den repareras och underhålls eller inte. Snacka om intelligent jämförelse av marknad!
Och så kan man ge ett bilbidrag till de som ska köpa en dyr ny eller nyrenoverad bil så att alla ska ha råd att köpa eller hyra den. Då kan biltillverkaren höja priser och lyxa till bilen ytterligare, det ger bra förtjänst. Det skulle fungera bostadsbidraget ungefär, alla är vinnare.
Kuckeliku: Det gör jag inte alls. Fysiska begränsningar spelar roll i centrum ja men det är brist på hyreslägenheter mil därifrån, där det finns en massa ödemark.
Det här snacket om att "alla" måste bo "innanför tullarna" är bara vanföreställingar.
Bostadsbrist är när man måste köpa till ett överpris.
Att folk kan köpa bostäder i Stockholm när dom betalar ett överpris var inte någon nyhet.
"Måste köpa till ett överpris"
Vem/vad är det som tvingar dig?
Den som har ett jobb i Stockholm är tvungen att köpa till överpris, men det kräver för mycket tankekraft av dig.
"överpris". Det är byggkostnaderna som sätter priset. Det markkostnad, löner och byggmaterial, m.m. som bestämmer vad det kostar. Det kostar X kr per kvadratmeter för ett BRF nybygge, priserna kan ju aldrig gå under det i en fungerande marknad.
Billiga subvetionerade lägenheter kommer aldrig åter igen. Allmännyttan har sålts ut och allt nytt som byggs har marknadshyra eller marknadspris. Nu får du betala 8000-10000 kr för en 1:a innanför tull eller +12k för en vanlig 2:a, det är dagens realitet. Bara att acceptera prisnivån eller flytta bort från stan.
Priser över byggpriset är överpriser.
@ekvationsteorin
Den som har ett jobb i Stockholm är tvungen att köpa till överpris, men det kräver för mycket tankekraft av dig.
Vem blir tvingad att köpa en bostad? Helgalen inställning!
Det går att hyra om man är villig att pendla 30 minuter. Men det är väl där problemet sitter.
Snygga och intiligenta människor bor centralt innanför tullarna i Stockholm
Det här blir en renodlad semantisk diskussion som egentligen är helt ointressant.
Om jag vänder på det, hur många tror att det kommer talas om bostadsbrist när priserna faller? När jag säger att priserna kommer falla bemöts jag dock med kommentaren att de aldrig kommer göra det. Det kanske är förklaringen till att det upplevs som vi har bostadsbrist?
Det är såklart inte brist på bostäder i allmänhet, det är brist på hyresrätter. Argument: Det krävs 7+ års kötid för att få ett förstahandskontrakt.
Att fråga enstaka personer som genom osedvanlig tur lyckats är som att fråga en lotterivinnare om det är svårt att bli rik.
Tumme upp för den.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ska det var så svårt.
Folk behöver ett hyfsat fräscht boende till rimligt pris inom pendlingsavstånd. Max 150kr/m2. Max runt 45min i lokaltrafiken. Hittar man inte det inom 3 månader (och typ billigt lägenhetshotell/hostel på en 1 vecka), ja då kan man nog åberopa bostadsbrist.
Allt bättre än så måste anses vara lyx, åtminstone i en stad som Stockholm.
Och om en miljard indier vill bo i Stockholm så är det bostadsbrist om vi inte lyckas fixa dem bostäder enligt dina kriterier?
för stockholm ligger helt klart överst på önska listan för indier. framför metropolen och engelsktalande london. och new york.
Alltså, man får väl räkna med de som har en vettigt anledning att flytta hit.
Är det "matbrist" när alla inte har råd att äta?
Var det ingen trabant-brist i DDR när folk fick köa 10 år för att få köpa en?
Inom socialtjänsten, där man skall räkna antalet bostadslösa klienter, så anges definitionen vid beräkningen alla som inte har ett förstahandskontrakt. Det är ju inte det som allmänheten tror när bostadslöshetssiffror presenteras.
Jag har ingen självklar definition på bostadsbrist.
Men att det inte krävs någon längre kötid att få en lägenhet med en hyra över 10000:- är ingen vidare värdemätare.
Ser man på medianlönen, och det normala kravet om en bruttoinkomst som ligger 3ggr hyra, så kanske man kan utgå från möjligheten att få tag på en sådan lägenhet för att skapa någon form av definition.
"Innanför tullarna" innebär en kortslutning i bostadsförsörjningstänket som nyliberala bostadsrättsidealister ständigt återkommer med.
I verkligheten gäller istället att när utrymmet innanför tullarna är fullbelagt (vilket skedde runt förra sekelskiftet) så fortsätter man med att bygga tät innerstad direkt utanför tullarna och det gäller för övrigt inte bara Stockholm utan självklart som generell regel i samtliga rikets städer.
Det enda som behövs är sund och vettig stadsplanering och bygglovsförfarande av 1800-talstyp, samt i dagsläget helst även ett radikalt förbud av nya bostadsrätter. På det viset kanaliseras kapitalet mot hyresmarknaden istället.
Bygg inte i innerstaden. Låt istället innerstaden svälla ut och expandera!
Bostadsbrist råder när lågbetalda singelhushåll med osäkra anställningsvillkor inte kan hitta hyresrätter på 48 kvm till överkomligt pris i centrala storstadsområden.
Läget måste vara centralt eftersom vi talar om kategorier utan tillgång till bil eller råd att ta körkort, något som bara kommer att bli vanligare med tiden och inom överskådlig framtid standardscenariot.
Inte så svårt att definiera.