Jag har alltid funderat över hur ladan här hemma på gården byggdes. Nu finns åtminstone delvis ett svar via en fantastisk film på hur en grupp amish bygger två nya lador på tio timmar.
![]() |
Takstolar. |
Ladan hemmavid är inte i närheten så stor, men när den byggdes 1937 gick det inte ens någon väg upp till gården, utan all kommunikation med omvärlden var via en liten slingrande kostig genom oländig terräng. På sin höjd kunde man ta sig hit med häst och släde eller lunning, men knappt med vagn. Ändå byggdes en lada 1937, något mindre än 200 m2 på mark. Den måste byggts för hand, förstås, även utan 30-talets möjligheter till maskiner. Hur man fick upp granitblocken till grunden låter jag var osagt, antagligen ett i taget släpandes bakom en häst eller oxe.
![]() |
Här syns hur nedre delen av fasaden
och nedre delen av en dörr bytts ut. |
Konstruktionen är liknande den vi ser på filmen nedan, men ladan är alltså mindre än högladan på filmen. Men motsvarande ryggåskonstruktion av taket gäller, ett tak som i mitt fall är klätt med eternit. Eterniten gör skäl för namnet och 77 år senare har taket fortfarande inte lagts om.
![]() |
Hängrännor förlänger fasadens
livslängd avsevärt. |
Visst underhåll har förstås behövts av ladan trots eternittaket. Söderfasaden, som är utsatt för både sol och vind har blivit plåtbeklädd. Fasaden har målats om, och hängrännor har monterats, vilket saknades förr. Bristen på hängrännor har också gjort att nedre delen av fasaden har kapats bort och bytts ut, då den ruttnat sönder när regnet runnit ner från taket och skvätt upp på nedre delen av fasaden. Härnäst behöver nog vindskivorna bytas, eller åtminstone målas.
Nedan visar i alla fall amish upp hur man på tio timmar, inklusive avbrott för lunch, bygger två hela, betydligt större lador. Utan maskiner bör tilläggas.
Filmandet är godkänt av amish, som annars helst inte vill avbildas. En bild per 20 sekunder.
Högladan på amishfilmen påminner mycket om många svenska lador från tidigt 1900-tal, både i storlek och konstruktion. Man inser snabbt att innan maskinernas tid så var det en fråga om lagarbete och att man samlade hela eller halva bygden under ledning av erfarna timmermän och slängde upp en lada på någon dag.
De ladorna står än idag, givet underhåll. En och annan lada har förstås rasat eller rivits, speciellt om taket börjat läcka utan åtgärd, vilket sker förr eller senare om man har ett plåt- eller tegeltak.
Ryggåstak är för övrigt underskattade konstruktioner, som visserligen kräver sina gavlar, men är en förutsättning för att med trä kunna bygga “kyrktak” på höglador eller andra byggnader. Med ryggåstak behövs också betydligt färre takstolar. Den lägre ladan ovan är dock byggd med idag mer traditionella takstolar.
24 kommentarer
Arbetsmiljöverket skulle få krupp om dom såg det där idag…
Jag har också en fråga jag funderat mycket angående lador. Varför ser klassiska New England-lador annorlunda ut mot de lador vi har i Sverige? Jag menar de där rundade taken, till skillnad mot våra spetsade tak. Är det någon som har ett svar på det?
Avser du valmat tak (lutande även på gavlarna), eller menar du med flera vinklar på taken?
Handlar nog ofta om storlek. De största svenska ladorna, t ex på gamla slott etc, har också flera vinklar på taken. Sedan finns det väl olika traditioner i olika världsdelar och regioner.
Jag tänker mig en med flera vinklar, så den ser lite "rundad" ut (likt den här ladan http://imagesus.homeaway.com/mda01/95bd6dff-4ed0-478c-a758-e25a166a75d3.1.6, ursäkta oklickbar länk), min teori har alltid varit att det är något kulturellt, men jag var nyfiken på om någon hade en annan teori eller något uppslag på om det var mer praktiskt el. dyl.
Brutet tak eller "mansardtak" men det har jag aldrig hört nån säga i praktiken.
Detta ger ju ffa en bättre yta på vinden, kan det finnas skillnader i hur man brukar vindsutrymmet som kan motivera det?
Brutna tak var förbehållet adeln i sverige. Detta har inget med traditioner och material att göra. Taken i skåne är gotiska och det modet blev kvar pga material och lokala förutsättningar. I övriga sverige är taken av senare mode….men det tog tid innan detta mode nådde sverige. I medelhavet var dessa låga tak poppis runt år noll.
Detta är ingen teori utan jag har en bok i svensk bebyggelsetradition. En favorit i bokhyllan.
Att brutna tak var förbehållet adeln ligger ju i linje med att man hittar detta på lador och ekonomibyggnader vid slott och herresäten.
Annars ger det som sagt bättre utrymme på övervåningen – man kan lagra hö högre helt enkelt.
Klickbar länk http://imagesus.homeaway.com/mda01/95bd6dff-4ed0-478c-a758-e25a166a75d3.1.6
Å andra sidan bygger/byggde man ofta som högladan i amishvideon ovan i Sverige, dvs förhöjda väggliv på övervåningen, och då blir ju effekten den samma, men konstruktionen enklare.
Tack för alla svar! Då har jag lärt mig något nytt.
@Ronny, vad heter boken?
Allt verkar förkapat i rätta längder och förberett, så det handlar mer om att montera ihop det hela. Men icke desto mindre en väloljad prestation där alla vet vad de skall göra.
Vissa arbetsmoment är ju löjligt överbemannade… typ hanteringen av takplåten. Men ska man ha upp det på en dag så får det väl bli så. Särskilt om man inte använder sig av elverktyg, för det gör de väl inte va?
Annars är det väl förberett ja, vilket får mig att tänka: Om man bara fick upp en gavel, och takstolarnas delar var för sig gick att lyfta på en man, så borde man fanimig kunna resa resten av taket ensam genom att snickra dem liggande och sen resa dem med en vinsch fäst i gaveln. Eller?
Vinsch är djävulens verktyg!
Inte en lyftkran någonstans. Men många gubbar. Detta med "barn raising" är väl ett exempel på gåvoekonomi; samtliga jobbar gratis, men får samma hjälp i utbyte, när man själv behöver bygga. Med svenska löner och skatter vore det omöjligt att utföra ett sånt här arbete lagligt. Men Amish-folket visar att en annorlunda ekonomi är möjlig.
Så långt kan man driva folk med hot om himmelsk vedergällning och andra semitiska godnattsagor, men visa mig den politiska idé som uppnår detsamma. Juche, kanske?
Så du tror att allmogen hjälpte varandra med höbärgningen under hot?
Jag tror att anarkister igentligen har nån liknande ide om frivilligt deltagande även om vi känner det som ett skällsord och terrorism.
@Ronny:
Ja, allmogen stod väl i allmänhet under ett eller annat slags hot från adel, konung och kyrka, eller?
Amish Goes IKEA.
Mycket uppmärksamhet har givits åt knuttimringskonsten, men jag har sett förvånansvärt lite skrivet om våra fackverksbyggda lador (från södra halvan av landet). Man kan ofta se mycket prydliga sammansättningar med huggna tapphål m.m, som inte ens billiga möbler har idag. I USA vet jag att ladorna ibland plockas ner för att sättas upp någon annanstans, görs det öht i Sverige (jag vet att det görs med knuttimrade stommar)?
Här är lite matnyttigt om preindustriellt byggande i sydsverige, skrivet av en byggmästare med massa tips och trix för den som vill lusa en plugg t.ex.
http://gup.ub.gu.se/publication/67648
Världens (?) enda doktor i gamla byggnadstekniker, med fokus på träförbindningar i olika stolpverk är en dansk i Sverige.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/35598
Nu måste vi ta lite komvux-utbildning. Blir ju så när skolan havererat.
Det bloggaren skriver om är en lad-u-gård.
Detta är en lada: http://www.fotohallberg.se/images/lada_2.jpg
Vittnena bygger en möteslokal med plats för 100 personer över en helg. Då är all el vvs målning + annat smått och gott färdigt. Första mötet i en nybyggd hålls kring 16,00 söndag . Det ät väl inte så pjåkigt oavsett vad ni för övrigt tycker……..för tycker nåt är jag säker på att ni gör…..