Ekonomen Kenneth Rogoff säger i en artikel hos Bonnier/DN på döda träd att ECB borde slopa kontanter och införa negativa räntor i eurozonen. Detta för att driva upp inflationen genom att därmed hindra sparande.
-1.5% i ränta anges som lämpligt, hur nu Rogoff kommit fram till detta. Därmed ska folk skrämmas att ta ut sina pengar från banken, och festa upp dem istället. Alternativt låna mer pengar, allt i hopp om att driva upp inflationen. Samtidigt menar Rogoff att just hög inflation ska ta hand om skulderna, men om negativa räntor gör att man lånar allt mer, så minskar förstås inte skulderna.
Dessutom måste alla skulder balanseras – det måste ske inlåning och upplåning – vem ska då finansiera de negativa räntorna om man vill minska sparandet?
Framför allt så säger inget att negativ ränta leder till att pengar når ekonomin. Istället får man betalt för att ta lån, och köper tillgångar på finansmarknaderna och får finansbubblor. Likviditetsfällan fortsätter att vara låst.
Avskaffande av kontanter är kanske möjligt i Sverige, där vi har kort överallt och i vissa fall vägrar kontanter, som i kollektivtrafiken. I t ex Frankrike är det åtminstone lokalt tvärt om – där vägrar man kort i kollektivtrafiken.
Samtidigt, får man en deflation om -1.5% så är förstås inte en negativ ränta något att oroa sig över.
27 kommentarer
Eftersom nya pengar idag skapas ur tomma intet finns det alltid sätt att få ut dem i ekonomin.
Slutspelet är hyperinflation inget annat.
Kontanter känns verkligen som historia. Borde även finnas laddbara kort. Fanns förr man var nog före sin tid. Ladda ett kort med 500 kr eller din telefon för den delen. Kontanter kommer att försvinna, bara en fråga om när. Kanske silvermynt "kommer tillbaka" som en back up vid behov.
Swish?
@Stefan H Singer
Swish bygger på att man för över pengar mellan bankkonton. Det som Adam beskriver (cash-kort) är att man tar ut pengarna från kontot och "förvarar" dem på kortet – det skulle innebära att man skulle kunna tänkas genomföra transaktioner offline.
För ett fungerande sånt system så måste man ta säkerheten på lite mer allvar då man ju faktiskt lägger hanteringen utanför bankens översyn. Man måste ta hänsyn till hur man skall få en transaktion att förhindra doublespend t.ex, men då man (väl) inte kan göra en transaktion atomiskt (bysantinska generaler du vet) så lär man antingen få stå ut med att pengarna försvinner från kortet innan de hamnar hos mottagaren (för att återställa beloppet i efterhand).
Swish funkar ju utmärkt mellan personer (så länge det är avgiftsfritt), men inte så bra som betalning i affärer. Annan mobilfunktion kanske, men det är inte säkert att man har mobilen med sig eller att den funkar. Behövs fortfarande något enkelt som även kan köras offline om det behövs. Typ kontanter.
Att ta bort kontanter ligger så klart i storebrors intresse. Kontanter är svåra att spåra vilket digitala pengar inte är.
Det framgår inte riktigt hur han tänker sig ECB's utlåningsränta – synd att det bara verkar finnas i döda-träd-versionen (med tanke på att cornu gärna spetsar till budskapet och förvrider dess innebörd något).
Om man tänker sig negativ utlåningsränta så kan man hamna i en situation där vi får "okontrollerad" inflation (inte deflation som cornu påstår) av monetära basen samtidigt som bankerna kan räcka sina kunder långfingret. För vad skall de med kunder till när de kan göra vinst med enbart centralbanken som motpart?
Problemet är att räntevapnet kanske inte är så praktiskt att använda i penningpolitiken när räntan skulle behöva sättas negativ för att uppnå önskat resultat.
Eftersom vi ändå inte använder kontanter för merparten av våra affärer så är det inte så intressant med en situation där vi lockas att plocka ut våra pengar från banken då vi ändå inte behöver det för att köpa – och i bland faktiskt måste låta bli att göra det i vissa fall för att köpa.
Om räntevapnet inte längre funkar för att styra penningmängden så borde nästa logiska steg vara att försöka styra penningmängden direkt genom att helt "enkelt" skriva upp penningmängden med önskad procent. Lite knepigare i en sådan regim att skriva ned penningmängden då ingen penninginnehavare vill vara med på det frivilligt – detta skulle kanske kräva (de jure) kontantlöst samhälle. Å andra sidan kan man kanske använda räntevapnet ifall man behöver återkalla pengar trots allt?
Vill man få upp inflationen så kan man(läs: staten) ju alltid skicka ut pengar till de allra fattigaste. De kommer garanterat att handla upp slantarna istället för att placera/spekulera.
Men det går ju inte för sånt är socialism, istället ska staternas socialbidrag gå till misslyckade kapitalister genom stödköp av obligationer.
I övrigt är ju Rogoffs uttalande ytterligare ett tecken på hur det absurda har blivit det normala. Jag skulle tro att ett sådant här uttalande skulle blivit utskrattat varenda dag de senaste 5000 åren, men nu idag så är det en accepterad tanke från en framstående ekonom. Den nya ekonomin är verkligen här, och frågan är väl bara hur länge? Guld börjar plötsligt bli en ganska logisk investering trots sin avsaknad av tillväxt/produktion.
Skit samma hur han tänker, Kenneth Rogoff har rätt. Synd bara att -1,5% i negativ ränta är lite väl visionslöst.
Dags att fatta att en generell tillväxt kostar mer än det smakar på en planet som inte orkar klämma ur sig mer och att de sorters tillväxt vi faktiskt är betjänta av inte bäst åstadkommes genom en bred tillväxt baserad på att folk skall konsumera som fan. En sådan tillväxt bränner bara resurser som borde använts på bättre sätt
Lösningen på problemet stavas "inflation", i meningen: "ökning av KPI". Två procent inflation kan liknas vid en obligatorisk amortering på två procent.
Detta åstadkoms lättast genom stora löneökningar. Detta är en unik chans att förbättra korrelationen mellan ansvar och lön, tex genom att först höja löner för lärare och sjukvårdpersonal, och låta industriarbetarna komma efter. På så vis hanteras exportindustrins konkurrenskraft säkrare också.
Som jag påpekade för några dagar sedan är du en ekologisk analfabet. Läs vad jag skrev i kommentaren alldeles ovan. Läs igen. Försök förstå.
Dessutom är du förstås en ekonomisk analfabet. Den som inte vet något om ekologi vet inte heller något om verklig och långsiktig ekonomi.
1) Varför denna fixering vid tillväxt. Det är ett av de mest flummiga begrepp som finns. Därmed blir hela ditt inlägg flummigt, och omöjligt att bemöta.
2) "[…] påpekade för några dagar sedan är du en ekologisk analfabet." Om du tänker efter förstår du nog att bara för att du skriver något så blir det inte verklighet.
Det är ju tillväxten man vill få igång genom att med desperata medel tvinga folk att konsumera. Stora löneökningar syftar förstås också till att folk skall konsumera mer. Vad skall de annars ha pengarna till? Du antyder ju inget om att folk behöver löneökningarna för att kunna starta nya väsentliga ekonomiska verksamheter. De skall bara kunna konsumera mera.
"Du antyder ju inget om att folk behöver löneökningarna för att kunna starta nya väsentliga ekonomiska verksamheter"
Nej precis. Det i sin tur gör inte att du kan hitta på vad jag inte skriver.
Men jag ska ge dig några ledtrådar:
1) Behövs det tillväxt endast i meningen ökning av BNP? Svar: Nej
2) Behövs ekonomisk aktivitet (mäts ofta som BNP)? Svar: Ja
3) Behöver skuldnivån minska i reella termer? Svar: Troligtvis
Fascinerande. Det låter nästan som det ekonomiska system som Per Almgren och Åsa Brandberg argumenterat för (då med basinkomst/medborgarlön).
Nya valutor som Bitcoin mm tackar och tar emot. Dollarn och Euron går mot kollaps
Chancellor on brink of second bailout for banks.
Den fria marknaden har byggt livbåtar när skeppet tagits över av galningar.
Bitcoin förutsätter dock en fungerande infrastruktur. Det är stjärnklart, förlåt, solklart.
Infrastruktur som redan finns upphör inte existera bara för att det monetära systemet kollapsar.
När det monetära systemet kollapsar kollapsar nog lätt det mesta.
Lösningen är precis tvärtom – Hög ränta leder till att kapital allokeras till rätt rätt plats,
Hög ränta kastar bolånetorskarna ur sina hus, dessutom stryps medborgarnas konsumtionskraft som ger lägre konsumtion och högre arbetslöshet. Bostadsbubblan spricker då färre har råd att betala dagens marknadspriser och folk investerar mindre i sina hus när huspriser faller.
Ja man slutar laga hålen i taket när priset på huset faller. Helt klart. Eller menar du att spekulativa lyxrenoveringar minskar i omfattning när priserna på hus faller?
@Sivan
Det är "rätt" ränta som gör att kapital allokeras "rätt". Att "fel" ränta leder till "fel" kapitalallokering kan dock mycket väl bero på att folk tänker "fel" när de allokerar kapital och det hjälper ju inte "rätt" ränta bot på.
Obegripligt att någon kan tro att detta är vettigt. Om problemet är att vi lånar för mycket ska räntan upp, inte ned. Sparande för framtiden är något sunt, inte något dåligt. Uppskjuten konsumtion kommer också att bli konsumtion i slutändan. Det Rogoff föreslår är som att kissa i byxan i snöstormen. Först blir det varmt, sedan fryser man ihjäl.
@Bworf
Penningpolitiken har inte som mål att hantera folks skuldsättning. Därför blir din kommentar lite missriktad.
Penningpolitiska målen kräver att vi lånar än mer – vi lånar för lite sett ur det perspektivet.