Översvämningar Malmö: Slarv, dålig stadsplanering eller klimatförändringar?

Med anledning av de rejäl översvämningarna i Malmö kan och bör man fråga sig om det handlar om slarv i drift och underhåll av dagvattensystemen, dålig stadsplanering eller om det handlar om klimatförändringar? Oavsett bör åtgärder för att undvika liknande händelser igen vara de samma.

Med klimatförändringarna förväntas Skandinavien får allt mer nederbörd, men det går inte att säga att vare sig den torra och rekordvarma juli eller de senaste veckornas rekordregn beror på klimatförändringar. Det kan handla om naturliga variationer, som alltid kan inträffa. Däremot bör extremväder bli vanligare om det är klimatförändringarna som spelar in här, men det går inte att avgöra på en enskild anekdot.

När det regnar måste vattnet ta vägen någonstans. Malmö är mycket flackt och det finns ingen naturlig avrinning. På obebyggd mark tar ofta marken och växtligheten upp nederbörden, eller i de fall att marken är för torr eller för vattenmättad, så rinner vattnet nedåt till närmaste vattendrag eller dalgång.

Problemet med bebyggelse är att alla hårdgjorda ytor – vägar, gårdar, parkeringsplatser, hustak mm inte kan absorbera något vatten alls, utan detta måste dirigeras om till dagvattensystemen.

Det är enkelt att spara pengar på underhållet av dagvattensystemen. Brunnar och rör som börjar sättas igen av löv och annat skräp är något som inte syns, och är alltså mycket enkelt att spara pengar på för Malmöpolitikerna. För alla oss byggnads- eller anläggningsingenjörer, som räknat på flöden i rör (åtminstone under ingenjörsutbildningen), vet hur lite som behövs för att flödet ska minska rejält. Och då hinner helt enkelt inte dagvattensystemen med och man får översvämningar istället.

Det kan också handla om dålig stadsplanering. I bostadsbubblans spår har även Malmö, trots snart sju år av kräftgång för bostadspriserna, expanderat kraftigt. Mer ytor har hårdgjorts med nya bostäder, nya vägar och trafikleder har byggts. Men har centrala dagvattensystem grävts upp och dimensionerats upp för att hantera de ökade flöden som en allt större stad innebär? Jag låter den frågan vara obesvarad. Även här finns det stora mängder pengar för Malmö kommun att tjäna – sälj mark för nya bostäder och annan exploatering, men dimensionera inte upp centrala dagvattensystem.

Ett annat problem, som berörs via gestaltning (=det är inte uttalat, utan konsekvenserna upplevs) i min nya roman Stjärnklart, är att i princip alla kommunala dagvattensystem någonstans är beroende av pumpning, och om inte annat underhåll och rensning. I det flacka Malmö lär det gälla i mycket hög grad. När dåligt underhållna och delvis igensatta brunnar och dagvattenledningar leder till översvämningar, så händer det att dessa översvämningar orsakar strömavbrott. Och då upphör också den automatiska pumpningen, vilket direkt förvärrar situationen ytterligare.

Man ska vara på det klara med att både inom färskvatten, avlopp och dagvatten så använder vi i våra städer åtminstone delvis fortfarande system nedgrävda så långt bak som till 1800-talet, givet de förutsättningar som gällde då. Ingen kommun underhåller sina VA-system i tillräcklig takt och många kommuner har en utbytestakt som innebär att ledningar ska hålla 300 – 400 år. Istället lappar och lagar man, men ibland knackar verkligheten på när det regnar.

Vi kommer få se mer översvämningar i våra städer framöver. Antagligen beror detta på en kombination av orsaker, och vi kommer knappast göra något åt detta proaktivt. Ingen tackar den politiker som gjorde att ett problem aldrig uppstod och alltså tog onödiga åtgärder. Speciellt inte när det handlar om saker som inte syns i vardagen.

Det finns möjligheter att åtgärda sådant här. Läste någonstans om en kommun som vigde central mark till normalt tomma dagvattendammar, som tillfälligt ska absorbera de värsta flödena. Men det är förstås frestande att istället sälja marken till dyra bostäder istället.

Tillägg: VA Syd medger att åtminstone äldre delar av Malmö dessutom har avlopp och dagvatten sambyggt, vilket innebär att avföring följer med översvämningarna upp, och vattnet trycks alltså också upp via toaletter och golvbrunnar.