Riksbanken lät sin styrränta reporäntan ligga kvar på 0.25% idag. Samtidigt kräver man att regering och andra myndigheter (=Finansinspektionen, Boverket mfl) gör något åt hushållens enorma skuldbubbla och bostadsbubblan.
Reporäntan förväntas nu inte höjas förrän mot slutet av 2015, vilket förstås bara gäller till det inte längre gäller, som alla prognoser. Antagligen bäst att skriva det, då alla inte är normalbegåvade.
Riksbanken avslutar sitt pressmeddelande på följande sätt.
“Det låga ränteläget innebär fortsatta risker förknippade med hushållens höga skuldsättning. För att minska dessa risker krävs ytterligare åtgärder riktade direkt mot hushållens efterfrågan på krediter. Därutöver krävs reformer för en bättre fungerande bostadsmarknad. Ansvaret för detta vilar på regeringen och andra myndigheter.”
Man tvår alltså sina händer och pekar på andra, vilket rent formellt är korrekt. Riksbankens mandat är att leka med räntan för att påverka KPI, oavsett hur idiotiskt och inflexibelt detta mandat är. Man vet dock mycket väl vad den låga räntan får för konsekvenser, och var de stora systemriskerna i den svenska ekonomin finns – skuldbubblan och bostadsbubblan.
Andra myndigheter handlar förstås om främst Finansinspektionen och Boverket, även om andra myndigheter också har del i det hela. Riksbanken säger klart och tydligt att man själva inte kan eller kommer kunna göra något, åtminstone inte så länge nuvarande direktion sitter och håller hårt i sitt mandat.
26 kommentarer
Kan den annalkande skuldbubblan vara en anledning till att regeringen inte satsar mer pengar på försvaret? För om man tillsatte mer pengar där så kunde man utlösa den och därför chansar man på att det inte blir krig? Man chansar alltså på ett status qou.
När räntan sänks är finansmedia och mäklarsektorn inte sena att peka på att dettta kommer driva upp huspriserna. Men man förnekar samtidigt att vi har en bubbla i fastighetspriser, hävdar att priset drivs av bostadsbrist och inte alls av affärsbankernas kreditexpansion.
Kan man sammanfatta det som att förnekelsen har släppt till 50%?
Skatteverket skulle kunna uträtta mest, genom att helt enkelt förklara bankskuldsedlar med yttersta säkerhet i bostadslån för ogiltiga i skatteuppbörden, på grund av hög risk.
Men då måste förstås Riksbanken ta sitt uppdrag på allvar och tillhandahålla betalningsmedel utöver de patetiska 4-5% av penningmängden i form av kontanter och tillgodohavanden i RIX som de nu står för, så att det fanns alternativ till bankskuldsedlarna.
Så i slutändan faller ansvaret på Riksbanken i alla fall.
@viktualiebroder
Hade du läst på lite om skatteuppbörden så hade du insett att detta inte utgör någon nämvärd risk för vare sig skatteverket eller den skattskyldige. Kontot hos SEB är bara en transportsträcka för skattepengarna.
Att SEB endast är en grindvakt förstår jag mycket väl. Men att det alls finns en grindvakt är ett politiskt beslut med konsekvensen att i princip alla *måste* hålla tillgångar i form av bankskuldsedlar och i förlängningen låna ut till bubblan.
Så är det egentligen inte per lag, men Skatteverkets tolkning av lagen är sådan och Riksbankens tolkning av Riksbankslagen är att de inte vill ge ut något elektroniskt betalningsmedel, fast inget hindrar dem att göra det. Mer än en politisk vilja att bidra till bankernas upplåning.
@viktualiebroder
Jag har rotat endel i det och det visade sig landa i endel lagkrav. Bland annat finns det en offentlig upphandling för betalningslösningar som resulterat i att SEB vunnit detta uppdrag – det kan dock tyckas beklagligt/fascistoit att myndigheterna inte jämför med vad det skulle kosta att själv ordna med det de vill ha gjort.
Om riksbanken skulle kunna ge ut elektroniska betalningsmedel kan man iofs diskutera, dock är det ganska glasklart att de enda lagliga betalningsmedel är sedlar och mynt utgivna av riksbanken. Det finns en poäng i att inskränka lagliga betalningsmedel till just sedlar och mynt – det skall mycket till innan det är rimligt att inkludera elektroniska pengar som lagliga betalningsmedel.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
#Anonym
Lars Tobissons med flera riksdagsmotion från 80-talet om att bryta postgirots monopol för offentliga in- och utbetalningar talade inte enbart om möjligheterna till upphandling utan också om valfrihet för den enskilde. Vilket förstås var en omöjlig konbination.
Upphandling slog valfrihet.
@viktualiebroder
Ja, upphandlingen avsåg väl att skatteverket skulle stå för kostnaden att transportera in skattepengarna till statens kassa. Och givet det bör man givetvis göra en upphandling med den brasklappen att man skall jämföra buden med kostnaden för att göra det hela själv.
Det borde dock vara mer öppet så att andra kan tillhandahålla tjänsten att transportera in skattepengarna till statens kassa. Dock bör man nog då ha det med brasklappen att det får ske på den skattskyldiges risk och bekostnad, eller möjligen med avdrag för den kostnad det vinnande budet hade.
Upphandling står alltså inte i kontrast med valfrihet.
Alternativet utan upphandling borde lägga eventuell risken och kostnaden för skatteuppbörden på den skattskyldige oavsett vilken lösning man väljer.
Regeringen fortsätter sin odugliga hantering av skuldbubblan dvs gör inget. Hoppas nästa regering handlar snabbt efter valet och börjar med åtminstone några vettiga åtgärder.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ja, Magdalena kommer att sänka bolånetaket och garantera fortsatta räntebidrag så att folk verkligen kan prima sina subprimelån i lugn och ro.
Sänkt bolånetak är bra. Amorteringskrav borde också komma. Ränteavdrag betyder inte mycket så länge räntan är låg. Viktigast är att komma igång med förändringar i rätt riktning för att minska bubblan och då helst få den att pysa ut och inte implodera för snabbt.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Ränteavdrag betyder något så länge räntekostnaden är hög. Har inte så mycket med ränteläget att göra, då folk belånar sig så att räntekostnaden blir ungefär lika hög även efter räntesänkningar. Eller?
Intressant läge nu när ECB överraskade vid dagens räntemötet. Räntorna sänktes med 0,10 procentenheter. Det betyder att styrräntan nu är 0,05 procent, utlåningsräntan 0,30 procent och inlåningsräntan minus 0,20 procent.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Stefan H Singer,
Helt korrekt. "Kvar att leva på" – kalkylen som mäklarna så vackert kallar det. Låna så mycket du kan bara det räcker det bröd och vatten när budgivningen är över och du klarar ditt lånelöfte från banken. Halleluja!
Avser man att begränsa skuldtillväxten, eller än hellre att få den att sluta öka relativt BNP, så kommer det att vara implicit detsamma som att sänka bostadspriserna.
Att i det läget minska kravet på kontantinsats är ytterst cyniskt.
Därför tror jag att Magdalena faktiskt inte avser att minska skuldtillväxten nämnvärt. Hon vill bara prata lite om att vara ansvarsfull, vilket låter som en helt normal Svensk politiker.
@klarsynth
Hade banken/mäklaren varit din vän och inte bara "din vän" så borde de ju utgå från kundens nuvarande budget och utifrån det givit ett utlåtande om ifall du har råd med bostaden eller hur pass du måste skära i din ekonomi.
När banken beviljar lån så använder de väl nästan samma schablon för levnadskostnader som kronofogden gör – vilket indikerar vad deras kalkyl syftar till.
ECB sänkte precis räntan.. lär dröja lååång tid innan vi ser "normalränta" i EU och Sverige.
http://www.di.se/artiklar/2014/9/4/ecb-chocksanker-rantan/
Det blir otäckt i Europa om Fed gör allvar av att börja höja räntan om några månader. Siffrorna från USA ökar onekligen sannolikheten att det händer.
Världen är i ota(c)k(-t).
FED kommer aldrig höja räntan frivilligt.
@minimalism
Det beror ju lite på vad man menar med frivilligt.
Som det är nu så verkar de dra ner på QE-aktiviteten, det är iaf vad de sagt länge nu. Det är troligt att nästa steg till åtstramning är att höja räntan också (ifall man ser QE som en åtgärd man tar vid när räntesänkningar når vägs ände).
Hur som helst verkar det inte rimligt med ett scenario där räntan stannar på flatline zero för all evighet.
De har nog inget val. Dels för att de retoriskt redan målat in sig i ett hörn och dels för att ett nollräntepolitik är som att låta en törstig nation dricka saltvatten. Ekonomin ruttnar inifrån när tidigare enorma ränteintäkter raderas ut och företagen vid en nollräntepolitik uppenbarligen går ifrån investeringar i capex och istället köper tillbaka aktier och delar ut lånen till ägarna.
Andra myndigheter handlar antagligen även om regeringen och riksdagen.
RB har två uppdrag, leka med räntan OCH verka för finansiell stabilitet. Det är detta andra som Ingves utfört när man motverkat den låga räntan för en för låg ränta ger en instabil finansiell situation så småningom, med de förutsättningar lagar och myndigheter gett till idag. Detta har Ingves underligt nog fått kritik för, han följer ju endast sitt uppdrag.
Kritiken har lett till att han behövt get upp sitt andra uppdrag i RB och fokusera enbart på det första. Då krävs självklart ändrade lagar och regler för att inte garantera instabilitet framöver.
@Mama
Å andra sidan om man läser på regeringens hemsida så är ansvaret för finansiell stabilitet delad på flera aktörer.
Där framgår vad riksbankens roll i sammanhanget är – i princip att samla in information och varna för risker. Penningpolitiken i sig syftar bara till att hålla konstant penningvärde (vilket man tydligen tolkat som att man skall försöka urholka värdet med 2% per år). Att man driver en penningpolitik som inte uppnår målet som man själv tolkat det är ett själ för kritik. Om man skall kritisera dem för hur man tolkat målsättningen eller att man inte lyckats med sin tolkning av målsättningen är upp till varje kritiker att avgöra, men de flesta har väl kritiserat RB för att man inte lyckats med sitt uppdrag enligt RB's tolkning av det.
Tillägg: målsättningen att hålla penningvärdet konstant är kanske inte förenligt med att ha vilken ränta som helst – så även med andra verktyg så blir nog konsekvenserna av målet desamma.