Fick ett mail från MSB:s presstjänst angående gårdagens blogginlägg, och myndigheten påtalar att karteringen vare sig räknar med dammbrott eller med att det kan regna. Kort sagt är duger inte karteringsunderlagen från MSB till att avgöra var man kan och inte kan bygga bostäder, trots att detta görs.
Inledningsvis har jag tolkat formuleringen “[ö]versvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (riskklass I dammar)” felaktigt. Detta avser inte dammbrott.
Sedan räknar inte översvämningskartering med att det kan regna lokalt, utan allt vatten ska komma från längre upp och handla om vanlig vårflod. Eftersom det också kan regna och inte bara handla om snösmältning kan man inte bygga och exploatera områden utifrån MSB:s kartering.
Repliken nedan, min fetstil och mina fotnötter.
“Hej
Vi uppskattar att bloggen tar del av vårt karteringsmaterial, men vi vill göra några förtydliganden.
”Vi pratar alltså om flöden som bara ska inträffa om en kraftverksdamm brister.”
I rapport står att karteringarna visar flöden i vattendragen utan dammbrott. Utbredningsområden för två olika flöden redovisas, 100-årsflödet och beräknat högsta flöde1..”Enligt räddningsverkets översvämningskartering av Suseån, se bilaga 2, bild 2 i denna PDF, ska vattnet aldrig kunna nå fram till ens Gärdesvägen (där Google Streetview-bilen kör), inte ens vid ett dammbrott, än mindre vid ett sk hundraårsflöde.”
Man måste skilja på översvämningar som orsakas av häftig nederbörd på kort tid och höga flöden som byggs upp under en längre period som en vårflod. Man kan inte jämföra översvämningskarteringens flöden i vattendraget med den översvämning som nu har uppstått för att marken eller dagvattensystemet inte hinner ”fånga upp” eller ”svälja” den stora mängd som kommer på kort tid.“Kort sagt baserar sig översvämningskartorna på ett mycket grovt nät av höjdmätpunkter, och höjderna kan i verkligheten oavsett få mätpunkter vara upp till 2.5 m fel mot karteringen. Vilket kan dränka ett helt bostadsområde eller för den delen en hel ort likt Getinge.”
Så kunde det kanske bli ibland med den gamla höjddatabasen – men karteringen kan bygga på noggrannare höjddata från kommunen om det fanns tillgängligt vid tiden då karteringen framställdes. För att veta om det skett i det här fallet måste man gå igenom grundmaterialet för rapporten. Karteringarna kalibreras utifrån kända flöden och dess nivåer på olika platser. På så sätt elimineras en hel del av bristerna i noggrannheten i den gamla höjddatabasen. Men tyvärr inte allt. Detta står också beskrivet i rapporten.MSB uppdaterar kontinuerligt översvämningskarteringarna när nya bättre höjddata finns till hands och just i dagarna har det arbetet nått Nissan2..
Vänliga hälsningar
Gunno Ivansson
MSBs presstjänst”
Så var det med den saken.
MSB:s översvämningskartering räknar inte med häftigt och lokalt regn, men ändå exploateras områden utifrån denna kartering. Med pågående klimatförändringar förväntas dessutom nederbörden öka i Sverige, och då inte bara i form av snösmältning om våren, vilket verkar vara det enda MSB:s kartering omfattar.
Ett sådant exempel är Kolla Parkstad (mer foton) i ständigt översvämningsdrabbade Kungsbacka. Bostäderna ligger exakt längs gränsen för högsta flöde enligt riktlinjer för dammdimensionering, områden som i Getinge överträffats med 100-tals meters utbredning på grund av lokalt regn. Släng på lite pålandsvind och medföljande hög havsnivå på det för Kungsbackas del framöver …
1. Högsta flöde är “Översvämning för beräknat högsta flöde enligt Flödeskommitténs riktlinjer för dammdimensionering (riskklass I dammar)”. Att ordet riskklass, dammdimensionering etc förekommer har inget med dammbrott att göra.
2. Fast Getinge ligger längs Suseån.
18 kommentarer
Vilken friskrivning. Fast samtidigt – vad är det vi skall använda karteringen till då?
Delvis går det att förstå MSB, har de inte bättre underlag så utgår de från det som finns. Men det alla andra – främst användare av materialet använder det till, eller uppfattar att materialet skall och kan användas till är just "är det tillräckligt säkert att bygga/bo/anlägga väg/osv här?" Alla kan inte hydrologi.
Det här fenomenet är ju lite det byråkrat/myndighetssverige lider av. Å ena sidan finns inte tillräckligt bra mätningar/uppgifter, eller så kostar det för mycket. Och de som skall använda materialet (kommuner tex) förstår inte riktigt vad de har, liksom att materialet typ finns (vi hr gjort det vi är ålagda att göra), men det är lite smått värdelöst.
Överkomplicerade samhället, med ständiga grumliga effektivitetsökningar och svårfokuserat ansvar.
Tja, karteringen kan man väl t ex använda till grova skattningar av beredskapen – huruvida det är 9000 eller 10000 som blir hemlösa vid ett dambrott kan kanske vara skitsamma.
Vidare kan man ju använda den realtivt och inte absolut – dvs få en inbördes rankning av översvämningsriskerna inom länet och avgöra var en investering får bäst effekt.
Det är nog i praktiken ganska svårt för tjänstemän och experter att sammanställa rapporter som näringslivet uppfattar som alarmistiska. Se bara hur mycket desinformation som sprids kring den vetenskapligt väl underbyggda teorin om global uppvärmning. Tyvärr blir det alltid människor som kommer i kläm när vinstsäkring, tillväxt och sysselsättning ska prioriteras.
Så om man ska kika efter hus, lägenhet, tomt för att bygga mm. så bör man titta på var och hur man byggde för 100 till 200 år sedan. Det känns som det, för stunden, ger bättre fingervisning på "bo för i helskotta inte där ditt ålahuve!" än något annat.
Absolut.
Någon nämnde i förra inlägget att marken där redan innan visade spår av översvämning. Kanske hade man förr förstånd att inte bygga där man såg sånt.
Å andra sidan föreställer jag mig att man borde kunna göra en rimlig uppskattning om hur pass en å översvämmas vid olika grad av nederbörd. Isht ifall man skall ta dessa kartor som underlag för ifall man skall bygga på platsen eller inte.
Kanske vore försäkringsbolagen intresserade av en mer träffsäker skattning av risken för översvämning i olika områden. Kan ju vara fördelaktigt för försäkringsbolag att kunna sätta en konkurrenskraftig premie utan att för den sakens skull äventyra sin vinst.
En del av spåren av översvämning ligger dock där sen senaste istiden.
@Kommunaltjänstemannen: Haha. Bra riktmärke. Helt plötsligt blir historisk kunskap och observation lite bättre.
Japp. Så är det. Sjönära kan bli blötnära(tm)
Varför gör man kartering på områden där man har för lite/dåligt data-underlag då?
När det finns handlingar som visar att allt är bra så lurar man ju folk att bygga där.
MSB gör ju Sverige en björntjänst – finansierat med skattepengar. (!)
Det säger dom ju själva i studien:
Kartläggningen är översiktlig och därmed begränsad till att gälla för övergripande
insatsplanering av räddningstjänstens arbete och som översiktligt underlag vid
kommunens riskhantering och samhällsplanering.
Det är kommunen som har planmonopol och dessutom är det mesta av räddningstjänsten kommunal, Länsstyrelsen har bara ett övergripande/vägledande ansvar där.
För enskild kommun torde det alltså vara uppenbart att om det råder minsta misstanke om översvämningsrisk så bör man göra en egen mer detaljerad analys. Och då bör kommunen t ex ge sig ut och mäta upp faktiska höjder mm.
Rapporten är alltså att betrakta som input till den enskilda kommunens vidare arbete, inte som output till enskilda husköpare (eller kommunen).
Det är två motstridiga val man gjort:
Naturvård med växtlighet längs flödet.
Dränering och dikningar för att undvika dessa översvämningar.
I Suseån har man länge visat upp en vacker växtlighet längs ån!
Sådana motsättningar finns överallt.
Viltvård-viltolyckor är en gammal käpphäst… Men det blir ju mer uppenbart när det drabbar så många på en gång, kanske.
Papper i stället för rensningar längs ån.
Så skyddar vi oss från katastrofer tydligen.
Vatten kräver mer än en bra utredning!
Borde kanske skrivit detta i förra tråden, "Dammbrottsöversvämning…", men, i alla fall.
Något som inte nämnts är skogsbrukets betydelse. Jag har ett fritidshus i södra Dalarna. För några år sedan hade den i vanliga fall ganska oskyldiga lilla bäcken spolat bort en gammal banvall, som funnits där i mer än 100 år. Det talades om 120 mm på 2 timmar, och klimatet. Men det hade tillkommit ett kalhygge på några 10-tal hektar, där regnvattnet nu skapade nya fåror direkt till bäcken och strömmade ned, i stället för att söka sig ned via grenverk, och mellan trädstammar och jord bunden av trädrötter.
Uppströms Suseån finns stora skogsarealer som jag antar massavverkas. Det finn säkert de här som har bättre koll än jag, men borde inte massavverkningen ha betydelse för tendensen för små vattendrag att översvämma snabbt, när varken gren-eller rotsystem finns kvar?
Säkert. Frågan är i vilken grad och hur många hektar det i så fall handlar om. Effekten kan ju vara marginell.
http://www.vattenorganisationer.se/susean/
Översvämningen kommer knappast som någon överaskning.
UK har man noterat att upplevelsen av ökade översvämningar mestadels handlar om befolkningsökning och bebyggelse i strandnära lägen etc
http://wattsupwiththat.com/2014/08/19/uk-flooding-tied-to-proximity-of-urbanization-and-population-growth/