Angående att låga artificiella socialistiskt centralplanerade räntor bara leder till felallokeringar, och som i Sverige mfl länder till att man tävlar om vem som kan skuldsätta sig mest för att köpa en befintlig bostad, så finns/fanns det några enkla medel att hindra detta. Nämligen fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Socialism kan med socialism bekämpas.
Fastighetsskatt är en bra skatt. Fastigheter rymmer inte från Sverige och är en solid skattebas. Förmögenhetsskatt är dock sämre, då den skrämer iväg arbetande kapital från landet. Och det är arbetande kapital man vill åt genom att sänka räntorna, inte bostadsbubblor.
Kort sagt skulle inte fastighetsskatten avskaffats. Istället skulle den höjts till att basera sig på 100% av marknadsvärdet på bostaden, även lägenheter, och höjts i samma takt som räntan sänkts. Till detta kunde man haft en begränsad förmögenhetsskatt som enbar läggs på bostäder, med något högt tröskelvärde, t ex 3 MSEK – i övrigt skulle kapital vara befriat från förmögenhetsskatt – vilket i princip gällde – kapital satsat i eget företagande var befriat från förmögenhetsskatt, medan ickeproduktivt kapital beskattades – förmögenhetsskatten var frivillig.
Utgår man från något läge runt säg 2002, så låg bostadsräntor runt kanske 7% (orkar inte kolla upp). Fastighetsskatten runt 1%. När Riksbanken började sänka räntorna, skulle man helt enkelt höjt fastighetsskatten motsvarande. Därmed hade de sänkta räntorna inte blåst upp en bostadsbubbla, utan bara stimulerat den reala ekonomin. Räntan kunde t ex sänkts betydligt snabbare 2008, då det inte hade funnits någon risk att man blåste upp bostadsbubblan. Boendedelen i KPI-inflationen hade också hållits uppe och man hade undvikit den felkonstruktion och positiva återkoppling där sänkta ränta ger sänkt KPI, vilket tvingar fram ytterligare sänkningar, vilket sänker KPI osv.
Visst, vi hade fått en fastighetskatt på 4-5%, vilket förstås hade varit för djävligt för oss skuldfria bostadsägare (2% av hushållen, drabbar ingen fattig), men å andra sidan hade bostadspriserna inte stigit. Rent hypotetiskt. Vi hade sluppit en skuldbubbla och en bostadsbubbla, och effekterna av sänkt ränta hade stimulerat den verkliga ekonomin. Att hästskitsteoremet är fel vet vi.
Hur kunde då ett system med enbart marknadsräntor fungerat? Det hela är i princip väldigt enkelt – med en fixerad penningmängd, så får de som vill låna pengar tävla marknadsmässigt om det begränsade låneutrymmet – den som bjuder högst ränta får låna pengarna, inte som idag via någon socialistisk centralplanering om vad pengar ska kosta (=styrräntan). Man behöver helt enkelt ett system där bankerna håller lika stora reserver som utlåning, förenklat i praktiken att bankens egna kapital måste vara lika stort som utlåningen, inte som idag promille av utlåningen. Vill du låna ut 100 miljarder, måste du satsa 100 miljarder egna pengar.
Ett sådant system premierar förstås sparande, och skuldsättning används till lönsamma investeringar. Vi får ett samhälle med sparande och investeringar, istället för skuldsättning och konsumtion. Ett samhälle som ger en stabilare ekonomi och en eventuell tillväxt baserad på att man faktiskt skapar något – inte att man tävlar om vem som kan skuldsätta sig mest för att äga något som redan finns.
55 kommentarer
Synd bara att undergången alltid kommer före utopi.
Men ett bra förslag.
Skatt är alltid hämmande för den som ser grunderna i en verklig marknadsekonomi.
Kontentan är ändå att folk måste skuldsätta sig för at hålla staten nöjd.
Skillnaden är vilka som bär kostnaden. De som redan betalat av sin fastighet, eller de som är på väg att köpa.
Trevligt Lars att vi har samma uppfattning om detta också. Du kan kanske poängtera att avskaffandet av fastighetsskatt finansiersdes med bla höjd reavinstskatt.
finns mycket på min blogg om det i ämnet.
bo bubbla i vildmarken
Eftersom bankerna ägnar sig åt FRB så är artikeln hypotetisk, och skuldsättning ett måste för att systemet skall fortleva. Därav avreglering och annat.
Bostadsbubblan är inget större problem som kan uppstå med en kraftig räntehöjning av bostadslånen.
Avsaknaden av bostäder är ett betydligt större problem för marknaden.En skattesänkning och annan ekonomisk stimulering för att få fart på byggandet och ägandet av hyresrätter måste upp på bordet snabbt.
Bra förslag med undantag för förslaget kring förmögenhetsskatten. Varför skall den dit? Orättvis socialism.
med en fixerad penningmängd, så får de som vill låna pengar tävla marknadsmässigt om det begränsade låneutrymmet
Ja, hade vi infört det systemet typ 1420, så hade den samlade BNP:n i Sverige varit typ 10 riksdaler. Bokstavligen. Är det inte väldigt märkligt att ha en penningmängd som är fixerad när t ex befolkningen växer?
I ett bredare perspektiv kan man nog säga att det finns oerhört många som beskyller det rådande systemet för allsköns defekter, men det är nog ingen som har lagt ett fram ett hållbart alternativ. Att t ex basera valutamängden på mängden ädelmetaller man grävt fram ur marken är ju lika skumt som nåt annat – och den typen av ekonomi är inte heller immun mot bubblor vilket tvärtemot vad många tror är empiriskt fastställt.
Finns en gul ädelmetall som kan fungera som kontroll på penningmängd.
Funkar helt utmärkt.
Tillväxten var högre under guldmyntfoten, så Ben Dover har fel. Penningmängd och tillväxt måste inte följas åt.
Du blandar och ger Cornu.
Så här skrev du 2012.
"Som sämst var tillväxten under den äkta guldmyntfoten, så ur ett tillväxtkritiskt perspektiv kanske det ändå är rätt väg att gå och är en paradigm som kan hantera nolltillväxt?"
Om man läser (noga!) så kritiserade jag inte guldmyntfoten specifikt, jag ställde snarare frågan att om man ska fixera penningvärdet vid x, så måste man motivera varför det ska vara så.
Tillväxt sker bara när penningmängden växer betydligt mer än lönerna.
http://nationalekonomi.blogspot.com/2013/05/kvoten-pm-kan-skapa-jobb.html
"Är det inte väldigt märkligt att ha en penningmängd som är fixerad när t ex befolkningen växer?"
Helt rätt ökar befolkningen med 1% så måste penningmängden öka med 1% för att penningmängden per capita inte ska sjunka. (penningmängden måste öka mer i praktiken)
@ekvationsteorin
Som sagt var tillväxten högre under guldmyntfoten, så du har (också) fel där.
@Ben Dover
"Om man läser (noga!) så kritiserade jag inte guldmyntfoten specifikt, jag ställde snarare frågan att om man ska fixera penningvärdet vid x, så måste man motivera varför det ska vara så."
Nej den frågan ställde du inte om man läser NOGA. Det var penningmängden du skrev och det är inte samma sak som penningvärdet.
Ja, det var ett misstag – jag avsåg naturligtvis penningmängden. Som för tillräckligt längesen säkert uppgick till ett fåtal riksdaler eller nåt.
Resonemanget handlade ju dessutom om hur man stoppar bubblor, och vi vet ju att guldmyntfot inte stoppar bubblor, rent empiriskt.
Man kan ju också tänka sig andra begränsningar på penningmängden men då får man ju förklara varför en begränsning av antalet SEK till t ex antalet stjärnor på himlen skulle förebygga bubblor.
Eller förresten! Fan vad korkad du är som inte fattar att jag menade penningmängden, inte penningvärdet. Det borde du ha begripit.
Och är det fel, så menade jag naturligtvis nåt annat. Det borde du också kunna lista ut.
Guldmyntfot löser inget tulpanlöksbubblan blomstrade när vi hadde guldmyntfot.
Penningmängd eller penningvärde spelar ingen roll, vi måste hela tiden öka mängden pengar för lönerna ökar.
http://nationalekonomi.blogspot.com/2012/04/en-matematisk-omojlighet.html
Fix penningmängd är en fantasiprodukt.
Den som tror på det har inte tänkt längre än dit näsan räckte.
Guldmyntfot löser inget tulpanlöksbubblan blomstrade när vi hadde guldmyntfot.
Precis – en del teoretiserar till och med att den blomstrade just därför att penningmängden ökade. Tydligen flöt det in en hel del ädelmetaller från kolonierna till Europa vid den här tiden.
Tulpanlökar var ett betalningsmedel och det innebär att den totala mängden pengar ökade (tulpanlökar +guldmynt) när tulpanerna var värda pengar då växte ekonomin och när tulpanlökarna blev värdelösa så försvann en del av betalningsmedlet i ekonomin.
Betalningsmedlets storlek styr ekonomin.
Värdet i penningmängden kan bara mätas med kvoten av penningmängden / medeltimlönen.
Enda sättet att skapa jobb är att öka kvoten.
http://nationalekonomi.blogspot.com/2013/05/kvoten-pm-kan-skapa-jobb.html
@Ben Dover
Även om man ser till penningmängden så finns det inget som säger att penningmängden måste öka för att befolkningen ökar – lika lite som landytan måste öka för att befolkningen ökar.
För övrigt vore det trevligt ifall du kunde lära dig föra en diskussion utan att dra in personangrepp som argumentationsteknik.
@ekvationsteorin
FYI så handlade man inte med tulpanlökar under tulpanlöksbubblan utan man handlade med derivat – vilket till skillnad från tulpanlökar kan produceras i godtyckligt antal (precis som vilket annat derivat som helst).
Ja, Ben, det är en del du inte vill ta till dig, som det här m ed Hedonism tex. En bil som en bil säger du, jag menar att BNP är purekonomiskt, enbart siffror, sen får vi nog en bättre bil pga utvecklingen – men den har inget med en pur siffer-bnp att göra. Det som är rent kan inte förvanskas!
Även om man ser till penningmängden så finns det inget som säger att penningmängden måste öka för att befolkningen ökar – lika lite som landytan måste öka för att befolkningen ökar.
Nej, absolut inte – men om den ska fixeras vid något, vad ska den då fixeras vid och varför? Antalet stjärnor på himlen, antalet kottar i skogen?
För övrigt vore det trevligt ifall du kunde lära dig föra en diskussion utan att dra in personangrepp som argumentationsteknik.
Det där resonemanget har jag lärt mig av nån annan, fast han kallade det konstigt nog inte för personangrepp. Undrar vem det kan ha varit? Ah, just det, det var ju du.
@Ben Dover
Om du läst andra inlägg så ser du att det är lika "planekonomiskt" att reglera penningmängden för att uppnå godtyckligt valt nyckeltal (kan vara KPI-inflation på 2% eller penninginflation på 0%, penningmängd per kapita eller vad som helst). Penningpolitik utan "planekonomi" låter sig alltså inte göras. Det enda jag ser som skulle kunna häva planekonomiska inslaget är att avskaffa det monopoloida inslaget i utgivande av valuta/pengar.
"Det där resonemanget har jag lärt mig av nån annan, fast han kallade det konstigt nog inte för personangrepp. Undrar vem det kan ha varit? Ah, just det, det var ju du."
Det kan ha varit att jag dragits med i en osund argumentationsteknik – och avser därför inte bemöta bland annat personangrepp mer än att påpeka att det är det. Så åter igen sluta gärna upp med personangrepp som argumentationsteknik…
Varför detta djä-la hypotetiserande?
Låt ert älskade fäderneland konfiskera allt.
Kul att se hur ni reagerar.
Just.
Ni passar på i systemkön att köpa på er dubbelt till tröst.
Tack, självspillingen, Per Ancklow med kompisar ,att vi slapp undan det landet…
Borde inte ett sådant system leda till högre kronkurs när omgivande ekonomier inte har samma system? Det blir ju svårare att få tag i kronor vilket höjer värdet. Blir det för svårt lär BTB-affärer kanske överväga annan valuta än kronan. Löntagare som måste betala lön i Sverige lär dock vilja ha det i skattevalutan.
Ett annat problem med den förra fastighetsskatten var ju att den endast behövde betalas av svenskar eller personer skrivna i Sverige. Semestrande tyskar eller norrmän behövde inte betala någon skatt. Var man rik och snart pensionär var det bäst att fly landet, skriva sig i tex Frankrike ta ut hela pensionen för att slippa betala så mycket skatt på den och sedan även slippa betala fastighetsskatt.
I begynnelsen var fastighetsskatten logisk
Den som ägde en fastighet hade ett värde som beskattades på samma sätt som ett företag. Om ägaren bodde i huset så ansåg man att det var ett uttag ur rörelsen. Rörelsen beskattades genom att man räknade ut vilka kostnader man hade för t ex räntor, och vilka intäkter man hade t ex hyresintäkter. Blev det en vinst så skattade man för den.
Så småningom frikopplade man fastighetsskatten helt från sin logiska grund. Ingen koppling fanns längre mellan räntor som betalades för fastigheten och fastighetsskatten.
Det hela gynnade de som ägde sina hus skuldfritt,, vilket råkade vara 40- talisterna.
Många uppfattade då fastighetsskatten som orättvis. För att gynna de som köpt dyra hus och hade höga lån la man in en Max begränsning av fastighetsskatten. ( lantisar har det i alla fall för bra. Billiga bostäder och så vidare)
För att få en hälsosam ekonomi så skulle vi behöva gå över till ett mer logiskt skattesystem. Platt skatt skulle t ex vara bra
Men platt skatt skulle väl innebära kraftigt höjda skatter på kapitalinkomster o företagsvinster? Tänk plattskatt på robothandeln… då kan vi sänka den vanliga skatten på löninkomster
Haha, vilken pajas: den själv-proklamerade libertarianen Cornubot förespråkar högre skatter.
Man hade börjat gråta om det inte var så himla roligt (eller rent av om man inte visste vems tangentbord texten kommit från)… Tack för dagens skratt!
Var har jag påstått att jag är libertarian?
Och var har jag förespråkat högre skatter? Jag har fört fram ett resonemang, jag har inte sagt ett dugg om att jag förespråkat det ena eller andra.
Ett socialistiskt system som styrräntor, måste naturligtvis balanseras av annan socialism, som skatter. Höjd fastighetsskatt kan för övrigt kompenseras via t ex sänkt skatt på investeringar.
Hela resonemanget är dessutom hypotetiskt.
Det roligaste med den här bloggen är när folk går i total-spinn och tror att författaren personligen tar en ideologisk ståndpunkt när han lägger fram ett resonemang.
Erkänn Cornu – i själva verket har du 153 i IQ och är allt som oftast tvungen att dumma ned resonemangen för att vanligt folk (undertecknad inkluderad) skall förstå. Samtidigt täcker du spåren genom att lägga fram lite vanliga Svensson-idéer och fnissar häcken av dig när saker exploderar i kommentarsfälten 🙂
För övrigt tyckte jag mycket om att du poängterade att socialistiskt centralstyrda räntor skapar felallokeringar. Österrikiska klubben tog en skål på den!
Jag är helt normalbegåvad, Hans. Helt normal, har alltid varit så här.
Hehe, mig lurar du inte. Så säger du bara för att inte fårket skall inse att du har en egen hemlig MENSA-avdelning i din källare.
Det är f.ö. många av oss som är helt normalbegåvade. Det man ofta undrar är varför majoriteten är så underbegåvade…..
Nå, nog skämtat. Tack för bra blogg som alltid. Vi österrikare lurkar vidare i kommentarsfälten.
RE@Hans
Tack! för briljant roligt resonemang – helt underbart.
RE@Cornucopia
Jante smyger i dina korridorer också :-))
Fastighetsskatt är en djupt omoralisk skatteform. Det beskattade kläms på pengar som denne kanske inte har. Bara för att man har lyckats skrapa ihop till (eller ärvt) en bostad innebär inte det att man har löpande intäkter stora nog att kunna betala en andel av bostadens värde varje år.
Fastighetsskatt gör det omöjligt att uppnå den eviga drömmen hos de flesta, att efter många år av jobbande, sparande och gnetande äntligen bli fri och kunna bo billigt i sitt eget ägandes hus, och därmed inte längre behöva arbeta dag ut och dag in bara för att betala hyran. Fastighetsskatt är i praktiken slaveri!
Sätt att tak på 4-5% av inkomsten så är den saken löst! Om du menar att det är slaveri att vi är beroende av varandra så förstår jag logiken i ditt argument, men det är en sorglig syn på livet och medmänniskor. Om vi vill ha ett drägligt samhälle med rimlig fördelning och solidaritet så är skatter en nödvändighet. Och fastighetssskatten har många fördelar, makroekonomiskt, adminstrativt och inte minst fördelningspolitiskt. Det finns ingen naturlag eller naturrätt kring skatter, bra mer eller mindre bra sätt att hämta in dem. Fastighetsskatt råkar vara ett bra alternativ, på många sätt.
Det fanns ett tak på fastighetsskatten för övrigt. Taket var att total skatt högst skulle vara 58% av inkomsten. Lite högre än 4%, förvisso.
Höjd fastighetsskatt kompenserar man genom sänkt skatt på annat håll, t ex slopad skatt på investeringar och arbetande kapital.
Problemet är dock att man från början har socialistiskt styrda styrräntor.
Menar herr joggaren att pension är/ var inkomst?
Calle Johan: Jag är i högsta grad positiv till ett system där vi betalar skatt, där vi överlåter åt det allmänna att göra vissa saker åt oss gemensamt därför att det är mycket bättre än att var och en bara sköter sig själv. Jag betalar "gärna" skatt både på pengar in och pengar ut. Dvs det är fullt rimligt att avstå en del av sin lön i skatt eller en del av vinsten när man säljer något, och det är fullt rimligt att betala lite extra i moms när man köper något. Det går att anpassa sig till och agera efter. Det jag är fullständigt emot är att betala skatt på pengar som inte finns, alltså på vilande värden. Förstår du skillnaden?
@Börjesson
Vari finner du det moraliska med andra skatter. Det som en fastighetsägare bevisligen har är tillgångar – så att hävda att han inte skulle kunna betala skatten är en lögn (det är ju bara till att sälja fastigheten så är saken löst).
Ett land fungerar knappast utan skatter – hur stora är en helt annan fråga. Ibland heter det något annat som tv-avgift. Synen på fastighetsskatt delar oss. Jag tycker att det skulle vara en bra skatt om den knöts till värdet på fastigheten. Den kommunala avgift som finns nu är löjlig med en begränsning uppåt som gör att nästan alla vi villaägare betalar lika mycket. Löneskatt borde sänkas och ersättas av konsumtionsskatter.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det finns alternativ till skatt:
http://www.thenewamerican.com/culture/history/item/14268-before-the-income-tax
Att fundera igenom her regeringsformen 9:14 fungerar är en bra start.
Ser det som en ålderdomlig skatt med tull på varor. Även om det finns en nyare variant som kallas trängselskatt fast det är en tull. En riktig trängselskatt där man betalar när man vistas med bilen i belastade områden är bättre.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@A. Nilsson
Om man inte har några större ambitioner när det gäller statens åtaganden så kan man säkert nöja sig med lite ströskatter. Att kalla tull för något annat än skatt är dock att använda nyspråk – då skulle man lika gärna kunna ersätta inkomstskatten med obligatorisk avgift eller något annat kreativt ord.
Sen regeringsformen 9:14 tror jag inte kan tas på allvar. Vem f*n är så dum så han tror att man kan finansiera statens utgifter genom att bara trycka upp nya pengar. Det kanske funkar för en mycket begränsad statsbudget, men folk har nog lite högre förväntningar än så.
Självklart skall inte rika betala lägre skatt än fattiga. Platt skatt är ett alldeles utmärkt förslag. Eller – om vi vill vara fullständigt rättvisa – en medborgaravgift som är samma oavsett hur mycket man tjänar. Detta innebär såklart i DAGSLÄGET sänkt skatt för rika. Oh well.
Hästskits-teoremet är en direkt konsekvens av att idioter försöker argumentera emot marginalskatt och motivera det med att det är dåligt för låginkomsttagare. På lång sikt stämmer det naturligtvis (kapitalflykt, och minskad produktivitet p.g.a. marginal-effekter etc.), men vid dagens uppmärksamhetshorisont så är det ett meningslöst argument – alltså drar man till med hästskitsteoremet. Det korrekta sättet att argumentera emot marginalskatt är att det är orättvist, omoraliskt, dumt, fult, puckat, och en direkt konsekvens av socialistisk klasskampsretorik. Däremot kommer det på kort sikt självklart ge pengar från de rika till de fattiga. På kort sikt.
Vad gäller i övrigt så kunde det säkerligen haft en bra begränsande effekt på bostadsbubblan. Frågan är vilken bubbla vi fått istället med lågräntan – en gissning är väl att vi skulle fått spekulation i hyresfastigheter, förutsatt att någon kom på något smart sätt att ta sig runt hyresregleringen. Alternativa företagskonstruktioner som var till för att privatpersoner inte skulle behöva äga bostäder skulle säkerligen uppstå. Kanske bostad som löneförmån?
Problemet med lågränta är att den, per definition, är artificiellt låg. Vilket inte hjälper någon, på lång sikt. Om man nu inte tror på att välstånd uppstår för att vi har tillräckligt många papperslappar i cirkulation.
Det stora problemet är att försöka utröna huruvida den kommande effekten av bostadsbubblan är det värsta som skulle kunna ha hänt, eller om något ÄNNU värre hade hänt om man nu hade förhindrat bostadsbubblan.
Time will tell.
RE@Hans2014-04-13 20:40
Håller med!
För övrigt anser jag att centralbanksstyrda räntor är försåtlig planekonomi; numera så gott som i värre format inom t ex EU o USA än vad ens gamla Sovjetunionen utövade på detta område.
Den sorgligast planekonomin finner vi inom beskattningen av arbetsinkomster.
Ytterst få människor – om ens någon i Sverige – skulle vara villig att ingå ett avtal med någon där motparten får större delen av skörden från mitt alldeles eget utförda arbete, medan jag själv får nöja mig med en sketen mindre del. Ändå är det precis vad som pågår. Under förmenta uttalanden i Riksdagen jämte passiva väljare stadfäster vi en försåtlig acceptans för ett omoraliskt system – som knappast någon vid närmare eftertanke – själv skulle vilja omfattas på egen arbete. Platt = proportionerlig skatt på arbete – precis som på kapitalinkomster – vore rättvist och moraliskt sunt för samhället. För varje ytterligare arbetsinsats vi gör, så skulle ju den platta skattesatsen (t ex 30%) generera utökad total-skatt från individens arbete – trots att skattesatsen är konstant.
Cornu: Låga räntor är ju bara en delförklaring till dagens bostadspriser. Tex så förklarar Boverket prisuppgången mellan 1996-2011 i Stockholm till 10% med sänkt brukarkostnad. Huvudanledningarna till ökningen är okad inkomst (46% av uppgången) och en självförstärkande effekt av stigande priser (30%). Detta har du skrivit om på bloggen tidigare.
http://www.affarsvarlden.se/hem/bostad/article3650501.ece
Titta också på den kraftiga prisuppgången åren innan 2007 och kika på vilka räntor vi hade då…
Ditt förslag skulle säkert bromsat prisuppgången något men inte haft en avgörande effekt. Det skulle däremot gjort att massa pensionärer och personer med låg inkomst skulle varit tvungna att lämna sina bostäde eftersom de stigit i värde…
Cornu har rätt fastighetsskatten skulle varit kvar.
Avdragsrätten skulle tagits bort.
Man skulle byggt bostäder i takt med efterfrågan.
Då skulle bakkrediterna gått till företagsinvesteringar och inte till uppblåsta bostadspriser.
Fix penningmängd fungerar inte men cornu har rätt i "så får de som vill låna pengar tävla marknadsmässigt om det begränsade låneutrymmet – den som bjuder högst ränta får låna pengarna"
Marknaden kan reglera räntan.
Riksbankerna försöker reglera storleken på penningmängden med reporäntan, man har i princip gett bankerna rätten att skapa pengar fritt och försökt begränsa skapandet av pengar men reporäntan, det fungerar inte det ser vi nu.
Om riksbanken på öret bestämmer hur mycket pengar som ska tillverkas så får låntagarna slåss om pengarna, vill många låna i en högkonjunktur så stiger räntan pga efterfrågan är större än tillgången, i lågkonjunkturer så vill få låna och då blir det överskott på pengar och en låg ränta.
Riksbanken kunde överge reporäntan och i stället reglera penningmängdens storlek efter ekonomins storlek och behov.
Nationalekonomi är ingen vetenskap det är påhittade regler som skapades för att gynna den som hade makten.
Den rörliga räntan låg snarare kring 5.6 i snitt ungefär under 2002:
http://hypotek.swedbank.se/rantor/historiska-rantor/historik-bostadsrantor-2002-2004/index.htm
Idiotiskt förslag!
Varför koppla en skatt till en ränta-alla är inte inne i lånebubblan!
Hur ser det ut för skog tex?
Är det rimligt med en skogsskatt som bygger på stående skogs värde vid avverkning?
@oppti
Korrekt, det låter ju som att man försöker åtgärda problemet från en planekonomisk åtgärd (penningpolitiken) med en annan planekonomisk åtgärd (skattepolitik). Att hoppas på att politruker och riksbanken på ett automagiskt sätt kompenserar för varandras nycker verkar vara lite väl mycket att hoppas på.
"Kort sagt skulle inte fastighetsskatten avskaffats. Istället skulle den höjts till att basera sig på 100% av marknadsvärdet på bostaden, även lägenheter, och höjts i samma takt som räntan sänkts. "
Blir inte det tårta på tårta när det gäller BRer (som jag antar du menar med lägenheter) då BRF:en faktiskt får betala fastighetsskatt på fastigheten?
Dock så bör man ha i åtanke att fastighetsskatt inte är ett bra substitut för avvecklande av ränteavdragen då ränteavdragen ändå slår snett till förmån för ÄR och till viss mån BR. Såvida man inte skall ha något slags system där man skattebefriar vissa företag (hyresvärdar) från fastighetsskatt – vilket också blir lite knasigt.
Liberalism kan också bekämpas med liberalism. Se bara till att ALLT är privat och har fri prissättning.
Med stiftelser som tar ut avgifter på luft och vatten så kommer allt att bli väldigt dynamiskt, men vilka mutor det blir.