Så kan kanske skolan förbättras

Här följer det utlovade inlägget med mer eller mindre vansinniga idéer på hur skolan kanske kan förbättras. Det enkla svaret med den svenska skolan är att det inte finns någon enskild kur som löser skolans problem, även om diverse populister lägger fram diverse enkla förslag, som om de skulle lösa några problem.

Jag säger inte att något av de här förslagen är bra, korrekta eller rätt, utan ägnar mig här åt brainstorming. Det är förslag för förslagens skull. En del förslag står rent av i motsats mot varandra. Brainstorming handlar inte om att bedöma rimlighet eller orimlighet i förslagen, utan att av just komma på förslag. Många av de här förslagen är helt förbjudna att ens diskutera i Sverige. Notera ordet kanske i rubriken. Till skillnad mot de som påstår att en enskild åtgärd kan vända skolan påstår jag inte att jag har lösningen.

Poängen är att det inte finns några enkla lösningar, t ex “sänk kraven”, “sluta med läxor” etc.

1. Förstatliga skolan. Man kan inte bedriva riksdagspolitik i något där kommunerna bestämmer. Att tro att några som helst åtgärder ger resultat så länge kommunerna har kvar ansvaret är förstås fullständigt underbegåvat – endast en idiot tror att mer av samma kan leda till en lösning. Statliga ekonomiska tillskott går i praktiken ner i den kommunala budgeten, om inte annat dräneras de via internhyror, administrationskostnader etc. Enda effekten av riktade statliga satsningar som mattelyftet är att lärarna får ännu fler ansvarsuppgifter, men inga pengar att lösa dessa med.
2. Befria lärarna – ROWE. Fram till början av 90-talet hade lärarna fri arbetstid, man hade bara undervisningstimmar. Sedan tyckte någon att det var orättvist att lärarna kunde jobba hemma, vara lediga på lov och sommar etc, och plötsligt skulle lärarna tvingas sitta av tiden i skolan oavsett undervisning – vilket tröttar ut och kostar pengar i form av lokaler. Kvar ska bara undervisningtimmar, vidareutbildning, personalmöten och eventuellt rastvakt och pedagogiska måltider vara. När denna schemalagda tid är över ska det fullständigt kvitta om lärarna jobbar hemma eller är på plats på skolan. Ge dem var sin arbetsdator och en separat jobbmobil. Sedan kan de sitta på café och jobba var och när de vill.
3. Tag bort rastvakter och/eller pedagogiska måltider från lärarrollen. Låt lärarna vara lärare. Låt för ändamålet utbildade och anställda fritidsledare och ungdomsledare ta hand om eleverna utanför lektionerna. Såväl som kuratorer. Låt lärarna få fokusera på undervisningen. Rasterna kan vara lämplig tid för detta.
4. Ge all skolpersonal en formell utbildning och behörighet som skyddsvakt/säkerhetsvakter. Innebörden av detta är att lärare och övrig skolpersonal får full behörighet att använda lämpliga tvångsmedel, rent av våld för att avvisa personer – såväl elever, anhöriga eller obehöriga – från skolans område, eller motsvarande tvångsmedel för att t ex separera elever, eller bara kasta ut störande elever ur ett klassrum. Det handlar alltså inte om att ge lärarna batonger och handklovar, bara fullständig behörighet att ta till det våld som krävs, vid behov och utan att någon kan känna sig kränkt. 
5. Tag bort skolplikten, inför kunskapsplikt. Lämplig avstämning är nationella prov sista året i respektive stadium. Klarar man inte godkänt på den nationella proven får man inte flytta upp till nästa stadium eller gymnasiet. Elever som lär sig ändå, eller får hemundervisning, behöver inte vara i skolan och ta plats och resurser. Elever som inte lär sig får gå om till de lär sig. Ingen ska alltså tvingas gå upp ett stadium utan nödvändiga kunskaper. Naturligtvis ska man kunna tenta av de nationella proven och kan då antingen slippa eller flytta upp sin undervisning därefter. Rätt löjligt att t ex en inehmskt engelskspråkig ska behöva läsa engelska i svenska skolan och ta upp plats. De som är mattegenier kan gå direkt på gymnasiematten efter att ha tentat av matten osv.
6. Fri betygssättning. Tag bort betygen. Vill skolan sätta betyg får de göra det. Vill de ge en 5:a, ett A, ett MVG eller en elefant och delfin (pop-kulturell referens), så får de väl göra det. Istället ska betyg enbart sättas utifrån nationella prov.
7. Central rättning av nationella prov. Alla nationella prov görs på dator och rättas centralt, i fallen flersvarsfrågor (som kan hantera de flesta ämnen utom skrivande i språk – vilken regent tog över efter Gustav II Adolf – fem svarsalternativ osv), automatisk rättning.
8. Nationella prov sätter betygen, som enbart baserar sig på testad kunskap. Se punkt 6 och 7 ovan.
9. Inför två skolstarter. Speciellt pojkar är efter flickorna i utvecklingen. Det finns också påvisat att man, antagligen pga omognad, oftare stämplar barn födda andra året som bokstavskombinationer. Låt istället årskullarna börja skolan samma termin som de fyller sju år, inte året de fyller sju.
10. Könsseparerade klasser. Skolan är inriktad på flickors sätt att lära och skiter fullständigt i pojkar, som eventuellt borde börja ett år senare i skolan, generellt. Könsseparerade klasser, rent av könsseparerade skolor skulle vara en väg runt detta. Könsseparerade skolor löser också en lång rad problem med en del unga mäns dagliga behandling av unga kvinnor, åtminstone under skoltid.
11. Skoluniform. Inte bara handlar skoluniform om att ingen ska få för- eller nackdelar av socioekonomiska faktorer. Därtill kan allmänheten klart och tydligt se om barn inte är där de ska vara, dvs skolkar. Det finns fortfarande möjlighet till individuellt uttryck, t ex via frisyrer.
12. Lärarlöner utifrån de centralt rättade nationella proven. Ja, det kommer bli attraktivare att vara lärare i socioekonomiskt välmående områden, men det är det redan. I övrigt blir det en konkret belöning för lärare som lyckas höja sina elevers resultat – ju bättre eleverna presterar, desto högre lön. Och ja, de nationella proven ska förstås utföras i övervakade lokaler, så lärarna inte kan hjälpa eleverna. Ingen bonuslön ska vara riskfri – i utbyte mot högre lön vid bättre prestation på nationella prov, ska lärare som underpresterar kunna sparkas pga inkompetens, vid sidan av LAS.
13. Återinför särskilda och allmänna ämnen. Även om undervisningen numera ska vara individuellt anpassad efter respektive elevs kunskaper, så vore det enklare att dela upp undervisningen i diverse ämnen i allmän och särskild, likt förr i tiden. Därmed kan de som behöver extra hjälp få en miljö och pedagogik, och de som ligger långt fram få en annan miljö och pedagogik. Matte och engelska hade denna uppdelning förr.
14. Särskild och allmän klass. Dela upp klasserna efter kunskapsnivå, inte bara en del ämnen. Generellt är det samma elever som högpresterar respektive lågpresterar, oavsett ämne. Med en uppdelning kan man anpassa miljö och pedagogik därefter. Och högpresterarna blir inte störda av lågpresterarna, medan lågpresterarna inte behöver känna att de ligger efter andra.
15. Avskaffa behörighetskrav och lärarlegitimation. Elevernas prestation på de centralt rättade nationella proven, se 8. och 11. räcker. En del obehöriga lärare är faktiskt riktigt duktiga och en del behöriga lärare är faktiskt fruktansvärt usla. Legitimation eller behörighet ändrar inte det – usla lärare förblir usla, duktiga lärare förblir duktiga, men får inte anställas eller sätta betyg som det är nu, om de inte är behöriga eller har legitimation.
16. Avskaffa läroplanerna, inför kunskapsplaner. Går ihop med kunskapsplikten i t ex 5. Lita på att lärarna kan lägga upp undervisningen och välja läromedel som gör att eleverna når upp till kunskapsplikten. Och dessutom, når de inte upp till kunskapsplikten på de nationella proven, så får lärarna lön därefter. 
17. Årliga nationella prov. För bl a 15., 16. etc kan nationella prov behöva vara årliga, så man snabbt fångar upp problem. 12. gör att lärare som inte presterar kan sparkas.
18. Fängelse för skolledning, ägare och styrelse (=kommunstyrelsen och kommundirektören i fallet kommunal skola) vid lagbrott. Den som driver skola ska alltså vara personligen ansvarig för verksamheten. Inga konkurser ska kunna skydda den som har det yttersta ansvaret för vanskötsel av skolan.
19. Förbjud vinstutdelande friskolor. Gör som i USA. Ska en skola få offentliga medel (=skolpeng) så får den gärna vara privat, men den får inte dela ut vinst – i praktiken ska det vara ekonomiska föreningar och stiftelser som driver skola. En icke vinstdrivande skola återinvesterar vinsten i verksamheten.
20. Vinstutdelande skolor ska tillåtas, med helt privat finansiering. Vill du driva skola i aktiebolagsform, så ska det vara fritt. Men då ska man ta upp privat skolpeng och inte få några allmänna medel. Vill rika familjen betala 100 000-tals kronor om året av sina skattade pengar för en privatskola, så får de det – de betalar ju fortfarande skatt som går till den offentliga skolan och frigör på så sätt resurser om de betalar egna barns skolgång ur egen ficka. Betyg sätts ändå endast via nationella prov, som dessutom ska vara övervakade av extern personal för att undvika fusk. Samtidigt kan man tänka sig möjligheten till privata stipendier för sämre bemedlade elever. Det är inte liberalism att ta skattemedel och socialistiskt ge till privata företag, privata företag ska få sina intäkter privat.
21. Fritt undervisningsspråk. Eleverna måste fortfarande klara nationella proven i svenska för att få flyttas upp. Men ska de lära sig matte så spelar det ärligt talat ingen roll vilket språk undervisningen sker på, så länge det är elevernas språk. Nationella prov är dock på svenska, så man måste kunna svenska och svenska ämnes- och fackord ändå. Men tabut mot att få undervisa elever på språk de förstår kan brytas.
22. Förbjud lärarlösa lektioner. Sådant ska kallas läxor. Se punkt 18. för sanktionen om en skola bryter mot detta och ger lärarlösa lektioner. 
23. Skolan ska lära ut kunskap, inte åsikter. Borde vara självklart, men är inte det. Alldeles för mycket resurser används på att pränta in åsikter istället för kunskaper. 
24. Fri användning av konfessionella lokaler. Ingen förälder eller elev ska kunna stoppa en skola från att hålla samlingar i konfessionella lokaler, oftast svenska kyrkans kyrkor. Det är fullständigt vansinne att fullgoda lokaler ska stå tomma och uppvärmda kanske 164 av 168 timmar per vecka, samtidigt som skolan istället måste hålla och betala för motsvarande lokaler själva för att enskilda känner sig kränkta.

Kommer säkert på fler saker framöver. Bryter vid punkt 20. så länge. Punkter efter 20. har tillkommit i efterhand.

Slut brainstorming för min del. Sätt igång att såga förslagen. Jag säger som sagt inte att något av dessa är rätt, eller ens bra. Det är bara lite mer eller mindre radikala idéer efter devisen endast en idiot tror att mer av samma kommer ge ett annat resultat.