Krimkrisen har satt fingret på EU:s stora energiberoende från en enskild nation, med en mycket tveksam syn på mänskliga rättigheter, ingångna avtal, internationell rätt och demokrati. Ska något gott komma ur Krimkrisen får vi hoppas att det är ett startskott för att på allvar ställa om Europas energisystem bort från den fossila bränsleparantesen de senaste hundra åren.
 |
| EU:s gasberoende och
egenförsörjning av gas |
Uppgifterna varierar, men rysk fossilgas är helt avgörande för Europas energiförsörjning. 25% av gasen och med det en mycket stor del av europeisk värme och el kommer från Ryssland. Under toppförbrukningen vintertid är det ryska flödet helt avgörande.
EU:s egen oljeutvinningen, inklusive EES-landet Norges kraschande oljeproduktion, är fallande, liksom gasutvinningen. Sverige får nästan 50% av sin olja från Ryssland. Därtill faller rysk export av olja och gas i takt med stagnerad eller fallande produktion och ökad inhemsk konsumtion. Inom mindre än tio år kan Ryssland uppleva peak gas och sedan få snabbt fallande produktion och ännu snabbare fallande export.
 |
| Norges oljeproduktion 1971 – 2013
och investeringar i oljesektorn. |
Vad som de senaste åren främst räddat EU är den ekonomiska krisen, som sänker energiförbrukningen. Hade trenderna från innan den akuta finanskrisen 2008 och den efterföljande skuldkrisen 2010 och framåt fortsatt hade importberoendet varit ännu större.
EU-27:s egen fossilgasutvinning peakade redan 1996 och oljeutvinningen peakade 1999. Gasutvinningen har sedan dess fallit 38% och oljan har fallit 51%. Självförsörjningsgraden för gas har fallit från som bäst 74% till dagens 35%. För oljan har självförsörjningsgraden fallit från 28% till 15%.
 |
| EU:s oljeberoende och
egenförsörjning av olja |
Det är alltså hög tid att sluta vara beroende av gas och olja från Ryssland. För att ändra på den saken krävs en enorm energiomställning, på nivåer vi aldrig sett tidigare. Den snabbaste omställningen är en massiv satsning på kärnkraft för att få bort gasberoendet i elsystemen, och även inom fjärrvärmen. Därtill, och marginellt mer avancerat, kan man med kärnkraftenergi skrubba CO2 ur atmosfären och tillsammans med vätgas framställt ur vatten skapa syntetiska kolväten, att använda till syntetisk bensin och diesel. Detta går rakt av att stoppa in i befintlig fordonspark, oavsett ålder på fordonen, och är den enklaste lösningen för att i stor skala snabbt få bort de fossila bränslena.
Motsvarande går förstås delvis att göra med förnyelsebar energi, i praktiken främst vindkraft. Om vindkraften bara används till syntetbränsleproduktion så är det inte heller något problem att det inte blåser hela tiden – man gör bara syntetbränsle när det faktiskt blåser. Något behov att balansera elnätet i takt med vädret behövs alltså inte.
 |
| Kopplingen förändring i BNP
och förändring i energianvändning, samt befoklningstillväxt. |
Oavsett är det ett lämpligt läge att ta tag i detta nu. Redan till 2030 kommer vi annars, oavsett, uppleva enorma problem med EU:s energiförsörjning. Att i det läget dessutom förlita sig på ett despotiskt Ryssland, som bevisligen skiter i internationell rätt och avtal de själva skrivit på är förstås extra vansinnigt.
Kopplingen mellan energiförbrukning och energikonsumtion är stenhård. Det är inte bara en fråga om att cykla eller ta bussen, utan minskad tillgång till energi kommer obönhörligen slå mot ekonomin, välfärden och vårt välstånd. Inte ens den “nya” Internetekonomin ändrar det, då Internettjänster drar mer energi per arbetstillfälle och ger mindre ekonomisk aktivitet per kWh. Det drar rent av lika mycket energi att skriva, skicka och läsa ett e-brev som ett fysiskt pappersbrev. Men vi skickar som bekant lite fler e-brev… EU:s ekonomiska kris är ett gott exempel på hur ekonomisk kris kan spara energi – men det sker genom arbetslöshet och nedskuren välfärd. Man ska också komma ihåg att de värst drabbade sk PIIGS-länderna också har störst oljeberoende i EU, vilket knappast är en slump.
För svensk del är ett första steg att omedelbart sätta stopp för den svenska gaslobbyns arbete att öka det svenska energisystemets beroende av gasimport, från främst Ryssland, via Danmark. Dags för ansvarsfull avveckling av det svenska fossilgasberoendet, istället för lobbyfloskeln ansvarsfull utveckling.
67 kommentarer
"Kopplingen mellan energiförbrukning och energikonsumtion är stenhård"
Kan bara hålla med.
Här skulle man rent av kunna generalisera och säga att "kopplingen mellan förbrukning och konsumtion är stenhård" 🙂
Det är väl bara tyskarna och italienarna som ligger nåt vidare illa till? Övriga EU-länder är väl inte direkt några storförbrukare av gas?
ca 60% gas i Tyskland, UK ligger över 40%. Frankrike har också ansenlig mängd.
Var kommer UK:s gas ifrån?
Tänk om man kunde få se spår av intelligens någonstans. Vet du vad som är skillnaden mellan ett dårhus och Sverige/världen? I dårhuset är ledningen normal.
Mer kärnkraft tack!
Och när CO2 blir en råvara blir den värd något, alltså inget som man slösar bort i onödan. Då kan vi importera CO2, kanske i övergivna pipelines, från exempelvis Tyska kolkraftverk.
"Parentes" stavas just så, med "e" som mellersta vokal. Jag brukar sällan anmärka på stavfel, men just det här gör du fel på varje gång, så det är kanske på sin plats med ett påpekande.
Kopplingen mellan päronförbrukning och päronkonsumtion är också stenhård
Att bygga nya kärnkraftverk för att skapa syntetiska bränslen tror jag inte på. Tillståndsprocessen är 10+ år och sen 10+ år att bygga. Vid den tiden kör vi elfordon och har inte samma behov av fossilbränslen.
Och vem vet vad Ryssen hunnit göra under de 20 åren.
Du överskattar byggtiden för en ny reaktor samtidigt som du underskattar tiden det tar att ersätta fordonsparken.
Att bygga en beprövad reaktorkonstruktion tar ungefär 6 år. Skulle vi kopiera det amerikanska typgodkännandet så behövs i princip enbart ett platsgodkännande och jag har svårt att se att detta tar mer än 4 år om man väljer att satsa på detta. Nya reaktorer skulle alltså kunna producera el i mitten av 2020-talet. Efter denna period skulle dessutom en mycket stor kapacitet kunna komma online per år.
När det gäller elfordon så har exempelvis VW pratat om en målsättning på att 10% av nyförsäljningen ska vara batteribilar eller plugin hybrider om 8 år. Då en bil har en förväntad livslängd på 15-20 år så är det lätt att inse att det kommer att finnas ett stort drivmedelsbehov till minst 2040 i alla fall.
Bilar utgör dessutom enbart drygt 45 TWh av den svenska drivmedelsanvändningen om ca 110 TWh. För de tunga fordonen och fartyg så är en övergång till batterier i stor skala knappast rimligt, för flyget så är det nog även i liten skala orimligt.
Ja vi ser ju i Finland hur snabbt det går att bygga kärnkraft… Beslut 2002, byggstart 2005 med planerad start 2009, nuvarande bedömning är möjligen start 2016, eventuellt…
Dessutom är det inte marknadsmässigt utan staten får gå in med stora subventioner.
@Karin: Kina bygger två stycken EPR-reaktorer i Taishan NPP. Kontraktet skrevs november 2007 och första betongen gjöts november 2009 och första reaktorn ska komma online 2014, dvs iår. Totalt 2+5 år. Bygget går enligt plan och ska kosta cirka 24 mdr per reaktor för 2*1660 MW.
Det normala är att staten går in med små subventioner för kärnkraft (exempelvis lånegarantier), men desto större onödiga pålagor och bördor. Staten går däremot in med riktigt stora subventioner (feed-in-tariffer, skattelättnader, elcertifikat, elnätsbyggande mm) för förnybart.
Ibland måste man läsa Ny Teknik för att få lite hopp om mänskligheten. Våra politiker är totalt beroende av att forskare och tekniker lyckas göra stora och snabba framsteg. Utan tekniktillväxt är vi dömda. Vi borde inte vara så beroende av tekniktillväxt, men eftersom våra politiker är i total avsaknad av genuin ledarförmåga måste vi förtrösta oss på naturvetenskapliga trollkonstnärer istället.
Jag håller med och det är absolut inte dagens fissionskraft som är framtiden.
Jag har en briljant idé: Ryssland får bli medlem i EU och får en framträdande roll.
Vi behöver deras råvaor och starka militär, och de behöver gemenskap med resten av Europa.
Gissa om de neo-konservativa i USA inte vill se en sådan utveckling. De är extremrädda för att inte längre vara störst och mäktigast och kunna dominera resten av världen.
I samband med Rysslands inträde i EU splittar vi EU i tre separata zoner med likartad ekonomi och kultur:
Nord-EU: UK, Irland, Holland, Belgien, Tyskland, Danmark, Sverige, Finland
Syd-EU: Portugal, Spanien, Frankrike, Italien, Grekland, Cypern
Öst-EU: Alla länder i f.d. Sovjet + f.d. Yugoslavien
Fördelen med tre zoner är att det blir lättare att reglera räntenivån, då kan vi ha hög ränta i Syd-EU samtidigt som vi har låg ränta i Nord-EU, samt gränser och tullar som försvårar kriminella östeuropéer och romer att ta sig till Nord-EU.
USA har ju officiellt gått ner från tronen som världens härskare genom att kraftigt dra ner på sin militära budget. Snacka är enkelt men i slutändan är det militär närvaro som ger makt.
Holland anser att de har mer gemensamt med Norden än med Belgien.
Tycker rent spontant det känns så för egen del.
Väl rutet. Och helt rätt.
De flesta personbilar går under 4 mil per dag och de flesta resor är betydligt kortare dvs nära 1 mil. Dagens elbilar klarar lätt detta normalresande. Om riksdagen beslutar att skatten höjs på fossila drivmedel med tex 1 krona per kvartal närmaste 10 åren så kommer allt färre bensin och dieselbilar att säljas samt alternativen att främjas.
Ta bort reseavdrag och kompensera glesbygdsbor med ett fast bidrag istället så blir det automatiskt mer samåkning.
Här har vi sedan "länge" export av el samt enkelt att öka produktionen ytterligare snabbt med lite stimulans. Höjs skatten några öre för de stora elförbrukarna som idag i praktiken är befriade kommer de industrierna att spara.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Hej, hej……. IGEN
Tänk vilket eldorado för byråkrater att hantera detta, och bidrag, och alla specialfall och rättvisefrågor. En snabbväxande administration på steroider!
Idiotisk överbeskattning. Syntetiskt drivmedel som kan ersätta dagens bensin och diesel kostar bara runt 5 kr mer per liter. Att bygga upp produktionskapaciteten tar dock årtionden.
Att genomsnittsresan är kort säger ingenting om batteribilars lämplighet. Det finns inget som säger att det finns möjlighet att ladda bilen efter en körd sträcka, likaså säger genomsnittet ingenting om hur ofta du kör sträckor längre än bilens räckvidd. Ett genomsnitt om 4 mil per dag kan innebära 4 mil varje dag, 8 mil varannan dag såväl som 28 mil en gång i veckan.
Om elskatten för industrin höjs så kan man snabbt få besparingar ja, men dessa besparingar lär i första hand komma från nedläggningar när den energiintensiva industrin flyttar produktionen från Sverige.
Jag tycker att Nanotecs förslag är riktigt bra. Vilket parti ska man rösta på för att få en sådan verklighet? 🙂
Min laddhybrid går över 4 mil på el redan idag. Bränslekostnaden är ca 2 kr milen inklusive löjligt höga energiskatter på el. De gånger jag gör långturer drar den bensin som en snål hybrid. Sparar ca 1000 liter bensin per år med det upplägget.
Edis, Kostade syntetiskt drivmedel "bara" 5 kr mer per liter än dagens bensin?
Jag tror nog mer på el då. 😉
Bra Nanotec!
Jag är helt klart för en sån här modell Nanotec.
@Nanotec
Har för mig att det finns ett förslag/utredning om att ändra avdrag för resor till och från jobb med en avståndsbestämd summa vilket är ungefär vad du föreslår.
Sen har jag svårt att se motiveringen att höja skatten på soppan sådär bara, blir det soppabrist så lär ju priset stiga bara av den anledningen. Notera att laddhybrid inte är praktiskt alternativ för alla bara för att det skulle funka för de flesta.
@Jaha Dåså
Nja, det förefaller väl mindre byråkratiskt att besluta om avdragen, SKV vet var du bor och var ditt arbetsställe är – bara att skriva ett litet program som räknar ut vad du skall ha för avdrag utan att behöva bekymra sig över ifall du kör bil eller åker tåg eller om du sparar 119 minuter eller 121 minuter per dag på att köra bil, utan att behöva bekymmra sig om ifall du samåker med någon eller kör själv osv.
@mrlowrisk
Isf vad är problemet? Då vore det väl bara för politiker att luta sig tillbaks och vänta till alla som kör mindre än 4mil/dag går över till laddhybrider?
http://www.dagsavisen.no/nyemeninger/tsjaadajev/
För den som vill faktiskt lära sig om Östeuropa utanför PK-media
Ett väsentligt fel här är att det finns ingen finanskris, utan att det är en naturresurskris. Orsak och verkan kallas det. Och motsatsen är fantasier, vilket det finns mycket av. Systemet är på ett sluttande plan och en så kallad omställning är trams. Det hela funkar så länge människan har ett överskott och detta faller nu snabbt.
Flytande syntetiska bränslen från kärnkraft och vätgas blir förbjudet dyra. Enklare och bättre är att mer konventionellt utgå från naturgas, dåligt kol, skiffer, oljesand, biomassa, sopor med mera. Fordonsdrift med batterier kommer nog aldrig att konkurrera mer än undantagsvis.
Bilåkandet i utvecklade områden minskar av naturresurskrisen. Att ställa om samhället till något ”förnyelsebart” är bara trams. Nyckelordet på området är Alunskiffer och det är riktigt bra för att då får atmosfären mer koldioxid. Det är bara att gasa på och sedan slå igen butiken. Eventuellt kan man totalt isolera en kommun med viss planering och se hur många som överlever på resterna och agera utifrån det.
Naturresursernas fördyrade utvinning får en exponentiell effekt på överskottet. Om landet isolerar sig från Ryssland sänks förmodligen bara välståndet. Det viktigare är en politisk plan för att fullständigt utvinna alunskiffern.
Cornu, du som är slängd på att räkna kan väl räkna ut hur många vindsnurror som behövs för att producera allt bränsle vi behöver. Ids inte göra det själv, men har på känn att det blir orimligt många.
Det skulle behövas 10-20 ggr så stor vindkraftskapacitet som vi har idag. Alternativt 10-15 reaktorer. Men detta beror mycket på hur man väljer att lösa det rent tekniskt. Att producera drivmedel termokemiskt är mycket effektivare än att gå omvägen via el. Likaså bildar dessa processer en hel del spillvärme som eventuellt kan utnyttjas som fjärrvärme.
Jag tror dock att det enklaste sättet att producera drivmedel är att utgå från biomassa och svartlut, något som idag huvudsakligen används för värme och elproduktion. Sedan ersätter man den tappade el och värmekapaciteten med andra alternativ. Exempelvis så skulle all fjärrvärmeproduktion i Stockholm/Uppsala respektive Göteborg lätt kunna ersättas med värme från Forsmark respektive Ringhals om det fanns vilja för detta (för att värmeförsörja Stockholm vintertid så skulle elproduktionen sjunka med ca 300-350 MWe).
Edis, du har rätt om att en termokemisk process är effektivare. Men nog fel om kärnkraftvärme, som innebär stora investeringar förluster i el och värme. Den förlorade elproduktionen matas nog bättre in i värmepumpar och naturligtvis med låg utgående temperatur. Detta förhindras av skatterna och den allmänna politiska korruptionen.
90 TWh använder vi för transporter inom landet. Nästan allt är bensin och diesel som mest blir värme. Om vi har elmotorer istället går det åt betydligt mindre energi. 10 TWh gav vindkraften 2013. Vi har plats för många gånger fler höga vindkraftverk långt inne i ödemarker. Professor Staffan Laestadius hade i sin nya bok Klimatet och välfärden ett resonemang om hur mycket vi skulle kunna få med dagens vindkraftverk på 5% av landets skogsareal och jag har för mig att det blev 170 TWh.
Under många år framåt behövs flytande bränsle till gamla fordon men moderna speciellt autonoma kommer att ta över allt mer av nyproduktion. Tesla model s är en kul föregångare med en räckvidd på 483 km fulladdad men lite dyr för de flesta.
Vänliga hälsningar
Nanotec
När det byggs vindkraftverk ökar priserna på material. Samtidigt minska priserna på energi. Här finns en balans i världen. Därför har utvinningskostnader och priser på järn ökat ungefär lika mycket som inom oljan och tillsammans med diverse annat inom naturresurser gett en så kallad finanskris. De populister som tror på finanskrisen, vindkraft och annat utifrån politiska utgångspunkter och att det behövs satsningar förstår inte att de stör naturresursernas optimala utvinning och gör alla fattigare och förmodligen får systemet att kollapsa tidigare. Att så här bortse från verkligheten är typiskt för religiösa sekter.
Dock verkar det hela lite ineffektivt.
En vindsnurra kan max ta ut typ 52% av energin i vinden. 90%-nånting av det blir el. X% av det blir till bränsle i någon process, där X förmodligen ligger omkring 30% eller lägre. 30% av den bränsleenergin blir slutligen rörelseenergi (om man kör diesel annars är det lägre). Så i slutändan blir det bara några procent nyttig rörelseenergi kvar av den ursprungliga vindenergin. Samma problem gäller iofs alla andra kraftkällor också.
Genom att underhålla de imbecilla röstande massorna med sitt behov av en tro kan man bli professor och undervisa att jorden är platt. Energin som åtgår att bygga ett vindkraftverk fås tillbaka inom 6 månader, brukar dom säga. Att det åtgår tusen gånger mer material i ett vindkraftverk än i en bilmotor per omsatt kW bryr dom sig inte om. När det byggs fler vindkraftverk så ökar utvinningen av järn och detta är en högst ändlig resurs. Ingenting är vunnet på detta sätt och allt är bara trams. Som tur är är naturen förlåtande mot all dårskap.
Cornu?
Nja, det är hans kompis på Chalmers som står för rättelserna.
OH eller något sådant.
Bra det.
Då håller sig den professorn borta från klimatet en stund
Sundare klimat då höll jag på att skriva…
@Nanotec
Har du löst problemet med att vindkraften levererar betydligt lägre effekt när det är vindstilla?
Ja precis som när ett kärnkraftverk står stilla används mer vattenkraft eller minskas vår export eller i sällsynta fall idag importeras el.
Våra äldre kraftledningar moderniseras och kapacitet till Norge och EU ökas.
Vänliga hälsningar
Nanotec
@Nanotec
Har du inte löst det problemet så innebär det kort och gott att vi kommer behöva effektkapacitet i andra energislag (nej att vindkraften levererar 7GWh i september hjälper inte en kall decembernatt) samtidigt så bör man för att inte gå miste om energi dessutom ha avsättning för effekten när man får den (nej att folk vill ha massa el en kall decembernatt hjälper inte när man skulle kunna leverera 7GWh i september). Att försöka producera 170TWh med vind i sverige låter bara som en korkad ide…
Effektkapacitet har vi främst i vattenkraften. 7 GWh vindkraft i september måste vara länge sedan. Nu ligger vi på nära en TWh per månad med tyngdpunkten under vintern. Brist på el är det betydligt större risk för på dagen när industrin är igång.
!70 TWh var ett räkneexempel i samband med en redogörelse för hur Danmarks och Tysklands vindkraftproduktion ser ut idag. Fast om EU går in för att snabbt fasa ut fossilt kan det nog bli lönsamt för mer vindkraft i Sverige.
Vänliga hälsningar
Nanotec
7GWh var bara ett exempel och som du säkert vet så är det inte ett mått på EFFEKT, det är lite det jag vill ha fram att man inte bara kan stirra sig blind på GWh och TWh – elen skall produceras precis då den konsumeras (stoppa gärna in valfri annan siffra och den kommer ändå inte hjälpa en kall decembernatt). Just det faktum att vindkraften är benägen att leverera den effekt som finns tillgänglig – vare sig mer eller mindre (jo mindre går men det innebär kapitalslöseri) gör att den inte blir lämplig i någon större omfattning.
Efterfrågan på el varierar inte bara med behovet av belysning som var stora ursprungliga dygnsvariabeln. Industrin är mest i behov av el på dagtid. Hushåll har sin topp 17-18 om jag minns rätt och bara hushåll med usel isolering märker en kortvarig köldnatt.
Även när det gäller vattenkraft måste man ibland eller tycker sig behöva tappa förbi vatten utan att producera el.
Idag finns avtal mellan eldistributörer och en del industri om att effekten tidvis sänks mot givetvis ekonomisk ersättning. Annars styrs det mest av att priset går upp kraftigt vid effektbrist vilket lätt lockar fram mer el från tex kraftvärmeverk.
Vänliga hälsningar
Nanotec
"Efterfrågan på el varierar inte bara med behovet av belysning som var stora ursprungliga dygnsvariabeln. Industrin är mest i behov av el på dagtid. Hushåll har sin topp 17-18 om jag minns rätt och bara hushåll med usel isolering märker en kortvarig köldnatt."
Det kvittar el som produceras i september är till liten nytta en kall decembernatt.
"Även när det gäller vattenkraft måste man ibland eller tycker sig behöva tappa förbi vatten utan att producera el."
Två fel gör inte ett rätt…
Hur är det med Japan? De har ju haft en nedgång i 20 år. Har deras energiförbrukning också gått ner under denna tidsperiod?
Apparaten har ett systemfel. Det är enklare och bättre att använda biomassa till flytande bränslen istället för till fjärrvärme och där använda värmepumpar, som är en växande teknik. Fjärrvärmen kom på 1800-talet i USA och på 50-talet här. Idag har tekniken inte en chans om punktskatterna på el togs bort. Skatterna är högre än elpriset och stöder kommuner och stora energiföretag. Moralisterna i toppen med sin omställning till ett hållbart energisystem kommer bara med mer skadliga regleringar. Hela tanken att man kan få något hållbart från något ändligt är fullständigt korkad. Ju mer man stör utveckling med politiska påhitt desto lägre blir välståndet och desto snabbare kommer kollapsen. Har man inte fattat detta så är diskussioner bara en filosofisk idiotcirkus.
Nja, nånting måste man ju ändå göra med alla sopor och avfall – lämpligtvis elda upp skiten. Och då blir det ju värme, som vore bra att använda till nåt. T ex fjärrvärme. Plus att skogen växer snabbare än vi hinner elda upp den ändå.
Idag verkar avfallshanteringen vara lite bakvänd – man skall källsortera så att man kan göra nytt papper av pappret så att vi kan använda skogen till att producera bränsle. Det hela känns lite som en snuttefilt som inte hjälper så mycket.
Ben Dover, jag riktar mig inte mot fjärrvärme i sig och ingen annan teknik heller för den delen. Utan det är elskatten och elcertifikatssystemet och dess snedvridningar som bör tas bort. Sopor eldas lämpligen som du säger och blir fjärrvärme. Spillvärme från industrier med hög temperatur är också lämpligt för fjärrvärme. Denna utnyttjas ibland inte eftersom det ofta byggs flotta subventionerade kraftvärmeverk. Spillvärme med låg temperatur från bland annat industrier, ventilation och reningsverk kan användas till värmepumpar, men stoppas av skatter och subventioner. Tas dessa politiska snedvridningar bort struktureras energisystemet om och blir effektivare. Fjärrvärmen bör kanske halveras. Nu höjer bara de korrupta makthavarna elskatten i takt med att fjärrvärmen i kommunerna får svårare att konkurrera. Och svenskarna verkar bara bli mer hjärntvättade.
Skogen räcker inte långt om den används till drivmedel, speciellt inte internationellt.
Varför inte låta den hatade etanolbilen göra comeback. Skapa en lag som säger att alla bensinbilar även ska kunna drivas med etanol. Vips så har vi mindre oljeberoende.
@eb140be4-783f-11e3-a220-000f20980440
En anledning kan vara att etanol av allt att döma är en återvändsgränd. De bilar som kan drivas med etanol drivs dessutom inte med etanol (pga kostnaden).
Det går inte att förbruka energi.
Varför inte ta en cykel istället, era buksorkar? Elbilen är ett steg mot avveckling av massbilismen… Även litium till batterierna är en ändlig resurs. En stor del av världens litiumtillgångar är koncentrerade till en enda plats. En saltöken i Boliva och fyndigheten tros räcka till en bråkdel av världens fordonspark.
Låtenom oss dock glädjas över att det var en svensk, Johan August Arfwedson, som upptäckte detta grundämne 1817.
Fast vi brukar ju upptäcka grundämnen.
Ingen sensation i sig, således.
@vastanmossetrynet
Jo, min livskvalitet skulle skjuta i höjden av att ge mig iväg klockan 3 på morgonen, cykla 4 timmar, vara på jobbet i 9 timmar och sen cykla hem och vara hemma vid 20-tiden…
Det finns litium i stora mängder i tex Afganistan. Just nu "bryts" det tror jag endast i Sydamerika. Bolivia är inte ensamt där heller med fyndigheter. Givetvis bör vi ha återanvändning av litium, men kända tillgångar ska mer än väl räcka till ett antal miljarder elbilar.
Dessutom kommer de autonoma bilarna snart att minska behovet av egna bilar. De är nära och finns i större skala före år 2020
Vänliga hälsningar
Nanotec
Bra inlägg. Utom det där med att "Kopplingen mellan energiförbrukning och energikonsumtion är stenhård." förstås. Förutom att det är en felskrivning och en tautologi, så är även den avsedda meningen, med koppling mellan energiförbrukning och bnp, felaktig.
jeppen: hur ser det ut i ett globalt perspektiv? Där är väl fortfarande kopplingen klar. Frågan är väl ännu om västs avtagande produktion per capita är möjlig utan mer energianvändning annorstädes, och vad som händer globalt med energikonsumtionen när välståndet jämnats ut. Oavsett vilket behöver det kanske inte vara så ledsamt med tanke på att befolkningen planar och man kan övergå till kärnkraft från fossilt.
Gick lite fort där, jag menade "konsumtion" istf "produktion".
Hej Ugewis! Väst har haft stillastående energiproduktion per capita i 40 år, långt innan Kina blev världens industrigolv. All västs energiökning har alltså kommit från befolkningsökning, inte från BNP-per-capita-ökning. Decouplingen skedde alltså vid oljekrisen på 70-talet. Jag kommer göra ett inlägg inom ett par dagar kring detta på min nya blogg: nejdetkanviinte.se .
Nu är inlägget upplagt.
Kul att du kommit till skott med bloggen! Lars/Cornu: kan du inte länka jeppen härnere i listan – klia hans rygg lite när han kliat din?
I och för sig importerar vi ju även uran från ryssland… (ok inte enbart men de är en stor producent).