Riksbanken sänkte reporäntan till 0.75%. Läsarna och jag hade alltså fel. Bolånetorskar land och rike runt ses dansa på gatorna och bostadsbubblan kan få ännu lite mer näring.
Sänkningen verkar varit inprisad av marknaden och börsen reagerar inte nämnvärt än så länge.
Riksbanken twittrar numera:
“Hushållens skulder en fortsatt stor risk men den låga inflationen motiverar en sänkning. Inflationstrycket det närmaste året bedöms bli tydligt lägre jämfört med bedömningen i oktober. Riksbankens direktion var enig om räntebeslutet och reporäntebanan. Tillväxten i Sverige tar fart nästa år. Låg inflation ännu en tid.”
Man fokuserar alltså på uppdraget och KPI. Att inflation inte är KPI, utan kan ta sig uttryck i stigande tillgångspriser, som t ex bostäder, ingår inte i uppdraget. Samtidigt sänker förstås en räntesänkning KPI och så håller det på.
En tröst är förstås att sänkt ränta innebär lägre ränteavdrag och att stat och kommun plundras på mindre pengar till vård, skola och omsorg. 2012 betalade vård, skola och omsorg 32 miljarder kronor till bolånetorskarna i form av lägre skatter via ränteavdraget. Man får hoppas att BLT inte klagar på servicenivån i dessa inträttningar.
Med bolåneräntor runt tidigare 2.90% på rörliga lån bör 3-månadsräntan nu sänkas till ca 2.65%, en sänkning med 8.7%. Bostadspriserna, dvs den sist sålda bostaden i ett givet område, bör alltså kunna stiga 2.90/2.65=1.094 eller 9.4% när BLT nu kan låna ännu mer pengar i sin tävling om vem som kan skuldsätta sig mest för att köpa en befintlig bostad.
Personlig reflektion: Riksbanken goes full retard.
Riksbanken skriver följande i sitt pressmeddelande:
“Inflationen har varit låg länge och de senaste månadernas oväntat låga utfall i framförallt tjänstepriserna tyder på att det kan ta längre tid för inflationen att stiga än tidigare beräknat.”
Helt fruktansvärt! Priserna på tjänster stiger inte, utan det blir relativt löner allt billigare att köpa tjänster för svenska hushåll. Så kan man inte ha det, utan priserna på tjänster, som allt mer utförs av lågavlönad utländsk arbetskraft, måste alltså höjas! Detta genom att sänka priset på att låna för att köpa en bostad. Dock kommer inte tjänstehjonen från Baltikum eller Thailand att få högre löner på grund av lägre ränta, så där står vi. Samtidigt pratas det vitt och brett om hur bra arbetskraftsinvandringen är, som just sänker priserna på tjänster. Fast Riksbanken tycker alltså inte att fallande tjänstepriser är bra. Riksbankens direktion måste alltså vara …
Riksbanken säger sig nu inte planera för en höjning av räntan förrän 2015, så nog kommer bostadsbubblans bostadspriser fortsätta att skena. Samtidigt blir det med rekordlåga räntor perfekt läge för vänstersocialistregimen att slopa ränteavdraget efter valsegern 2014. Betalar vård, skola och omsorg idag 32 miljarder till BLT i form av ränteavdrag, så kommer vid dubblad ränta mot slutet av mandatperioden vård, skola och omsorg dräneras på 64 miljarder SEK om året till fördel BLT:s privatekonomi, om man inte slopar ränteavdraget innan dess.
Riksbanken anger 0.7% som medel för reporäntan under 2014, vilket, om det inte beror på avrundning från 0.75%, kan innebära att man sänker ytterligare 0.25 procentenheter under en kortare period nästa år, för att sedan höja tillbaka till 0.75% ganska snart.
92 kommentarer
när priserna på varor går upp skriker vi inflation och att vi blir fattigare… när bostäders och aktiers priser går upp skriver vi hur rika vi är.. inflation räknas dock bara på varor.
I KPI ingår dock kostndaderna för boende. På det viset räknas även bostäderna in.
Bara räntekostnaden, inköpspriset räknas inte, så med allt lägre räntor så fortsätter det att bli billigare att bo, trots att det blir dyrare att köpa. De flesta har dock redan köpt…
Dagens Industri Debatt: Ge folket makten över Riksbanken
http://www.di.se/artiklar/2013/12/17/debatt-ge-folket-makten-over-riksbanken/
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ge Riksbanken ett tydligare mandat!Ulla Andersson,
Vänsterpartiet
http://larspsyll.wordpress.com/2013/12/17/ge-riksbanken-ett-tydligare-mandat/
sveriges-riksbank
Den svenska central-banken har en uppgift från riksdagen: att upprätthålla ett fast penning-värde. Sedan har banken själv stipulerat att penningpolitiken ska styras av ett inflationsmål som ska vara 2 procent. På senare tid har bankdirektionen dessutom klarlagt att hushållens skuldsättning överordnats inflationsmålet och är en faktor som ska väga tungt vid utformningen av penningpolitiken. Oenigheten i direktionen vad gäller utformningen av penningpolitiken visar att målen behöver ändras.
Det ska vara riksdagen som utformar de mer exakta målen för penningpolitiken. Detta ska inbegripa nivån på inflationsmålet, vilken målvariabel inflationsmålet ska baseras på samt mål för utvecklingen av den reala ekonomin som ett explicit sysselsättningsmål. Utifrån dessa mål ska sedan Riksbanken självständigt utforma den löpande penningpolitiken. På detta sätt skapas en tydlig ansvarsfördelning. De folkvalda i riksdagen beslutar om policy och Riksbanken verkställer …
Regeringen bär ett stort ansvar för att hushållens skuldsättning ökat. Den har fört en bostadspolitik som lett till ett oerhört lågt byggande vilket har drivit upp bostadspriserna. Därtill har slopandet av förmögenhetsskatten och den kraftigt sänkta fastighetsskatten eldat på bostadsmarknaden. Det är inte rimligt att Riksbanken ska känna att den behöver ta ansvar för regeringens bristande ansvarstagande och därmed försvåra återhämtningen på arbetsmarknaden. Det kräver politiskt agerande för att komma tillrätta med problemen kring hushållens skuldsättning.
Byggandet av hyresrätter måste komma i gång … Bankernas vinstfest på bolånen måste hejdas. Under de senaste fem åren har bankernas marginaler på nytecknade rörliga lån ökat med över 160 procent … Ränteavdragen måste ses över med stor försiktighet och god framförhållning … Minska uppskovsmöjligheterna. Allt för förmånliga uppskovsmöjligheter driver upp bostadspriserna och därmed skuldsättningen.
Det måste göras med stor försiktighet så att ekonomin inte stramas åt i kristid. Men om den privata skuldsättningen minskas och prisökningen på bostäder dämpas, så ökar möjligheten för Riksbanken att sänka räntan. Det skulle stimulera ekonomi och sysselsättning.
Ytterligare ned i träsket. Köpsignal i aktier?
Kanske att satsa på utländska aktier då kronan faller som en sten…
Nja, det blev i princip ingen reaktion. Euron är upp ett öre.
Men det kan bli en liten omallokering räntepapper-aktier, som skulle kunna verka positivt på kurserna.
@Kingedward24
Med andra ord var det antingen väldigt väntat eller så är svenska reporäntan av väldigt liten betydelse…
Alla VISSTE att riksbanken skulle sänka. Ingen trodde något annat. Därav avsaknad av reaktion…
Kronan började sjunka för ngn månad sedan, kommer nog fortsätta i ung. samma stil ett tag till. Ytterligare räntesänkningar är att vänta, samtidigt är situationen stabil så reträtten sker under ordnade former.
"Man fokuserar alltså på uppdraget och KPI. Att inflation inte är KPI, utan kan ta sig uttryck i stigande tillgångspriser, som t ex bostäder, ingår inte i uppdraget. Samtidigt sänker förstås en räntesänkning KPI och så håller det på."
När man i uppdraget nämner inflation så avser man naturligtvis prisinflation (och inte ökning av penningmängden). Boendekostnaden ingår också i KPI och därmed enligt riksbankens tolkning i deras uppdrag.
Jag hade rätt i alla fall.
Nu får jag 3-månaders på 2,1% om det slår genom hela vägen. Snart blir det gratis!
Jag hade rätt för en gångs skull 😉
Skall lägga om ett lån 1/1 skall bli skoj att se om det blir någon sänkning.
Dagens pressmeddelande:
Riksbankens prognos för 2014 kv 4 kvartalsmedelvärde är 0,71 (1,15) vilket innebär ytterligare en räntesänkning är trolig en kortare tid under 2014, troligen i början av året.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressmeddelanden/2013/Reporantan-sanks-med-025-procentenheter-till-075-procent/
Så det kanske fanns folk i rummet som ville sänka till 0,5% trots allt och man lämnar öppet för detta kommande år om inflationen inte börjar stiga.
En tydligare signal till Anders Borg att finanspolitiken måste börja ta ansvar för överbelånade Svenskar genom finanspolitiska åtgärder då Riksbanken nu visar tydligt att de är beredda att tömma sin ammunition och att de backar från åtgärder mot bolånemarknaden.
Om vi skulle få en fortsatt utebliven inflation fram till valet och bostadspriserna börjar att krympa även bland medelklassen så kommer det att bli en rejäl valrysare med fläsk och bönor.
Fläsk och bönor är inte en kreativ översättning av engelska flesh and bones?
Börjar alltså för andra gången uppenbara sig för ett ypperligt tillfälle att rampa ner räntebidragen.
Vore inte fel om alla partier kunde komma överens om detta innan valet. Troligt? Nej.
En härlig översättning.
Det är helt uteslutet att någon politiker befattar sig med denna problematik före valet.
Fläsk och bönor passar bra på denna blogg. Dessutom en ypperlig maträtt för soldaten jämfört med pulvermaten.
Stiger verkligen tillgångspriserna när räntan sänks?
Du har ju skrivit innan att bostadspriserna inte stigit så mycket senaste åren?
Räkna bort Stockholm och Malmö så har det väl knappt stigit alls (genomsnitt) senaste åren?
@Wofser
Det beror väl på vad det är för tillgångar man köper för de billigare lånen?
Ser man till bostadspriserna så kan man nog hitta någon korrelation till hur dessa förhåller sig till bolåneräntorna, men även disponibel inkomst kan ha betydelse.
Hade inte vi en återhämtning i ekonomin? Mina ekonomikunskaper är lite rostiga, men brukar inte räntan höjas när man får en starkare konjunktur?
Det finns en svag återhämtning i ekonomin, främst för att Baltic Dry Index tyder på detta genom att vara på 3 års högsta på ca 2200. Men detta är nära de historiska topparna http://people.hofstra.edu/geotrans/eng/ch7en/conc7en/bdi.html. Om vi antar att världsekonomin inte är totalt upp-fuckad av att alla trycker grizzillioner med dollar så borde vi alltså förvänta oss en recession. (Klicka på den där länken. VEM hade kunnat ana att det inte stod rätt till 2007…?) Men att BDI har 3 dubblats under året visar på de stora obalanser som finns i världsekonomin, för normalt (innan Fed kukade ur totalt) har BDI ganska små variationer, även om de är tillräckligt stora för att ge hjärtklappning hos mäklare.
Bankerna har väl fortfarande sina begränsningar på hur mycket man får låna (ska klara 7% rta). Så ifall din teori om 9% är sann så finns det fortfarande köpare med utrymme att klara 7% ränta fast med nya priser. En konsekvens av stigande priser borde vara att man till slut når en nivå där priserna är maxade och sedan följer lönenivån, eller kraschar. Var ligger den prisnivån, när allt är maxat? Borde gå att räkna ut något slags genomsnitt, med en viss variation.
@Garm den Yngre
Du tänker på den "järnhårda lönelagen" eller möjligen landräntan? Ur det perspektivet så borde ju inflationen mätas genom löneutvecklingen, men som följd så skulle man kunna beräkna hur mycket bostäderna borde kosta givet man känner räntan och de övriga kostnaderna för hushållen.
Skulle vara intressant ifall man studerade bostadsprisernas utveckling i jämförelse med deras utveckling enligt dessa modeller.
@Anonym. En kompis köpte ett råtthål vid Hornstull 1992 (precis innan den bubblan sprack) för 400,000. Hon var nyutexad revisor och tjänade 13,000 i månaden. Höga räntor gav årskostnad ca 50,000. I dag kostar samma lägenhet ca 2,5 mille. En nyutexad revisor (som råtthålet passar till) tjänar 26,000 och årskostnad med dagens låga räntor ca 100,000. MEN lägger du på amorteringsutgiften för lägenheten så har totalutgiften ökat från 63,000/år (lön 13000) till 183,000/år (lön 26000). Dvs boendet har ökat nästan 3 ggr mot lönen som har fördubblats. (Och detta priset var satt under en bubbeltopp. Det verkliga "värdet" på lägenheten 1992 var ca 250-300,000). Levnadsstandarden för revisorer har således sjunkit.
Vi är på väg mot ett räntefritt samhälle.
Dvs det blir svårare leva på pengar direkt utan man måste hitta verksamhet som ger avkastning.
Antingen via aktier eller genom egna aktiviteter.
@oppti
Och vad gäller egendom så kommer dessa ju stiga i pris i den mån de inte kan massproduceras. Skall man få avkastning i räntefria samhället så gäller det nog att vara förmögen först eftersom det ju lägre räntan är (och isht med amorteringsfrihet) destu svårare blir det ju att bygga upp en sån förmögenhet.
Nåja-med en god affärside kan man nog göra en IKEA resa även nu-speciellt när all handel är gränslös.
Riskkapitalet är ju billigt.
Nätet gör att en liten sak kan bli spridd på ett helt annat sätt än förr. IKEA grundades som en grossistförsäljning av pennor via annonser i lokalbladet! Bättre ide än så har väl de flesta!
@oppti
Goda affärsideer (med tillhörande genomförande) är inget som kan massproduceras; därmed kommer dessa inte gå att köpa billigt.
Jag tror inte man skall underskatta vikten av entreprenörskap och gott affärssinne och dessutom så är en ide ju bara bra ifall den är … bra (inklusive genomförandet).
Ju lägre räntan är destu svårare blir det nog att bygga upp en förmögenhet stor nog att leva på (eller bli "fri") eftersom förmögenhetens storlek i kronor mätt för det växer omvänt mot räntan.
Men genom att låna ut oerhörda summor och kräva amortering enligt ett visst mönster så blir det väl i praktiken lika som att betala ränta…?
Lånen är ju bara en siffra utan substans och det är ju räntan också….
En ekonomi utan inflation behöver därmed ingen ränta…
Då bankerna "uppfinner" pengarna var gång någon vill låna…
Så vill man behålla sin frihet så bör man inte låna alls….
Man lägger pengarna i madrassen tills man behöver köpa något….
För på banken är det ju ingen mening med sparandet…
Hur nära är vi då en bytesekonomi?
Tillägg: och med att förmögenheten krävs bli större så räcker inte en affärside idag lika långt som innan – det krävs att den är mer lönsam (än innan) för att kunna bygga upp en förmögenhet stor nog.
@Thomas Gunnarson
Tesen var att tillgångar vars värde sätts utifrån räntekostnader eller på annat sätt ränteläget kommer att bli dyrare och därmed svårare att spara ihop till i förhållande att låna till. Därtill hör sådana tillgångar som gör att man kan leva på (eller vara fri pga) sin förmögenhet och därmed ökar steget från att vara bolåneslav/hyresgäst till att vara fri ägare av sitt boende t.ex.
Till detta tillkommer problemet med amorteringsfria lån då amorteringen på lånet kommer att göra att man så småningom når den förmögenheten i egen ägo som man ursprungligen lånade. Amorteringsfria lån innebär också att steget till att vara fri ägare blir större eftersom priserna sätts utifrån räntan alena.
Sen är det nog inte sant att en ekonomi utan inflation inte behöver någon ränta då räntan även återspeglar just det faktum att folk hellre vill ha något idag än att vänta till framtiden – denna preferens är något man får betala någon annan för att avstå ifrån.
Vill man behålla sin frihet så förutsätter det att man har den till att börja med. I ett lågräntesamhälle så blir friheten något man bör vårda ömt eftersom den för det första är svår att skaffa sig och för det andra kan komma att bli mycket värdefull (ifall/när räntan stiger).
På väg mot…
-Räntefritt samhälle: JA.
-Inflationsfritt samhälle: NEJ.
Just nu har vi dold inflation på 4.5%. Även om du har en hög med pengar i detta nya räntefria samhället så kommer värdet urholkas. Med låg ränta är det dessutom knappt någon ide att låna ut eller investera i något. Det som håller på händer är fallet av västs ekonomiska pyramidspel som har levt på lånad tid allt för länge.
I en situation med rekordhöga bostadspriser som har dopats av låga räntor, och dessutom i princip full sysselsättning bland de som är anställningsbara, så borde räntan höjts rejält för att kyla ner ekonomin.
Att gå efter ett helt missvisande KPI-mått och en arbetslöshet baserad på att det råkar finnas alltfler icke anställningsbara i vårt land är ett helt felaktigt beslutsunderlag.
Förtroendet för det monetära systemet når nya bottnar varje dag.
OT:
Det uppmärksammades igår att Ryssland placerat Iskander-raketer längre västerut – gissningsvis i Kaliningrad:
http://www.welt.de/politik/ausland/article123009355/Russland-stationiert-Raketen-naeher-an-EU-Grenzen.html
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Problemet är att 0.25 % är för futtigt. Spelar ingen större roll längre. Vad många missar är att lägre ränta även påverkar svenska kronans värde vilket i sin tur påverkar exportindustrin som vi egentligen lever av. Att bara ha fokus på bostadspriser blir lite fel. Vill man påverka där så finns annat att göra. Men det vill man inte i en lågkonjunktur man vill att folk ska ha mera pengar så man börjar shoppa osv.
Men somliga har bundna lån och påverkas inte andra sparar istället vilket ger minskad effekt. Det är en gammal ekonomisk tänk att gasa i lågkonjunktur samt bromsa i motsatsen. Att tro att alla nu blir överbelånade är bara trams. Dom flesta bor i sina hus år ut och in oavsett lånebild till hyffsad belåning. En sak man sällan talar om är dock ROT avdraget. Har massor runt omkring mig som höjt belåningen för att bygga till bygga om osv. Höjer troligtvis värdet på huset men höjer samtidigt belåningen. Att priset på bostäder är för högt är alla överens om dock är det inte närheten av nån bubbla. Precis som aktier kan dom kortsiktigt bli övervärderade säger dock inget om hur det blir över tid.
@femman
Men bör inte sänkt ränta leda till att kronans värde sjunker (RB har ju precis börjat en 25%-ig julrea). En billigare krona bör göra att svensk export blir billigare vilket alltså bör gynna exporten och därmed bidra till inflation.
Frågan om 0.25%-enheter är för liten kan bero på att exportindustring har för liten betydelse i sammanhanget.
Exportindustrin har stor betydelse så även industri för inhemsk konsumtion. Dock påverkar 0.25% mycket lite snarare inget. En viktig faktor är även rådande ränta i omgivande länder. Vi skulle ha sänkt mycket mer för länge sedan. Det är min åsikt som jag delar med LO tex.
Klagar dock inte så mycket för egen räkning åker ofta utomlands. Då är det trevligt med stark krona.
@anonym
Sverige är en extremt exportberoende ekonomi. Iaf för några år sedan så ansågs 58% av vår bnp vara beroende av exporten.
@Greenious
I sammanhanget är det exportsindustrins inverkan på inflationen som avsågs…
"Sverige är en extremt exportberoende ekonomi. Iaf för några år sedan så ansågs 58% av vår bnp vara beroende av exporten." därav att regering och regeringskandidater är så intresserade av TTIP avtalet.
Om man inte kan räkna hem en investering till gårdagens räntesats, så lär man inte kunna räkna hem den till dagens heller…
Från 1% till 0.75%… Räntorna är ju rekordlåga och milsvida från historiska medelvärden.
Det enda räntesatsen påverkar i det här läget är kapitalflödet mellan länder, dvs, vissa kommer nu tycka att avkastningen i sverige inte är värd "risken" och flyttar kapitalet till något annat land med bättre ränta och/eller en mindre upplevd "risk".
Säger inte att en lägre kronkurs inte gör något för ekonomin, men vi pratar om så små skillnader att räntesänkningar i det här läget inte gör så mycket för realekonomin.
För finansbranschen är det ju dock mumma, med hävstångseffekten så kan man göra massor med denna lilla sänkning. Men jag är inte övertygad om att det är sunt att stimulera finansbranschen i det här läget.
Stör mig på att det sätts likhetstecken mellan "hushåll" och "skuldsatta". Påminner om händelsen i DDR:s Volkskammer efter det första och sista fria valet i Östtyskland 1990, när den gamla senile stasichefen Erich Mielke höll tal och använde tilltalet "Genossen", kamrater, till ledamöterna. Han blir avbruten av en av dem som hövligt men märkbart irriterad påpekar att det inte längre är så att "alla härinne är Genossen".
Det fins faktiskt hushåll med en annan riskbedömning och en annan betalningsmoral. Alla är inte skuldsatta, ens av dem som inte har några större finansiella tillgångar och trots de kortsiktiga olägenheter som följer därav. Ändå tycks en sådan som Lars O Svensson, senast på Ekonomistas, sätta ett likhetstecken mellan hushåll och skuldsatta.
När det gäller hushåll skuldsatta. Är jag mest bekymrad över tex kontokortskrediter. Många har visserligen ganska små lån men till ockerränta. Där dräneras samhället av stora pengar till finanseliten från svaga hushåll som blir ändå svagare. I steg 1 bidrar dom visserligen till handeln men inte i steg 2. Det är som att kissa i byxan ger värme en liten stund men inte på sikt.
@femman
Det beror ju lite på hur man använder krediten. Jag brukar inte "betala" ränta på mitt kreditkort – det hela bygger ju på att man faktiskt har balans mellan inkomster och utgifter. Det är "oundvikligen" så att inkomsterna och utgifterna inte kan komma samtidigt och att det ena måste komma före det andra och den enes inkomst är den andres utgift vilket gör att det "oundvikligen" också måste innebära att vissa konsumerar innan de levererar och andra tvärtom.
Problemet är ju alltså inte enkla förekomsten av krediter utan det att de växt till sig till en nivå som kanske inte är sund. Och tillväxten beror på att folk har obalans i sin ekonomi.
viktualiebroder, "Ändå tycks en sådan som Lars O Svensson, senast på Ekonomistas, sätta ett likhetstecken mellan hushåll och skuldsatta.", det kanske är LOS:s önskedröm att det blir så.
Kanske var lite otydlig. Betalar du inte ränta så är det noll problem. Handlar själv på detta sätt får dessutom som tack några tusen tillbaka som bonus.
Jag menar dom som köper tv på avbetalning. Åker på resa på vingkonto osv. En resa som kan bli dubbelt så dyr även så TV. Man brukar säga att det är dyrt att vara fattig vilket stämmer. Helst om man försöker leva se ut som man inte är fattig.
Detta är inte samma sak som att man är villig att betala ett överpris på sin bostad för att bo bra och tryggt med trevliga grannar. Bra skolor till barnen samt bra resväg till jobbet osv. Vissa saker är så viktiga för somliga att dom är villiga att betala lite extra för detta idag och troligen även så imorgon.
" till fördel BLT:s privatekonomi,"
det blir varmt i byxan när man kissar i byxan
Igår beslutade jag och min fru att vi hoppar av lånekarusellen och säljer vår överbelånade, nybyggda bostadsrätt. Bra säljläge för oss om räntan samtidigt går ner.
Vart bor du sedan ?
Får leta upp en hyreslägenhet. Visserligen är den säkert i grund och botten ett resultat av länade pengar, men så länge inte jag har skuld på banken känns det nog bra ändå
Cornu, vad har du för kommunistisk syn på medborgares inkomster egentligen?
Om staten konfiskerar en mindre andel av min inkomst via ränteavdraget innebär inte det att jag får något.
Du har fått något om bakfoten. Att staten beskattar den som sparar för att ge till den om lånar och spekulerar, är det som är den omoraliska fördelningspolitiken som skapar obalans och bubblor.
Nej, det är nog du som fått något om bakfoten. Du har åsikter om hur staten gynnar/missgynnar olika företeelser via olika skattesatser. Faktum kvarstår dock: Om staten konfiskerar en mindre andel av min inkomst innebär inte det att jag får eller tar något.
Annars är man kommunist och anser att ALLT tillhör staten för att sedan portioneras ut enligt rådande politik.
sk. "högerextremist"-> Det där är ju bara hårklyverier. Du har "fått" ett skatteavdrag av staten till skillnad från andra medborgare som inte "fått" detta avdrag, då staten valt att prioritera en samhällsgrupp före en annan. Om det sedan kallas ränteavdrag eller bidrag är irrelevant i praktiken, och staten hade lika gärna kunnat välja en annan modell. Effekten på statens finanser hade ändå varit desamma.
Något för Cornu som är duktig på att plocka fram fakta.
Alla pratar om alla överbelånade BLT. Frågan är hur många är dom i procent.
Överbelånad är i mitt tänk över 75% av tax värdet.
Normalbelånad är ca 50%
Sedan är det viktigt att välja rätt bank som försäkringsbolag inte bara billigast. Det är i nöden som
detta prövas. Det är bara att kolla hur vissa banker gjorde under förra räntechocken då vi hade fast kronkurs och fick räntor på över 20%. Vissa banker stödde sina kunder andra körde dom i KK.
Om man inte oroar sig för att behöva betala räntan så är det relevant att bara kolla vad skulden är i förhållande till tillgångarna, men nu är det så att man måste betala räntan och det faktum att tillgångarnas värde är ganska beroende på hur räntenivån är så bör man nog ta sig en funderare i hur väl ställt det är ifall man maxar ut sin kapacitet att betala räntan (när den är rekordlåg).
Din tanke bygger på att det är hur lätt som helst att låna . Bankerna äger oftast miniräknare och vet hur den ska användas. Vill påstå att det krävs mycket bra lön marginaler samt säkert arbete osv för att få ett lån på några miljoner. Den som säger något annat har inte varit inne på en bank på länge.
@femman
Problemet för den som lånar är att banken ju bara räknar ur bankens synvinkel. Ur gäldenärens synvinkel är det andra beräkningar och bedömningar som bör göras, dessa gör nog inte alla låntagare utan de litar på att bankens beräkningar (ur bankens synvinkel) även är tillräckliga för dem.
För låntagaren handlar det i större utsträckning om att klara räntebetalningarna och med vilka uppoffringar man klarar detta. Frågan om säkerhetens värde är tämligen ointressant för låntagaren eftersom när den frågan blir aktuell så har redan låntagaren torskat dit.
Kort och gott ur låntagarens synpunkt så är det skuldens storlek i förhållande till "disponibel" inkomst som är intressant snarare än skuld i förhållande till taxeringsvärde.
Är inte detta en nyhet som får mycket mer uppmärksamhet än den förtjänar? Sällan har så många uttalat sig så tvärsäkert om något som är så betydelselöst och ogreppbart. Hela denna besatthet av räntor är sjukt osund.
Cornucopia hade 100% fel, vilket han brukar hävda, så det stämde den här gången. Läsarna hade 62,45% fel.
Ränteavdraget kommer troligen att förändras politikerna är medvetna om problemet, slopar dom hela ränteavdraget så slutar bopriserna att stiga även med en låg ränta.
Räntesänkningen var nödvändig eller så skulle cornu få rätt om att ekonomin går under.
Inflation skapas av löneökningar och löneökningarna har varit relativt realistiska, därför har vi ingen inflation, det blir ingen inflation även om vi hypotetiskt fördubblar penningmängden för kvantitetsteorin är felaktig.
Kvantitetsteorin har inte med lönerna i modellen därför är den totalt felaktig.
Hypotetiskt fördubbla penningmängden och halvera lönerna så kommer företagen att sänka priset på varorna för konkurrensen mellan företagen tvingar dom att sänka priserna.
Halvera penningmängden och fördubbla lönerna så höjer företagen priserna för alternativet är konkurs.
Kvantitetsteorin är ett rent skämt den är påhittad av dom med en dold agenda.
Kvantitetsteorin är ett rent skämt, modellen förutsätter att lönerna ökar lika mycket som penningmängden, vilket delvis är sant när det är högkonjunktur, NAIRU kan förklara det ökar penningmängden så får det fart på ekonomin och det ökar lönerna, när det är depression så stämmer inte sambandet mellan en peningmängdsökning och ökade löner, modellen är matematiskt totalt felaktig.
NAIRU måste vara med i modellen.
Att modellen bara är en fantasiprodukt kan nu bevisas i praktiken FED öser ut pengar och någon hyperinflation blev det inte.
Modellen förutsätter en helt fri lönebildning, en kris med hög arbetslöshet gör modellen totalt oanvändbar.
När vi har en depression så kan penningmängden öka tills vi når den normala nivån av NAIRU. det blir ingen inflation av QE, USA gör det delvis Europa gör delvis motsatsen.
Bankerna har räddats nu kan vi rädda staterna med våra riksbankers sedelpress.
Varför ska bara riksbankernas sedelpress rädda bankerna?
Om staterna går under så går även bankernas statsobligationer under.
Europa tror på en fantasiteori därför blir krisen bara värre och värre.
Vi har redan prövat att minska penningmängden en gång, det gav oss The Great Depression.
Pengar till statsbudgetarna blir en ny "new deal"
http://en.wikipedia.org/wiki/New_Deal
Problemet då var att man inte slutade att trycka pengar när ekonomin fungerade igen, guldmyntsfoten togs bort och kreditmarknaden avreglerades vilket ledde till att bankerna blev en ren sedelpress.
lönerna steg och inflationen steg.
Dumheter som Milton Friedman flumteori "Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon"
blev till en sanning som alla trodde på och tack vara hans flum så har vi nu kvantitetsteorin som nu stoppar oss från att lösa krisen.
Vi upprepar samma misstag som på 30 talet, då hadde vi en guldmyntfot som förhindrade en stimulans av ekonomin nu har vi Tyskar som är livrädda för en hyperinflation som förhindrar en lösning krisen nu.
Nuvarande kris är en kopia av The Great Depression.
Det enda vi lär oss av historien är att vi aldrig lär oss något av historien
Vi kommer inte att upprepa det andra världskriget vi startad det tredje världskriget.
Det fjärde världskriget kommer att kämpas med käppar och stenar.
Vår framtid är skriven i sten.
@ekvationsteorin
Dina hopfantiserade påståenden om kvantitetsteorin visar endast att du inte förstått den. Det vore läga att försöka sätta dig in i vad den säger och försöka förstå istället för att påstå att folk har dold agenda för att andra förstår den.
Kvantitetsteorin är påhittad av folk som antingen inte kan matematik eller har en dold agenda.
Modellen är så uppenbart felaktig att det inte går att försvara flummet.
FED öser ut pengar och någon hyperinflation blev det inte, fakta säger att kvantitetsteorin är ett skämt.
Godtrogna svenskar går på alt som skriv om nationalekonomi, syftet med flera modeller är bara att berika den som skapade modellen.
Kvantitetsteorin förespråkas av dom som har en dold agenda.
@ekvationsteorin
Du visar bara gång på gång att du bara inte fattat, men i vanlig ordning när du inte fattar så beskyller du folk för dold agenda.
FED öser ut pengar var är hyperinflationen?
Kvantitetsteorin är felaktig.
Alla som skrek att nu får vi hyperinflation av Bernankes sedelpress QE var är dom nu?
Alla är bota för dom skäms så över att dom hade så fel.
Varför tycker folk att det är bra att rädda banker med sedelpressen medan stater inte får räddas med sedelpressen?
Kan vi rädda banker med Bernakes sedelpress utan att få inflation så kan vi rädda stater utan att få inflation.
USA är på väg till den mer normala nivån på arbetslösheten (NAIRU) och dom kommer snart att minska på QE.
Sedelpressen kan orsaka inflation i en högkonjunktur men inte i en lågkonjunktur och depression.
@ekvationsteorin
Du har bara inte fattat kvantitetsteorin och därför håller du på och yrar. Vore det inte bättre att du sätter dig in i vad den säger och försöker fatta, sen om några år när det gått in i din skalle att de pengar man betalar när man köper något är lika med det belopp som varan/tjänsten såldes för så kanske du börjar närma dig. Men då hittar du säkert något annat för oss andra uppenbar sanning som du inte lyckats fatta.
Kantitesteorin är felaktig bara lättlurade naiva personer kan tro på teorin eller dom som har dolda AGENDOR.
Priser på varor kan inte stiga pga konkurrens mellan företagen, lönerna måste stiga först då tvingas alla företagen att höja priset.
Priser på tillgångar som bostäder kan öka i pris men det är inte inflation.
Varför är folk som förstår nationalekonomi tysta?
USA börjar få fart på sin ekonomi med sedelpressen och någon hyperinflation blev det inte.
Europa är döende med tyskarnas sjuka rädsla för inflation.
Man kan sänka räntan till noll utan inflation om lönerna bara ökar lite det kan helt enkelt inte bli inflation utan stora löneökningar.
Kvantitetsteorin har förstört Europas ekonomier.
Dom som sprider irrläror i nationalekonomin får sitt straff nu, alla blir fattiga när ekonomin går dåligt.
Hade ECB gjort som FED så hade vi inte haft den nuvarande krisen i Europa.
Krisen är skapad av felaktiga beslut.
Stoppar vi orealistiska löneökningar så blir det ingen inflation med mer pengar i ekonomin.
Depressioner stoppar effektivt orealistiska löner och då blir det ingen inflation.
Lönerna ska bara öka så mycket att vi får 2% inflation, reallönen är det viktiga, större löneökning ger bara luft i plånboken och ger bara rika personer som äger fastigheter och skog pengar gratis.
Fri lönebildning är det dummaste man kan ha i en ekonomi och därför fungerar inte ekonomin.
Om det är någon som verkar ha en illa dold agenda så verkar det vara du. Din agenda verkar vara för införande av en fascistisk kommandoekonomi där medborgaren är reducerad till en träl i statens tjänst, där staten dikterar vad som skall produceras och till vilket pris det skall säljas.
Systemet har testats ett antal gånger och det fungerade ganska illa om jag får säga det själv.
Fri lönebildning är delvis redan borta med alliansens arbetslinje, löntagarna tvingas ta jobb till löner som erbjuds.
Kommandoekonomi är det inte det går att begränsa löneökningarna.
Löneökningar som ger en reallöneökning är bra men löner som orsakar inflation är inte bra.
Helt fri lönebildning har testats i århundraden med samma resultat inflation med arbetslöshet och lägre reallöneökningar.
För stora löneökningar på exempelvis 5% gör att penningmängden måste öka med minst 5% bara för att kompensera för löneökningen annars så går ekonomin in i den matematiska omöjligheten och dör.
När lönerna stiger för mycket så höjer riksbanken räntan och det minskar på ökningstakten av penningmängden, arbetslöshet uppstår pga brist på pengar i ekonomin.
Helt fri lönebildning skapar ett problem i ekonomin som kan förklara varför vi alltid har arbetslöshet och kriser i ekonomin.
Ökar lönerna med 5% så måste penningmängden öka med minst lika mycket annars så inträffar den matematiska omöjligheten.
När lönerna stiger för mycket så får vi inflation och riksbanken höjer räntan vilket minskar på ökningstakten av penningmängden.
Ju mer lönerna stiger ju mindre blir penningmängdsökningen det skapar en brist på pengar och arbetslösheten bromsar sen upp löneökningarna NAIRU, nuvarande ekonomiska modell är felkonstruerad och felet finns i nästan alla ekonomier.
Lösningen är enkel stoppa alla orealistiska löneökningar och se till att riksbanken ökar penningmängden lika mycket som lönerna ökar, då försvinner arbetslösheten och alla kriser i ekonomin.
Hur stor en ekonomi är bestäms av storleksskillnaden mellan penningmängden och medeltimlönen, när ekonomin är för liten så finns det inte jobb till alla.
Problemet med dagens modell är att penningmängden ökar med krediter till bostäder och det leder till bostadsbubblor, minskar man på löneökningarna så behöver inte penningmängden växa lika mycket och då får vi inte överpriser på bostäder.
Våra kriser kan aldrig lösas i den nuvarande ekonomiska modellen för den är felkonstruerad.
Jag gissade rätt!
Låt oss be, att politikerna inför amorteringskrav (minska skuldsättning) och inte ränteavdrag (skattehöjning).
Glöm inte, ränteavdraget (skattehöjning) är lika tandlöst som kontantinsatsen på 15%, det handlar bara om att öka värdet för alla så kommer alla att ha en kontantinsats. I år ökade BRF:er med 16% i Stockholm, så alla kan nu fritt betala av sina checkkrediter.
Amorteringskrav är en omöjlig lösning, betalar vi tillbaka lånen så försvinner penningmängden, Pengar skapas av kreditgivningen, tar du bort lånen så försvinner pengarna.
Titta på M3 och jämför med skulderna i bolån så ser du att alla pengar skulle försvinna.
Ökar banken balansräkningen med en kredit så ökar mängden pengar men betalar du tillbaka lånet så minskar bankens balansräkning, mängden pengar minskar då.
Lönerna har anpassats till dagens penningmängd, minskar du nu på penningmängden så går ekonomin under väldigt fort.
Vi har redan prövat att minska penningmängden en gång, det gav oss The Great Depression
Slopat ränteavdrag är enda rättvisa lösningen.
Det är ju inte så att vi har något val angående amorteringskrav; att racka upp lån på lån leder ju garanterat till en lyxfällankollaps och sedvanlig statsbankrutt med hela konkarongen vi ser i Europa med IMF och gänget. De Riktigt Farliga.
För övrigt behöver vi ju inte amortera AV alla lån vi har, bara börja med att se till att mängden inte ökar. Bara det är jobbigt nog. För jobbigt rent politiskt.
@ekvationsteorin
Det är en intressant infallsvinkel som du har.
Låt oss bryta ner problematiken;
Slopad ränteavdrag är i praktiken en skattehöjning, vilket snedvrider marknaden till att juridiska personer, som får göra ränteavdrag, kommer att gynnas i längden.
Detta i sin tur skulle skapa en fastighetsbubbla likt Spanien, där man nu tvingades lagstifta bort Juridiska personer som ägare av privatbostäder. De konsekvenser som skulle uppstå av att göra samma misstag i Sverige skulle få långtgående konsekvenser och det tror jag inte någon politiker vill göra, om de förstår konsekvenserna.
För det andra är det just enbart en skattesänkning, dvs det kyler av tillfälligt köpkraften, men minskar inte marknadsutvecklingen och skuldsättningen, så ränteavdraget blir tandlöst vapen och 2018 kommer man inte att bli omvald då konsekvenserna inte kommer att uppfyllas samtidigt som man har brandbeskattat största väljargruppen, BLT.
Om nu alternativet stämmer som du pratar om, amortering, innebär minskad penningmängd, som ingen vill ta tag i, så befinner sig vår ekonomi i en spiral där det ständigt måste skapas krediter och kommer aldrig att backa (med någorlunda perspektiv).
Alltså innebär det att det är fritt fram att belåna öronen av sig och blanda bark i mjölet. Detta i sig är inget rimligt alternativ eftersom det innebär att skuldsättningen skenar, resultatet är att bubblan smäller en dag och då sjunker värdet på alla bostäder.
Själv har jag en 3:e teori och det är att införa taxeringsvärde på fastigheter och de som överbelånar sig mot taxeringsvärde får betala högre skatt, som kan skatteväxlas genom amortering.
Det innebär att staten får full kontroll över belåningstillväxten och kan upptaxera (ta ut mer skatt) när belåningen behöver kylas utan att behöva vara kopplad till Reporäntan.
Vi alla här förstår (i alla fall vi som lyssnar på Ingves på P1) att Riksbanken lämnade över belåningsproblematiken till finanspolitiken idag (eftersom ingves inte syftade på privata banker utan på FI och Anders Borg).
Så alla som har bolån bör fundera vid valet 2014 om Stridshingstarna i Rosenbad faaktiskt väljer att hjälpa dig/er att inte bli övervbelånade eller om de väljer att skuldsätta dig/er ytterligare genom att ta bort ränteavdraget och säga att "problemet är löst".
tack för mig.
Unknown
Ditt förslag ligger det något i "Själv har jag en 3:e teori och det är att införa taxeringsvärde på fastigheter och de som överbelånar sig mot taxeringsvärde får betala högre skatt, som kan skatteväxlas genom amortering. " det kunde användas i storstäderna.
"Om nu alternativet stämmer som du pratar om, amortering, innebär minskad penningmängd, som ingen vill ta tag i, så befinner sig vår ekonomi i en spiral där det ständigt måste skapas krediter och kommer aldrig att backa (med någorlunda perspektiv)."
Man måste inse vad som är omöjligt sen kan man lösa det på olika sätt, debt jubilee, öka krediterna till företag i stället för privatpersoner, riksbanken köper upp guld ingen skuldökning, pengar kan även skapas utan en kreditgivning, eller bara öka krediterna hela tiden, det finns lösningar på problemen men det gillar inte alla särintressen.
Dagens regler är inte skapade för att få en fungerande ekonomi reglerna skapades av dom som har makt för att gynna sig själva.
kapitalägarna, fackföreningarna och skattebetalarna har makt och påverkar teoribildningen och reglerna vi har i ekonomin ingen ser till helheten, resultatet är förödande.
Ekonomiska modeller är inte skapade för att fungera dom är skapade för att gynna den som skapade modellen.
En fungerande modell vill inte särintressena ha, resultatet ser vi nu.
@Unknown
Kontantinsatsen kan mycket riktigt kringås genom att man skriver upp värdet med 15%, men amorteringskravet kringås inte på samma sätt – det kringgås genom att man lånar till amorteringar.
Nu är det dock på plats att granska varifrån bolånetaket kommer ifrån och varför detta gör att det inte kringgås så lätt. Det kommer nämligen mer eller mindre från bankerna själva och syftar till att antingen stärka säkerheten eller kunna ta extra betalt för lån som är stora i förhållande till säkerheten. Det är alltså i bankens intresse och bankens intressen kringgås inte så lätt.
Att ta bort fastighetsskatten och samtidigt ha kvar ränteavdraget var ju en av de dummaste sakerna regeringen gjort. Givetvis skulle man börjat trappa ner ränteavdragen i samband med detta. Både skatten och avdraget var/är märkliga politiska konstruktioner som inte längre passar in i dagens samhälle.
Amorteringskrav är ytterligare ett steg i att skapa en ännu komplexare värld, såvida inte kraven kommer från bankerna själva. Varför inte gå tillbaka ett steg och förenkla och låta var och en ta ansvar för sig själva?
Tandlöst med 43% högre räntekostnader?
När fastighetsskatten avskaffades så skulle ränteavdraget tagits bort det har du rätt i och då hadde vi inte haft dagens överpriser på bostäder.
Fastighetsskatten kan användas för att styra priserna så dom stabiliseras på en nivå som följer inflationen.
Prisuppgångar då höjer dom skatten, prisnedgångar då sänker dom skatten.
Riksbankens reporänta kan inte reglera bostadspriserna.
Marknaden kan antagligen inte på egen hand reglera bostadspriserna.
Fega politiker vågar inte göra det som behövs.
Nu var ju kanske poängen att skapa kredittillväxt kring bostäderna a la idolen/idioten Greenspans teorier, då hade ett slopat ränteavdrag motverkat syftet med den slopade fastighetsskatten.
Ränteavdraget är max 100.000 * 30% vilket inte är några jättesummor för de som är överbelånade idag på 4-5 MSEK + hyra. 30 KSEK är inte ens 1% av lånet.
Lösningen kommer att vara Checkkredit, vilket redan används för kapitaltäckning av kontantinsatsen på 15%.
Så vi avskaffar ränteavdraget (ökar skatten) samtidigt som det inte påverkar ens problemet med överbelåningen. Vad är nästa steg? Höja skatten från 33% till 60%? Funkar lika bra.
Bara en sosse kan vara så dum.
@Unknown
Du glömde tydligen att ränteavdragets tak avser räntan. Med 2% ränta så slår man i taket först vid ett lån på 5milj – kallar man då dessa för överbelånad så är det alltså med full subventionering som de blivit överbelånade.
@Unknown
Ränteavdraget är väl per person, men det spelar inte så stor roll i det här fallet eftersom man generellt sett ändå inte kommer upp i de beloppen vid dagens räntenivåer. Låt oss prata om 30000 kr/år och hushåll.
Som du vet sker alla fastighetsaffärer på marginalen och vid den kostnadsnivå köparen kan tänka sig att ha. Att säga att 43% högre räntekostnader inte skulle ha någon påverkan är att sticka ut hakan lite väl långt. Nog skulle det hända saker om ränteavdraget försvann…
Enligt samma resonemang skulle du inte heller se någon förändring i din köpkraft om din lön sänktes med 5000 kr/mån (antaget att du betalar marginalskatt motsvarar det samma belopp)? Jag menar, det är ju bara att skaffa en checkkredit och köra på som vanligt… Jag undrar hur banken som skulle ge dig den checkkrediten skulle se på den saken.
Sänk till 0% så får alla jobb o alla blir rika 🙂
/Riksbank troll science