Inför framtiden diskuteras det att reducera antalet militära transportflygplan i svenska försvaret från dagens åtta till fem. Samtidigt är just det militära transportflyget något som används skarpt hela tiden – internationella transporter för andra svenska insatser, transporter åt försvarsmaktens övningsverksamhet inom och utom landet, t ex specialförbandens övningar med andra specialförband, eller för den delen på egna specifika insatser. Det senare är aktuellt just nu med nödinsatsen i Filippinerna.
Fick en del insyn i hur läget och beredskapsnivån på transportflyget är under mitt studiebesök på Såtenäs tidigare i höstas, men gick inte ut med några siffror. I dagarna har med anledning av insatsen i Filippinerna Försvarsmakten själv redovisat det hela, så nu finns det ingen anledning att inte uppmärksamma läget. Av åtta plan är ett ombyggt för lufttankning. Två är för tillfället på underhåll i England och man genomför på Såtenäs motorbyte för ett av planen, vilket jag fick förmånen att titta på under besöket. Det handlar om att man plockar av och isär motorerna helt och hållet och går igenom alla delar, byter de delar som är för slitna och kämpar med att beställa dem från PRIO-systemet, där alla delar inte finns inlagda än. En enskild skruv eller mutter kan därmed ta veckor att få tag på tack vare att ett IT-systems brister får styra verksamheten. Uppenbarligen är man fortfarande inte klara med motorbytet.
Till detta händer löpande incidenter som innebär att plan behöver mindre eller större oplanerade reparationer.
Kvar finns då fyra flygplan för transporter. Ett används för prov- och försök, dvs metod- och materielutveckling. Ett används för övningsverksamhet och utbildning, dvs övning tillsammans med andra enheter ur försvaret, eller utbildning av ny personal. De sista två befinner sig nu i Filippinerna och av åtta plan är det alltså två som ständigt finns tillgängliga för insats. Ja, man kan vid ett riktigt krisläge även dra in övningsverksamheten och få tre plan. Det fjärde planet, som används för prov- och försök, kan ha utrustning etc ombord som gör att det är olämpligt att använda i skarpt läge. Dessutom ska man just nu hålla beredskap med ett plan för att stötta destruktionen av C-stridsmedel i Syrien, vilket antagligen innebär att övningar måste ställas in om planet behövs i Syrien.
Vill man nu reducera antalet plan till fem, så kommer ett plan förbli dedikerat för lufttankning. Kvar är då fyra, varav minst två kommer gå till övning, utbildning och utveckling (som även behöver ske med nya plan). Kvar finns då två plan för katastrofberedskap eller för understöd av svenska insatser utomlands. När ett enda plan behöver på service eller reparationer, så halveras kapaciteten. Om något går sönder på ett plan, samtidigt som ett annat är på service måste man dra ner på verksamhet och/eller beredskap.
Fem plan är helt enkelt för lite och lämnar inget handlingsutrymme. Med fem plan kommer dessa plan också slitas ännu hårdare och alltså behöva spendera ännu mer tid på oplanerad och planerad service och reparation. Till skillnad mot mycket annan militär utrustning står inte våra Herculesplan i malpåse i förråd, utan används året runt.
 |
| Cebu med uppradade C130 Hercules
från Sverige, Nya Zealand, Australien och Sydkorea. Foto: MB |
Insatsen i Filippinerna handlar nu, efter den initiala överflygningen av de två planen med bland annat elverk och vattenreningsutrustning, om transporter till och från främst det mycket hårt drabbade Tacloban.
Flygbasen Mactan Ebito Ebuen på Cebu används som bas, medan flygplatsen på Tacloban, 160 km och 18 minuters flygning från Cebu, är mycket trång. Plattan rymmer bara fyra flygplan så det är högt tempo i urlastningarna.
På returresorna till Cebu evakuerar man befolkning från Tacloban, som får sitta på golvet på de transportkonfigurerade Herculesplanen. Man sitter med ryggen i färdriktningen och lutar sig mot de som sitter längre fram, medan ett fåtal kan sitta fastspända på de fåtal sittplatser som alltid finns monterade på Herculesplanen.
Förödelsen på Tacloban är total och beskrivs från luften som ett “Gudrun i kubik”.
 |
| Flygplatsen på Tacloban med
en svensk Hercules. Notera att träden i bakgrunden saknar löv efter tyfonen. Även byggnaderna på flygplatsen visar upp skador om man tittar noga. Foto: MB |
Evakueringen av folk handlar förstås om prioriterade fall, då man på sin höjd kan knö ihop runt 100 personer på en returresa, medan enbart Tacloban City har över 200 000 invånare. Men varje evakuerad person är en person mindre som behöver få förnödenheter influget.
Inför beslut om hur den svenska flygtransportdivisionen ska utrustas i framtiden så behöver våra makthavare och beslutsfattare bestämma sig för om vi ska kunna skicka nödhjälp vid katastrofer eller inte. Transportdivisionen är antagligen en av de mest användbara förbanden som Försvarsmakten förfogar över, oavsett om det är fred, skymningsläge eller krig. När det gäller nationellt försvar i ett skymningsläge är också flygtransporter avgörande för att snabbt kunna omdisponera de anemiska styrkor som vårt vidsträckta land har kvar. Samtidigt är allt mer funktioner modulariserade i containers för att snabbt kunna flyglyftas till oroshärdar – allt från ledningscentraler, fältsjukhus till luftvärnsradar sitter i containers som kan stoppas in i en Tp84 Hercules.
Flygtransportdivisionen kan därmed sägas vara viktigare idag än före den strategiska blackouten, när hela Sverige fortfarande hade någorlunda lokala eller regionala militära förband och enskilda förmågor som luftvärn eller fältsjukvård inte var koncentrerade till en enda landsända.
För er som själva vill bistå Filippinerna rekommenderar jag som vanligt en gåva till Läkare utan gränser.
15 kommentarer
C
Du som verkar gilla att gräva i sådant som inte fungerar riktigt som det ska i vårt försvar (och dessutom verkar hysat insatt i IT) kanske skulle ta och titta lite närmare på PRIO-systemet som du nämner i texten. Jag tror att det finns mycket intressant under den stenen om man lyckas vända på den.
Har skrivit om det tidigare. Systemet är en katastrof. Och en dyr sådan.
Jo men jag tror att det är en ännu större katastrof nu – och ännu dyrare.
Men om du inte är intresserad så kommer det nog att komma fram förr eller senare ändå.
Jodå, jag har skrivit om det förr och kommer därmed skriva om det igen. Finns det information att delge har jag e-post.
"För er som själva vill bistå Filippinerna rekommenderar jag som vanligt en gåva till Läkare utan gränser."
Om jag förstått det rätt så får man skattereduktion ifall man skänker minst 2000kr totalt under året, men om man bara sätter in det på pg/bg behöver man då rapportera in det till SKV (eller hur kan de se vem inbetalningen kommer ifrån)?
Visar snarare att staten är olämplig som organisation för att hantera naturkatastrofer och nödhjälp. Om man vill åstadkomma resultat på den fronten så är det en nödvändig förutsättning att man gör det helt utan statlig inblandning.
Såg nån tidningsrubrik att svenska staten satsar 30 miljoner kornor på "hjälp" till Fillipinerna nu (varav det mesta säkert går rakt ned i lata rika svenska byrårkaters fickor). 30 miljoner motsvarar det som svensk offentlig sektor betalar bort under 9 minuter, dygnet runt året om. Och en tusendel av SIDA:s årsbudget som bl.a. skänker bort skattepengar till rika politiker i Indien som förra veckan skicakde en sond till Mars…
Bar så att proprotionerna står klara här.
Lägg därtill faktumet att de 550 h Sverige årligen förbundit sig att köpa i C-17 samarbetet (näst största medlem) i vanlig ordning inte kan nyttjas pga kort tidsvarsel då "någon annan" redan abonnerat kapaciteten för den här tiden. Samma sak var det när Libyeninsatsen skulle genomföras.
Så fungerar pooling and sharing.
Precis, extra beklämmande är det därför att höra i korridorerna att ett alternativ kring TP-84 är att stänga igen butiken helt och istället köpa "kapacitet". Då kommer vi aldrig ha transportkapacitet igen när vi verkligen behöver det…
Just sa Cornu!
Nulli secundus
Vafan har det militära transportflyget att göra på andra sidan planeten?? 10 000 km bort!
Varför inte skicka en Ilyushin Il-76TD-90VD i stället för två Hercules eller en Antonov An-124 som lätt lastar mera än fyra Herkules?
Det är bara att lyfta luren och beställa så kan vi skicka så mycket militär och civil hjälp vi har råd med.
Förkorta lidandet. – Ge de gamla Herculeströskorna ett värdigt slutförvar på något flygmuseum eller passa nu på att skänka dem till Filippinerna när de ändå är där.
Varför ska vi hyra nåt vi redan har? Upphandling av utlänska företag till att lösa statens uppgifter dränerar bara statskassan ytterligare samtidigt som det döljer att staten i själva verket saknar en viktig resurs. Dessutom är uppgiften i huvudsak att lösa logistik inom landet och där är plattformen C130 optimal.
Visst, ställ dom på ett museum -men köp nya först!
Om något dränerar stadskassan så är det väl att ha det militära transportflyget stående utan vettiga uppgifter i decennier.
Om du bara behöver en bil en gång om året så blir det alltid billigare att hyra, även en lyxbil, den gång bilen behövs.
Den översta bilden visar att de militära planen står stilla till ingen nytta ens på Filipinerna, – de står faktiskt bara i vägen för den civila jumbon som är på ingående från landningsbanan.
Den enda anledningen till västerländsk militär närvaro vid här typen av naturkatastrofer är att roffa åt sig lönsamma avtal för återuppbyggnad samt att bevaka så att ingen annan kan ta sig in och dra samma fördel av situationen. I det här fallet verkar det vara Kina som ska utestängas. På Haiti var det Venezuela och Kuba som USA hindrade att hjälpa till och därmed få inflytande.
När miltärer pratar om humanitär hjälp eller demokratisering vet vi att de ljuger. Alltid.
1. Transportflyg används HELA tiden!
2. En stat kan inte förlita sig på att hyra en tjänst bara när den behövs. Ditt exempel med hyrbil borde vara Brandbil isf, problemet är att firman har fler kunder än dig!
3. Du har nog missuppfattat bilden på jumbon, den KAN inte landa där dess last behövs och de militära planen väntar på att bli lastade!
Vad det gäller utrikespolitiska konspirationsteorier… -Fine, allt är alltid politik men vi militärer är bara redskap och det är inte vi som ljuger!
Alltså dom som är emot Försvarsmakten är ju inte emot det dom dagar vi behöver ett försvar, bara dom dagar vi inte behöver ett.