Bonnier/DN:s chefredaktör Peter Wolodarski publicerade igår på Twitter en graf över förändringen av hushållens skulder och menade att det inte fanns något att oroa sig, då skulderna faller. Henrik Mitelman från Bonnier/DI påtalade dock att det var en graf över förändringen, varpå Wolodarski skrev att Mitelman haft fel om räntan och implicit har fel om allt annat också. Nu har dock Wolodarski raderat sin ursprungliga tweet. Korrigering: Enligt Wolodarski har han inte alls raderat någon tweet. Det är bara min tweet-fu som är så dålig att jag inte hittar den i catfighttråden.
 |
| Hushållens skulder i förhållande till BNP.
Inget att oroa sig över, säger Peter Wolodarski |
I denna lilla ankdamm kan det vara på sin plats med några små påpekanden till Wolodarski.
Sedan 1996 har hushållens skulder stigit från 858 miljarder SEK (GSEK) till 3 094 GSEK. Andra kvartalet 2013 var skulderna uppe i 3 066 GSEK eller 85.93% av nominell BNP, mot 46.30% år 1996.
Dessa skulder är oräknat skulderna i bostadsrättsföreningarna, som låg på 344 miljarder i augusti.
 |
| Vi slänger väl med BNP per capita också,
eftersom Wolodarski antagligen skulle yra något om stigande svensk BNP till sitt förvirrade försvar. Ska BNP vara ett mått på välstånd, så är det ovanstående BNP per capita som gäller. Även här är datat från Svenskt Näringsliv/Ekonomifakta |
I många andra länder är bostadsrättsföreningar mycket ovanliga och man har ägarlägenheter istället. Klubbmedlemmarna är ansvariga för bostadsrättsföreningarnas skulder Om klubbmedlemmarna inte betalar ränta och amorteringar på föreningens skulder går föreningen i konkurs och klubbmedlemmarna blir av med sina klubbmedlemskap de köpt för (lånade) mångmiljonbelopp och dessa 344 miljarder borde därför läggas på hushållens skulder i en jämförelse med andra länder.
Vid årsskiftet 2012 var skulderna 2 997 GSEK och disponibel inkomst (Svenskt Näringsliv/Ekonomifakta) 1 817 GSEK. Skuldkvoten är alltså 164%, men mer korrekt ska bostadsrättsföreningarnas skulder ingå här, vilket drar upp kvoten till över 180%.
Snart har vi BNP-siffror för andra kvartalet. En försiktig skattning är att hushållens skulder i förhållande till BNP stiger från 85.93% till ca 86.60%. Ej medräknat bostadsrättsföreningarna. Slänger man med dem landar skulderna runt 96% av BNP.
 |
| Peter Wolodarskis Det som händer på Internet, stannar Ja, Peter, debatten måste baseras på fakta. Vore bra om du börjar. |
Nåväl, enligt Wolodarski har man fel i allt om man någonsin haft fel på en enda punkt, som Henrik Mitelman haft om räntan. Jag håller inte med om detta, att våga ha fel är snarare en styrka, utan ett sådant påstående är en kombination av halmgubbe och härskarteknik från Wolodarskis sida. Däremot tar vi fram popcornen och hoppas att Mitelman och Wolodarski fortsätter sin Bonnier-interna holmgång på Twitter. Synd bara att Wolodarski inte står för det han skriver utan raderar sina tweets.
En kort summering: De svenska hushållens skulder fortsätter stiga snabbare än både BNP och disponibel inkomst, en BNP som dessutom inte stiger per capita och alltså inte ökat det generella svenska välståndet. Alls. Mycket sannolikt faller BNP per capita även under 2013, då folkmängden ökar snabbare än BNP även i år.
Tillägg: Wolodarski visar också sin totala obegåvning när han jämför hushållens tillgångar med skulderna, som om det är samma hushåll som sitter med skulderna som med tillgångarna och som att tillgångarna är likvida. Wolodarski är en sk leosvensian.
32 kommentarer
Skuld tar man på sig om man är trygg på sin framtida inkomst. I Sverige är vi tydligen trygga. Eller så är det så att några är väldigt trygga och andra får stå utanför bomarknaden-eftersom det byggs så lite.
Fö så var Skinsley utmärkt i gårdagens Agenda-och även bekymrad över ökad skuldsättning.
Vilken tydlig och skarp tjej! Tom den omöjliga frågan om framtida räntan svarade hon på-utan att vara alltför undanglidande. RB i trygga händer!
Håller helt med, länge sedan jag kände förtroende för någon inom riksbankens direktion, verkligen en frisk fläkt med lite öppenhet och raka svar.
+1.
Skingsley sätter huvudet på spiken
Det finns faktiskt mycket bra folk på Riksbanken. Kan rekommendera analytikerträffarna på Riksbankens Web TV där de kommer fram. Dessa klipp är dessutom ganska rättframma (och på engelska, inte riktade till allmänheten med andra ord).
"I många andra länder är bostadsrättsföreningar mycket ovanliga och man har ägarlägenheter istället. Klubbmedlemmarna är ansvariga för bostadsrättsföreningarnas skulder och dessa 344 miljarder borde läggas på hushållens skulder i en jämförelse med andra länder."
Inte riktigt – BRF:en är en egen juridisk person och medlemmarna är inte ansvariga för föreningens åtaganden.
Däremot har medlemmarna ett starkt intresse av att BRF:en fullgör sina åtagande gentemot fordringsägare pga deras insats. Vidare gäller förvisso också att BRF:en kan påföra medlemmarna skyldighet att tillföra kapital med (kvalificerat?) majoritetsbeslut.
Korrigerat texten till
"Om klubbmedlemmarna inte betalar ränta och amorteringar på föreningens skulder går föreningen i konkurs och klubbmedlemmarna blir av med sina klubbmedlemskap de köpt för (lånade) mångmiljonbelopp och dessa 344 miljarder borde därför läggas på hushållens skulder i en jämförelse med andra länder."
Det är väldigt svårt att dra paralleller med olika länder, speciellt på bostads och lånemarknaden.
Noterar i dagens media att vi kommer få betala för infrastrukturen via bostadspriserna i Storstockholm. Något som inte precis kyler av prisbilden!
@oppti
Så att det talas om att de som bor i stockholm skall vara med att finansiera något som idag finansieras av de som bor i stockholm skulle bidra till att folk skulle bli mindre angelägna att bo i stockholm?
En ordning där fastighetsägare får finansiera infrastrukturen till fastigheten tycker jag är tämligen rimlig, men frågan är ifall politrukerna lyckas få fram ett förslag som är rimligt är en annan sak.
NB att även om du bor i BR eller HR så innebär även det att man belastas med kostnader som fastighetsägarna har via avgift eller hyra.
Bra artikel. En liten notering, tar du med BRF-skuld tillsammans och räknar på nominellt BNP så är procenten 95,48% och det är otydligt om din uppskattning på 96% är för nuvarande andel av BNP eller den beräknade (vilket faktiskt ditt stycke tycks syfta på). Om det är beräknade bör dina siffror vara 97% och är det dagens så har du gjort en grov avrundning och skullekunna runda ner till 95% istället för 96%.
Skulderna lär öka ytterligare 30 miljarder till årsskiftet, därav landar man på 3094+30+344=3468 GSEK i skulder. Sedan räknade jag med 0.5% i nominell BNP-tillväxt för Q4 2013 jmf med Q4 2012. Landade på drygt 96%. Skrev "runt 96%".
Wolodarski är en ideologinisse eller förljugen självtjänare som blundar för verkligheten precis när det passar honom.
Han skriver roligt -men ofta helt orimligt. En bra kåsör. Men långt ifrån en bra ekonom!
Vodoo-slaski, som Lars Hillersberg kallade honom.
Jag har aldrig sett Wolodarski skriva något roligt. Det är så långt jag sett fråga om tämligen träiga analyser utan naturvetenskapligt eller psykologiskt djup. Han skriver med liberaldogmatik-ekonomistiska skygglappar och är väldigt förutsägbar. Jag har i alla fall aldrig sett något annat från honom.
Woodoslaski, var det Hillersberg döpte honom till i den här satiriska teckningen: http://home.swipnet.se/hillersberg/polemik/bergstrom.GIF
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Man måste ju ställa siffrorna i relation till något. T.ex. ställa hushållens skulder på 2997 miljarder i relation till företagens skulder på 8815 miljarder (2011). Eller företagens soliditet som är 34.6% (2011) jämför med hushållens som ligger på 63.1% (2013Q2).
Inget dramatiskt för hushållen just där. Om vi har ett bredare bubbla än bostäder eller inte låter jag vara osagt.
@Björn (och cornu)
Ett problem är dock att man använder sig av medelvärden här – det är ju inte de som sitter med gigantiskt sparande som skall betala de skuldbelagdas skulder. Det är nog snarare så att de som sitter med stora skulder inte har så mycket sparande som drar upp soliditeten i hushållet.
Det vore intressant ifall man istället kunde hitta statistik på fördelningen av skulder, tillgångar och inkomster.
För övrigt så bör man ha klart för sig vad inkomsten och tillgångarna spelar för roll i förhållande till skulderna. Det är normalt från inkomsten som räntorna skall betalas och tillgångarna agerar snarare säkerhet i sammanhanget.
@Anonym
Du har rätt, egentligen bör man titta på något riskmått. T.ex. hur många låntagare som blir insolventa vid olika räntenivåer.
I övrigt är väl lite besvärligt att jämföra med motsvarande disponibel inkomst för företag. Rörelseresultat före finansiella poster är endast 517 miljarder (2011 för ickefinansiella så klart företag återigen) medans nettoomsättning är hela 7168 miljarder.
@Björn
Att jämföra företag med hushåll innebär lite att man måste ställa sig frågan om vad som är relevant i resultaträkningen att jämföra skulderna med. Detta gäller egentligen både hushåll och företag. Jämför man för direkt så innebär ju disponibel inkomst omsättning reducerat med skatter (och ökat med bidrag), å andra sidan är ju inte detta belopp tillgängligt för ett företag att betala räntor med eftersom man har andra kostnader också, men på samma sätt kan man resonera med ett hushåll som också har mer eller mindre nödvändiga kostnader som skall ha sin del av kakan också (vilket gör att hela disponibla inkomsten inte finns tillgänglig för att betala på lånen).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Wolodarski är en av inte särskilt många svenska journalister som har tagit en tydlig ställning i frågeställningarna runt Snowden/Greenwald och han verkar ta saker som yttrandefrihet och rätten till privatliv på allvar. Det har gett honom viss kredd i mina ögon.
Uppenbarligen så innebär inte det att han har goda kunskaper inom ekonomi.
BTW .. Googlar man på "leosvensian" så är enda träffen på den här sidan, det verkar inte vara en etablerad term. Jag förstår den inte riktigt, har någon tid att förklara?
L. O. Svensson – tidigare på Riksbanken
Lars E.O. Svensson hette han visst
Tackar för svar, jag hade inte listat ut den själv.
Cornu, i artikeln " Skuldhysteri III: Skulder mest hos de rika? Vad säger disaggregerade data om hushållens balansräkningar?" har Leo Svensson lagt upp ett diagram som visar att höga skulder ligger hos dem som har stora tillgångar medans låga tillgångar innebär låga skulder.
Finns det något fel i hans resonemang?
@nasenmann
Det finns ju invändningen att man fortfarande tittar till genomsnitt. Fortfarande kan ju skulderna finnas i vissa hushåll medan tillgångarna finnas i andra hushåll. Det enda som någorlunda kan hållas med om är att de mest skuldsatta även är de med högst inkomst eftersom man bara kategoriserar efter inkomst.
Dessutom så kan man ju fråga vad som räknas med bland tillgångar. Jag har för mig att han även inkluderade fordringar på pensionssystemet vilket är lite oärligt sätt att räkna. Frågan är hur många som känner igen sig i bilden att man har finansiella tillgångar som är större än disponibla inkomsten? Hur många är det som har mer än ett wibblekonto egentligen?
Någonstans känns det som att han har sopat stora delar av befolkningen under mattan…
Har redan bemött tramset i något blogginlägg. Som anonym påtalar jämför LEOS skulder med inkomster. Cluebat. Hög inkomst är inte att man är rik och har tillgångar.
Han jämför kassaflöde med skuldsidan i en balansräkning. Det är p***o.
hittar inte blogginlägget jag bemötte detta trams i dock.
Rik är inte samma sak som hög lön. Höga skulder och hög lön brukar dock gå ihop och det har jag alltid hävdat (googla "lånta fjädrar" här på bloggen) och det bekräftade LEOS.
@Cornu
Kopplingen mellan hög disponibel inkomst och höga skulder ligger rätt mycket i linje med tesen om jordräntan. Ju mer inkomst man har destu mer har man ju att lägga på boendet helt enkelt.
Frågan är om inte korrelationen till tillgångar kan förklaras på samma sätt om man räknar in fordringar på pensionssystemet – de med högre inkomst tenderar väl i viss mån ha större fordringar. Denna korrelation gäller dock endast i den mån staten erkänner högre rätt till pension, men å andra sidan tenderar mer högavlönade ha tjänstepension som kan kompensera för detta faktum.
jag tackar för svaren.
Herr Wolodarski har jag haft relativt höga tankar om. Men intelligens och kunnande är förstås helt olika saker. Och ekonomi är definitivt inte Wolodarski´s sida. Han är mycket dåligt påläst och använder sig bara av s.k rubrik-kunskaper(yta) i sitt resonemang om den svenska ekonomis orsaker och verkan etc . Han gränsar till aningslös tycker jag. Som så många andra ekonomer så ser han varken långt eller djupt.
Tydligen har Lars E.O. Svensson lyckats skramla ihop folk till sin agenda mot Riksbanken.
Eller då har han haft tur i sitt väntande.
http://ekonomistas.se/2013/11/25/lasvart-om-riksbanken/