587
Dags för en enkel valundersökning för att pejla läget.
Vilket parti kniper statsministerposten efter valet 2014? Ja, ni får bara alternativen (s)ocialis(m) att välja mellan. Skärp er.
Dags för en enkel valundersökning för att pejla läget.
Vilket parti kniper statsministerposten efter valet 2014? Ja, ni får bara alternativen (s)ocialis(m) att välja mellan. Skärp er.
27 kommentarer
Det kommer att bli en blocköverenskommelse mellan m och s med Fredrik som hingst, Anders borgfot som ryttare och Lars EO Svensson som page.
S ställer upp som stostall.
Jimmy tappar vågmästarställningen.
Det där är alltså inget jag hoppas på utan det är så som det kommer att bli 😉
Jag tror inte det – blockpolitiken är alltför djupt rotat i det politiska systemet (det är ju till och med så att man går till val på givna regeringskoalitioner). Det enda jag ser som skulle kunna resultera i en blocköverskridande regering är att det längre fram under mandatperioden blir en regeringskris som tvingar fram något sådant. Eventuellt kan fyraprocentspärren rita om kartan, men det tror jag bara skulle kasta över bollen på andra sidan bara.
trodde aldrig jag skulle hoppas på sossarna, men den här gången gör jag faktiskt det. Det strömlinjeformade anhanget av förljugna nymoderater behöver tvålas till, och jag har stora förhoppningar att utrensningen efter kommande katastrofval ger tillbaka det "gamla" partiet!
Moderaterna har precis haft makten i två perioder eftersom de "förnyat" sig genom att kopiera gamla sosseidéer.
Förlorar de så kommer de självklart inte att gå tillbaka till stärkta kragar och skorstenshattar. De kommer istället ånyo låta kopieringsmaskinen gå varm och försöka bli bättre sossar än sossarna själva.
Hoppas verkligen på Moderaterna, Sossarna är väl OK men inte om de skall regera ihop med kommunister och grönsakssocialister. En koalition med sossar och de borgeliga småpartierna kunde nog vara bra, likaså mellan sossar och moderater. Huvudsaken att de tre extrempartierna inte får något inflytande.
Men extremistpartierna c och kd går bra? Foliehattar som tror på att jorden är max 5000 år gammal?
Och ett c som tycker att Ayn Rands böcker är det bästa som getts ut? Bönder utan fötterna på jorden samt Livets Ord ska man akta sig för, och dom har oproportionerligt stor makt i förhållande till vad folk tycker om dom.
Spelar det någon som helst roll… så länge det är jobbigare att flytta än att betala skatterna fungerar det.
Jag tror S men det blir illa vad som än kommer då ingen av dom varken har peak oil eller ett dugligt försvar på sin agenda.
Då inget parti täcker alla de frågor som jag tycker är viktiga så har jag funderat på hur det skulle fungera att dela upp sin röst i flera delar. T.ex. 30% på parti A, 30% på parti B och 40% på parti C. Finns det några studier om hur ett sådant system skulle fungera i praktiken? Googlade men hittade inget…
Du kan ju kasta tärning… blev det 1 eller 2 så röstar du på A osv..
Du röstar på något annat parti än S & M. Dvs det småparti som hårt kommer driva de minsta frågor som du tycker är viktiga. För i övriga frågor så kommer ändå storpartiet få igenom sin politik.
Så länge inte vänstern får egen majoritet kommer Reinfeldt sitta kvar. SD vill inte riskera en koalition mot sig och högern vill inte avgå och riskera att SD stödjer en vänsterregering. Dessutom kommer SD löpande kunna vifta med misstroendeförklaring om högern sitter kvar, en möjlighet som annars skulle gå förlorad. Om nu inte SD föredrar vänstern av ideologiska skäl, men det jag tror man är mer intresserad av att genomföra sin politik.
(givet att SD blir vågmästare)
SD blir inte vågmästare – övriga partierna kommer inte godkänna det. Utan det kommer fortsätta som om SD var talande tomma stolar där det slumpmässigt kommer röster ifrågan. Det som blir störst av blocken (dvs rödgröna) kommer bilda regering efter valet.
Lagen är ändrad. Reinfeldt måste avgå vid nästa val och en regering med en majoritet bakom sig får makten. sedan om det blir en höger-regering eller vänster-regering får valresultatet utvisa men en regering utan en majoritet bakom sig i riksdagen vid bildandet kommer att vara olagligt. Men sedan är ju å andra sidan moderater inte så ovana med att syssla med olagliga saker.
@Daniel Andersson
Nej, statsministern måste inte avgå – det som står i regeringsformen är att det skall hållas en omröstning om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Det krävs att mer än hälften av ledamöterna röstar emot statsministern för att han skall tvingas avgå.
Sen att meningsmotståndare tolkar lagen annorlunda för att det passar deras agenda är en helt annan sak, men det gör inte att det är så.
Det är för övrigt tveksamt ifall det är av betydande skillnad förändringen – för att tvinga bort statsministern så måste det finnas en majoritet för detta i riksdagen och i tidigare system så fanns det då därför någon i riksdagen som kunde väcka frågan (någon borde göra detta ifall det står klart att så är fallet).
@Anders
Jag menar att SD blir vågmästare sett till valresultatet. Vidare, om jag inte är felinformerad (vilket kan hända), givet nämnda förutsättningar, så måste först regeringen fatta beslut om att avgå alternativt SD stödja en misstroendeförklaring. Sedan är det upp till talmannen att utse Stefan Löfvén som regeringsbildare, men han måste då få stöd av antingen SD eller något alliansparti. Därför leder detta till en koalition mot SD eftersom S inte kommer samarbeta med SD. Misslyckas detta får kanske Fredrik göra om samma övning med samma resultat. Sedan nyval.
Har läst på lite och som jag förstår så är det en automatisk misstroendeförklaring mot regeringen efter valet numera. Men det krävs fortfarande majoritet (175 röster) för att frågan skall hamna hos talmannen så det har faktiskt ingen betydelse eftersom det ändå bara behövs 35 röster för att väcka en sådan.
För övrigt räcker det väl att ett parti lägger ner sina röster, så kan en regering tillsättas, trots vågmästarroller?
För att förkasta talmannens förslag behövs 175 röster emot så du har rätt. Men först måste nuvarande statsminister avgå eller avsättas för att en ny över huvud taget skall komma på fråga.
Reinfeldt kommer knappast avgå frivilligt och för att avsättas krävs 175+ röster vilket betyder att SD troligtvis kommer behöva vara med. Det som kan ändra spelplanen är:
– om SD får bli ett "partiellt" stödparti åt Löfvén
– om S+V+MP får 175+ röster (t.ex. genom att KD och/eller C får under 4%)
– om någon av C/FP/KD ensidigt går vänster
Ska man se det lite mer strategiskt så kanske SD föredrar en koalition mot sig, vilket skulle innebära två nya alternativ i valet 2018. Sett från andra sidan så är antagligen det bästa sättet att marginalisera SD att släppa in dom på samma sätt som man hanterat MP.
@Cornu
Jo det har hänt förr – var det inte folkpartiet som bildade regering själva någon gång på 70-talet. Samma rösteregler gäller när regering tillsäts som när regering får förnyat förtroende. Det krävs alltså 175 röster mot föreslagen statsminister likväl som 175 röster för att avsätta sittande statsminister.
Som korrolarium följer givetvis att om statsminister avsätts så är det i närmaste tjänstefel av talmannen att föreslå honom (iaf som första alternativ) eftersom han just fått tillräckligt med röster emot sig.
@Björn
Att någon direkt efter val skulle hoppa över till andra sidan (efter en valrörelse där man valt sida) verkar inte troligt. Hur SD gör i valrörelsen låter jag vara osagt, men om de går till val på att hålla sidvalet öppet så är det ett tänkbart scenario att SD beter sig hur som helst i regeringsfrågan.
Eftersom jag förväntar mig att S+V+MP samt C+FP+KD+M ställer sig på förväntad sida i valrörelsen så är det ju bara när SD får "vågmästarroll" som frågan blir intressant. Om SD skulle få för sig att rösta emot sittande regering så förefaller det troligt att de rödgröna gör detsamma (även om de får nys om att SD skall stödja dem så kan de ju knappast lägga ner sina röster bara för att inte stöttas av SD). Efter ett sånt scenario så blir det rimligen Löfven som blir statsminister även om de kanske inte gillar tanken att sitta med stöd av SD – det enda som kan "rädda" Löfven i ett sånt läge är att SD sätter sig på tvären och röstar emot honom också. Nästa kandidat blir isf kanske Åkesson (bara för att talmannen kanske måste uttömma alternativen innan man åter föreslår nyligen bortröstad statsminister) utfallet är dock givet, nästa kandidat blir då Reinfeldt. Eftersom SD antagligen vet vilka alternativen är så antar jag dock att de inte kommer avsätta Reinfeldt med mindre än att de faktiskt föredrar Löfven – att haverera i riksdagen och riskera nyval för skoj skull inser de nog inte gynnar dem. Jag är dock ganska tveksam till att SD föredrar Löfven framför Reinfeldt.
Men som sagt om det senare under mandatperioden händer något så kan ju partierna tvingas att omvärdera sina alianser och då blir allt möjligt.
Jag gissar därför att Reinfeldt sitter kvar efter valet (en väsentlig tid iaf).
Tillägg: min gissning gäller givetvis med reservation för att MP+V+S kniper 175 platser vilket jag ser som en helt rimlig möjlighet.
Ska jag sätta på den kritiska hatten så pekar oddsen på spelbolagen mot Löfvén.
För eller mot Löfvén?
Undersökningen här handlar om vad bloggläsarna tror.
@Björn
Jo oddsen är ju ganska låga för Löfven, men frågan är om de som spelat tagit i beaktande att de rödgröna antagligen måste skrapa ihop 175 mandat för att det skall hända medan Reinfeldt kan sitta kvar med färre (än till och med de rödgröna). Om man nu inte tror att SD skulle få för sig att verka för ett regeringsbyte (vilket man redan kunde efter förra valet).
Jag gissar på att oddsen för Reinfeldt är för höga, men jag har inte någon lust att spela på det ändå (har inget konto på betsson) – isht när man faktiskt bör läsa det finstilta i vadslagningen. Vad menar man t.ex. med att vänsterblocket vinner? Att de får minst 175 mandat eller att de får mer än aliansen? Oddsen är i det närmaste identisk med att Löfven blir statsminister, men till oddsens försvar kan man ju nämna att det är viss oddsskillnad i att aliansen vinner och Reinfeldt blir statsminister.
Jag tycker du är fyrkantig som bara har två alternativ. Betänk att Ola Ullsten var statsminister när folkpartiet hade 11% av rösterna. Och så sent som 2002 hade det blivit en mittenregering utan vare sig S eller M om inte centern hoppat av i sista stund. Blockpolitiken är ett rätt nytt fenomen.