Elva länder har nu bestämt sig för att döda lite syrier eftersom man påvisat förekomsten av C-stridsmedlet sarin i incidenten i Damaskus förorter, vilket tas som ett bevis att det är Assadregimen som är skyldig. Det är ett glädjande besked för världens börser, då väntade krig skickar upp börsen när de bryter ut.
Detta är alltså ett rent cyniskt inlägg kring att krig alltså skickar upp börsen och gör alla med kapital rikare, och jag tar inte någon som helst hänsyn till humana sidor på detta, utan är rent cynisk här. Det är helt medvetet, då vi alla självklart vet hur fruktansvärt krig är så det behöver inte ältas.
Min åsikt kring bevisningen och det fullkomliga vansinnet att anse att förekomsten av sarin är ett bevis på vem som är skyldig har jag tydliggjort tidigare, då det finns omfattande dokumentation och rapportering om att rebellerna tidigare i år har haft sarin. Förekomsten av sarin bevisar alltså inget annat än att krig är fruktansvärt, men inte vem som ligger bakom insatsen av C-stridsmedlet.
Oavsett så är krigsutbrott generellt ett glädjebesked för börsen. Enda egentliga undantagen är oväntade och oönskade krigsutbrott.
Specifik är det bland de krig som västvärlden varit aktivt inblandade i sedan 1990 bara Saddam Husseins invasion av Kuwait och al-Qaidas anfall mot WTC och Pentagon 2001 som skickat ner börserna. Alla väntade krigsinsatser, som Desert Storm, NATO:s intervention i Kosovo, USA:s angrepp på Afghanistan, Irakkriget och NATO:s intervention i Libyen har alla skickat upp börsen. Både när de börjar och när de avslutats, iaf i den naiva första fasen, t ex Kabuls eller Bagdads fall.
Kort sagt är det bara att köpa in sig på börsen nu när elva länder vill döda syrier (Schibsted/SvD).
De länder som vill skicka upp börserna genom att döda lite syrier är Australien, Kanada, Frankrike, Italien, Japan, Sydkorea, Saudi-Arabien, Spanien, Turkiet, Storbritannien och förstås USA. Att Saudi-Arabien, som ju finansierar al-Qaida/al-Nusra i Syrien vill att USA mfl ska bomba Assadregimen var ju en lågoddsare.
När jag nu pratar om börsen så pratar jag om det breda amerikanska börsindexet S&P-500, även känt som “husse”. Dit S&P-500 går, dit går resten av världen. Ungefär. Jag har alltså inte tittat på diverse småindex i lillepluttländer som t ex OMXS30 i Sverige.
Vi börjar med Gulfkriget 1990 – 1991. Saddam Husseins oväntade och oönskade invasion av Kuwait drog förstås ner börsen rejält. När sedan Desert Storm satte igång skickades börsen upp rejält. Se nedan, klicka på charten för förstoring.
![]() |
Dagschart S&P-500 under Gulfkriget 1990 – 1991 |
Även NATO:s intervention i Kosovokriget genom flygkampanjen mot Jugoslavien/Serbien fick börsen att stiga. Påverkan var dock egentligen marginell och frågan är snarare om interventionen inte över huvud taget påverkade den rådande trenden på börsen. Värt att komma ihåg är att interventionen i Kosovo påminner om den aktuella situationen i Syrien, eftersom Ryssland var på Serbiens sida i Kosovokriget, men förstås inte nått det självförtrående och den “(m)ycket låga nivå” som rysk aggression och militär styrka är på idag.
![]() |
Dagschart S&P-500 under NATO:s intervention i Kosovokriget |
Den 11:e september var både oväntad och oönskad. De amerikanska börserna höll stängt rätt länge efter attacken, vilket syns genom att september månad har färre handelsdagar än normalt. Inför Afghanistankriget steg börsen och föll visserligen tillbaka marginellt när anfallet mot Afghanistan väl inleddes, men stängde oavsett högre när Kabul föll än när kriget inleddes. Sedan är förstås inte kriget i Afghanistan över än, men den i den initiala fasen så steg alltså börsen.
Inledningen av Irakkriget 2003 med den amerikanska och brittiska invasionen av Irak skickade också upp börsen. Här kan man rent av se en trendvändning uppåt inför inledningen av dödandet av irakier.
![]() |
Dagschart S&P-500 under Irakkriget 2003 |
Slutligen har vi interventionen i Libyens inbördeskrig. Detta liknar mycket det vi kommer se i Syrien. Börsen skickades förstås upp. Även krigsslutet med Khadaffis död drog upp börsen, som dock föll tillbaka när flygoperationerna avslutades.
![]() |
Dagschart S&P-500 under NATO:s intervention i Libyen |
Alla krig är förstås unika, men det är ändå rätt tydligt att väntade krig inte påverkar börsen negativt. I det här fallet finns förstås ett osäkert kort i form av Ryssland och Rysslands uttalanden om att man kommer stödja Assadregimen.
Som vanligt säger inte historien något om framtiden och är inte ett underlag för investeringsbeslut. Istället kan vi ägna de dödade och de som NATO kommer döda i Syrien en tanke och komma ihåg att rebellerna inte kommer införa vare sig demokrati, fria val, religionsfrihet, respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet för kvinnor eller respekt för minoriteter. De kommer införa en islamistisk stat, ivrigt påhejade av än så länge elva västländer.
16 kommentarer
Det verkar helt ologiskt. Vad är det för förväntningar de har? Visserligen förstörs ju en massa saker som måste ersättas efter kriget, men det kan knappast räcka som anledning.
Svaret på din fråga får du om du ser saken ur Israels och den sionistiska USA-lobbyns synvinkel.
Inte är det de som gör vinst, som ska betala. Cornu har någon gång tidigare publicerat ett inlägg som Keynes beskrev en situation, som denna hur förstörelse ökar BNP. Artikeln var ment som en ironi, men den var för fin för att Cornu skulle förstå den.
Italien?
En gammal fd kolonialmakt som sedan länge har förlorat makten.
Dras idag med finansiella problem precis som Frankrike. Noterbart att det är fd facistländer (inkl. UK som ville liera sig med Führer mot Sovjet).
I Övrigt är det nog som Cornu säger, börsen.. och Oljan. Man bygger en svindyr gaspipe från Quatar som ska gå till Turkiet för EU hade kontroll över naturresurserna där, samt att man vill försvaga Ukraina och Ryssland för ev gå in i deras granländer när väl Syrien är avklarat.
Frankrike var för övrigt de som "krönte" al assad till tronen för 35 år sedan.. tydligen lyder inte hunden längre..
Någon driftig som kan sätta ihop en krigsutbrotts-portfölj baserat på tidigare krig? Antar att man kan göra mycket bättre än att bara köpa S&P :-). Kort guld, lång olja? Kort SYP, lång USD?
Nu är jag väldigt trist, jag vet, men det finns faktiskt ingen ovan som visar att börsen gick upp pga av dessa krig, bara att börsen gick upp.
”Kort sagt är det bara att köpa in sig på börsen nu när elva länder vill döda syrier.”
Jag håller inte med. Intressanta grafer, men de säger inte mycket mer än att väntade hobbykrig inte har någon negativ inverkan på börsen. Information som inte går att trada har ändå ett värde – man kan låta bli och därigenom bespara sig själv en del förluster.
Lite OT:
”Hemlösa försvann inför Obamas besök”
Här ser vi hur Obama ärade Sverige med en slips vars färg påminner om en av svenska flaggans färger – slipsen förvaras annars i en av de två personliga walk-in closets som är reserverade för hans statsbesök i Israel – och Reinfeldt, som ärade Obamas muslimske far med en islam-färgad slips i saudiarabiska flaggans färg.
Jag kan föreställa mig hur tankegången gick i Rosenbad inför besöket. Om Reinfeldt tar på sig en röd slipps så kommer Tea Party-rörelsen hävda att Obamas statsbesök har socialistiska förtecken; vit slipps på vit skjorta går inte, liksom en skjorta i någon annan färg än vit – hade Reinfeldt tagit på sig en blå slipps så hade man sagt att de är bögar. Det sista är lite känsligt nu när Reinfeldt är frånskild (hur länge kan man vara singel och ändå höjd över alla misstankar?).
Obamas å andra sidan äger ingen gul slipps eftersom den israeliska flaggan saknar gul färg.
Det är fattiga tider i Island.
Så blir det när man låter bankerna växa sig förstora – nästa utländska statsbesök i Sverige, efter att bostadsbubblan spruckit, sker kanske med en statsminister som tar emot barfota. Låt oss hoppas att han håller tånaglar rena. Kanske kan en FAS-3:are ge honom en skattefinansierad pedikyr? Cornu, du har en del arbetslösa läsare …
Check
Usch vilken korkat inlägg
Verkar som rena vansinnet av USA att anfalla Syrien. Ryssland säger nu att de kommer att agera mot ett sådant anfall.
a) till skillnad från Irak tex, så är det ju inte fullskaligt krig som planeras utan mindre insats
b) börsen sjönk när oron för attack ökade, men steg när Obama sa han skulle gå till kongressen med det hela och risken minskade. krig ser sålunda i detta fall inte att gynna börsen
c) det är ju inte att sarin återfinns som anges som bevis för vem som använt det, utan info från signalspaning (utan att jag nu uttalar mig om vem som gjort det, bara vad argumenten är)
d) graferna säger ju absolut ingenting
e) däremot ger ju givetvis stora satsningar från staten (i form av militär spendering i det här fallet) ökad ekonomisk aktivtet och stigande börs. precis som andra stimulanser.
Lite OT:
På den här bloggen http://brown-moses.blogspot.se/ har bloggaren sammanställt en massa information rörande den kemiska attacken. Bilderna på de påstådda resterna av gasraketerna tycker jag ser lite hemmagjorda ut, som av delar som man hittar på ett välsorterat byggvaruhus.
Tar dem snarare som ett bevis för att det är regimen som ligger bakom.
Utanför ämnet totalt,men har du läst detta?
"Facit för penningpolitiken: För låg inflation, för hög arbetslöshet och något högre (inte lägre) skuldkvot
http://ekonomistas.se/2013/09/02/facit-for-penningpolitiken-for-lag-inflation-for-hog-arbetsloshet-och-nagot-hogre-inte-lagre-skuldkvot/
2013-09-02 AV LARS E.O SVENSSON
Sammantaget har Riksbanken fört en politik som lett till alldeles för låg inflation, alldeles för hög arbetslöshet och något högre skuldkvot jämfört med om räntan fått ligga kvar på 0,25 procent från sommaren 2010. Det är inget bra facit. Inflationen i Sverige är sedan mer än ett år långt under målet och arbetslösheten ligger högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Måluppfyllelsen för penningpolitiken är således dålig.
Riksbanken har på senare tid motiverat den strama penningpolitiken med att en lägre ränta skulle ha lett till högre skuldkvot för hushållen (skuld i förhållande till disponibel inkomst) och skulle ha ökat risker förenade med hushållens skulder. Men som jag visat i ett tidigare Ekonomistas-inlägg och i en uppsats stämmer inte det. En lägre ränta hade lett till lägre skuldkvot, inte högre. Det beror på att en lägre ränta ökar nämnaren (nominell disponibel inkomst) snabbare än täljaren (nominella skulder)."