Enligt SCB:s statistik baserat på registrerade lagfarter steg villapriserna i princip i hela landet i augusti.
Tittar man på 12 månader, vilket justerar för eventuella säsongseffekter, så är villapriserna bara ner i Västernorrlands län och i Gävleborgs län, men då endast med 1%. Bland landets större kommuner har priserna bara gått ner i Lund, Hässleholm, Halmstad, Mölndal, Uddevalla och Sundsvall.
Villapriser i landets större kommuner.
Priser som linje, procentuell förändring som staplar. |
Snittvillan kostar nu 2.172 MSEK i Sverige och över 1 MSEK i samtliga landets län. Västernorrland är billigast med 1.021 MSEK och Stockholms län dyrast med 3.961 MSEK för en villa i medel.
Bland kommunerna har villapriserna stigit mest det senaste året i Luleå, med +11%, följt av Borås med +8%.
Även den senaste månaden är det mestadels upp, även om det finns en större variation mellan enskilda kommuner, med +11% i Karlskrona på en månad och -5% i Kristianstad.
En naiv slutsats är att Mäklarstatistiks data och Valueguards statistik nästa vecka kommer peka på nya rekord, men SCB:s data släpar efter då det baserar sig på lagfarter och inte kontraktsskrivande. Det är alltså inget överraskande och inget vägledande att SCB rapporterar om stigande priser när Mäklarstatistik och Valueguard redan gjort det.
Men med tanke på ränteläget och konjunkturljusning så lär bostadspriserna rapporteras på nya rekordnivåer nästa vecka.
15 kommentarer
Förre amerikanske finansministern och f.d. orföranden och CEO'n för Goldman Sachs (coincidence?) Henry ("Hammerin' Hank") Paulson anser att världen bör förbereda sig på en ny finanskris…
http://www.zerohedge.com/news/2013-09-10/hank-world-should-prepare-new-financial-crisis-paulson-versus-jim-0-chance-gorman
Hur riskabelt är det att köpa hus som ligger långt under snittvillan?
Jag äger idag en 3:a (värde ca 600.000kr, avgift 4500kr) i en normalstor medelstad i Sverige och bor där tillsammans med min sambo och nyfödda barn. Planen är att inom de närmaste 2 åren köpa hus tillsammans. Min inkomst ligger på runt 350.000 och tjejen ligger väl på runt 300.000 när hon börjar jobba igen.
Husen i staden jag bor i ligger på 2-3 miljoner för ett sådan hus vi tänkt oss och om man går till "förorten" (5-10km utanför stadskärnan) så hamnar vi på kanske 1,5 miljoner.
Vår plan är att flytta till ett lite mindre samhälle (1500 innevånare) ca 3,5 mil utanför staden med bra kommunikationer (tåg och buss utan byten). Det blir också närmare till släkt och vänner då många av de bor i samhället eller i närheten.
I detta samhälle får man ett hus för 400.000 till 500.000 och ett riktigt fint hus för kanske 700-800.000. Priserna är ju löjligt låga jämfört med staden och många av husen ser rejält underhållna ut (nya kök och badrum, nya pannor eller bergsvärme osv). Underhåll som verkar kostat lika mycket som huset är värt.
Vad ska man tänka på?
Billigast blir väl vedpanna men jag kan också tänka mig bergsvärme med kamin så man inte är så bunden med veden hela tiden utan kan passa på att värma extra med kaminen på vintern och på så sätt spara pengar.
Är det vettigt att flytta "ut på landet" på detta sätt istället för att hoppa på racet i stan? Det är ju inte så långt att pendla (25min). Det känns som att husen är väldigt billiga men inte kommer stiga i värde samtidigt som husen i staden är dyra men kommer att stiga ännu mer om man ser till historiken.
Vad är risken när man flyttar till ett samhälle som inte utvecklas bara för att husen är billiga (och lär bli ännu billigare)?
Är det värt att köpa billigt hus som förmodligen kommer sjunka i värde eller köpa dyrt och bli låneslav i ett hus som förmodligen kommer stiga i pris?
Om du redan äger en lägenhet så är du "inne" i bobubblan. Att byta boende är ganska riskfritt, eftersom priset på både ditt boende och det du byter till har gått upp lika mycket.
Om du flyttar ut "på landet" så tillkommer oftast kostnad för en bil till. Den kan kompenseras tex genom vedeldning, och givetvis lägre ränte/amorteringskostnad.
Om du har små barn så är nog det viktigaste att det finns dagis som fungerar på ett smidigt sätt. När barnen blir lite större så är det bra om det finns några kompisar på gångavstånd.
20 minuters bilväg till jobb är inte speciellt mycket. De flesta som bor i storstäder har det mångdubbla.
Som ovanstående, bra dagis och sedan skola som inte på ett tag skall läggas ner av centralorten.
Gångmöjlighet till kompisar, då barnen inte skall behöva skjutsas.
Kontrollera detaljplaner så inget sakab, motrvägskorse, vindkraftverkspark eller annat otäckt planeras just på ditt blivande hus.
Att du tror att sådan service som C ofta talar om finns kvar ett tag i samhället dvs. det inte bara bor pendlare i samhället. (Skall affären finnas kvar måste du som boende handla där och inte i köpcentrat.)
En annan fördel med att bo utanför omedelbar tätort är att man kan få lite mer plats för pengarna.
Det är underskattat att kunna stå och pinka på tomten utan att nån granne ser det, s k ogenerat läge
Varför inte behålla lägenheten och hyra ut den? Om det finns behov i den orten. Hyresregleringen och möjligheten alliansen fixat kan göra det lönsamt och ger dig den rätten.
Ni verkar ha bra jobb och är förankrade i ett samhälle med väldigt låga huspriser-grattis!
Kruxet med långa restider är att barnomsorgen blir lidande. De får långa dagar.
Kolla också bredbandsutbyggnaden. Finns det fiber eller är på G?
Är telestationen utbyggd så man åtminstone kan få ADSL 24Mb?
Trasigt telenät i luften på landet lappas bara ihop nödtorftigt eller plockas bort
Det kan väl vara en god idé att tänka på att ni ska klara en av era inkomster som a-kassa (=11000 netto i månaden). Om den här bloggens läsare har rätt och kraschen kommer 2015-16, så blir åtminstone en arbetslös då. Har båda jobb då, se det som bonus och köp grannens tomt till super extra-pris då.
Köp ett så billigt boende som möjligt helst utan större renoveringsbehov . Då förlorar du mindre på en nedgång och dessutom bor du billigt under tiden!
Bilberoendet betyder mindre – utvecklingen går ständigt framåt och det kommer säkert elbilar istf bensinmotorer osv.
Och räkna med att ni ska kunna klara perioder med arbetslöshet, sjukdom osv.
Du verkar tänka i rätt banor – Lycka till!
Hur riskabelt det är kan ingen här med säkerhet avgöra. Du blir ju en av de få vinnarna om ni säljer eran nuvarande bostad (som jag antar haft en värdeökning) och köper en bostad där prisutvecklingen varit mindre/obefintlig.
Vidare vet ju ingen hur priserna kommer utvecklas. Bloggens läsare verkar ju tro att kraschen kommer 2015-16. Det är först när man säljer bostaden som man har nytta av en prisuppgång.
@Wofser,
Med den urbanisering vi har i Sverige och som politikerna driver på är det bara en tidsfråga innan vi är ett nytt Thailand. Med den trenden, så skulle jag satsa på ett boende så centralt som möjligt i en så stor stad som man klarar av rent ekonomiskt.
Även om det är billiga hus ute på vischan så hur länge finns det lilla samhället kvar? Skolan hur är den tror du? Finns apotek och ens en bankomat och om det gör det, hur länge?
Det finns utrymme för ett traditionellt Centerparti i Sverige, men uppenbarligen är det helt ute och folk vill bara bli modebloggare i storstäder. Let the trend be your friend får därmed bli det sorgliga rådet…
"Det känns som att husen är väldigt billiga men inte kommer stiga i värde samtidigt som husen i staden är dyra men kommer att stiga ännu mer om man ser till historiken. "
Historiskt så stiger inte fastighetspriser på längre sikt. De följer inflationen. Varje gång priserna har rusat ifrån KPI så har de drastiskt justerats tillbaks i en bostadskrasch till slut.
När en sådan krasch kommer så är det nog skönare att förlora 40-50% av priset på en villa på landet än på en villa i stan. Efter kraschen kan du ju köpa en villa i stan billigare om du vill tillbaks dit 🙂
Vi har inte någon bostadsbubbla – så dé så!
"Vi svenskar fortsätter att skuldsätta oss hårt för att ha råd med drömboendet. Enligt vissa parametrar hör vi till ett av de mest skuldsatta folkslagen i världen. Men all oro för för en bolånebubbla är överdriven, tycker Handelsbankens analytiker."
Det beror väl på att vi är så sugna på bra boende att om ekonomin dippar så skär vi hellre bort allt annat, inkl mat och kläder och bil för att hålla kvar vid bostaden…
Så tråkigt då att en så stor del av Sveriges ekonomi bygger på just konsumtion driven av skuldsättning, och att när "vi" skär bort det lilla du nämner så skapas arbetslöshet. Handeln och andra konsumtionsdrivna verksamheter har tagit över mer och mer av BNP-kakan efter basindustrins förfall. När ingen längre vill shoppa kommer konkurserna stå som spön i backen. Då faller dessutom statens skatteintäkter, och den offentliga skuldökningen tar fart. Vi går precis samma väg som USA.