Ett förslag som dyker upp i läsarkommentarer här på bloggen då och då är att ränteavdraget ska bytas mot ett amorteringsavdrag, där man istället för att vård, skola och omsorg ska skäras ner till förmån för subvention av ränta och bankens vinster, ska skära ner på vård, skola och omsorg för att subventionera kreditvärdiga personers kapitalbyggande. Men problemet med ett amorteringsavdrag är att det är mycket lätt att missbruka, oavsett utformning.
I det triviala fallet, där man får avdragsrätt för själva amorteringen, så kan man kringgå det hela genom att ta nya lån hos en bank och använda för att amortera hos den gamla banken. Därmed förblir skulden identisk, men man får ett skatteavdrag.
Det rimliga upplägget blir därför att det man får avdrag för är skillnaden mellan skulderna år från år – har man minskat skulderna har man amorterat, och ska därmed få avdrag. Har man ökat sina skulder får man inget avdrag.
Skulden bör också räknas ut som skulddagar, antal dagar multiplicerat med skulden. Annars stoppar man bara in en summa man har kontant vid årsskiftet, får ett avdrag, och tar upp nya lån efter årsskiftet. Visserligen måste man varje år stoppa in en allt större summa, för att få nya avdrag, men det går likväl att missbruka på det viset.
Men den stora möjligheten till missbruk är för avancerad skatteplanering. Vet man att man ska ha inkomster så är det bara att låna pengar ett år och amortera av under en period. Istället för skatt betalar man ränta på skulden, och får ett saftigt skatteavdrag.
Exempel:
Säg att maximalt amorteringsavdrag är baserat på en amortering om 200 000:- SEK. Säg att man då får dra av 30% av detta, dvs 60 000:- kronor i lägre skatt. År 1 lånar man upp 600 000:- SEK och sätter på ett bankkonto. Räntan är 4% och man betalar alltså 24 000:- i ränta första året. Sedan amorterar man av 200 000:- andra året och får 60 000:- i lägre skatt och betalar 16000:- i ränta. Året därpå får man ytterligare 60000:- i lägre skatt och betalar 8000:- i ränta. Sista året får man 60 000:- i lägre skatt och betalar ingen ränta. Uträkningen av räntan är förenklad – det är jag medveten om, verklig ränta blir högre. Dock får ju låntagaren även ränta på det där bankkontot.
Personen har här fått 60000*3=180000 i lägre skatt på fyra år och under tiden betalat 24000+16000+8000=48000 i ränta. En nettovinst på 132 000:- för låntagaren.
Detta är bara ett av många sätt ett amorteringsavdrag skulle kunna användas för avancerad skatteplanering. Det är mycket osannolikt att man kan formulera och tillämpa en lag kring det hela utan att öppna för skatteplanering.
Sedan är det förstås helt orimligt att vård, skola och omsorg ska subventionera kreditvärdiga personers uppbyggnad av eget kapital vid genuina amorteringar – den som inte är kreditvärdig kan inte låna pengar och får alltså inte en subventionerad möjlighet till kapitalackumulation.
21 kommentarer
För att fungera så måste det givetvis kombineras med ränteavdraget.
Säg att man har 60.000 i räntekostnader ett år – då får man dra av 20.000 på skatten förutsatt att man amorterat minst 60.000 kr.
Har man bara amorterat 30.000 kr så får man bara dra av 10.000.
Har man amorterat 100.000 så får man bara dra av 20.000 kr.
Det blir inte sämre än det är nu men för att folk ska kunna ha kvar sitt ränteavdrag så tvingas det att amortera (ganska rejält).
Hej,
Jag har förtydligat nu och gjort exempel kring amorteringskostnaden, den blir inte mer än 14600 som mest under ett år, vilket tordes vara inom rimliga gränser för de flesta.
För att inte tala om hur meckigt det blir, regler ska ju också vara enkla att förstå.
Det är väl enkelt att förstå att du måste amortera 4% av 100.000 årligen om du vill bibehålla nettomässigt det du drar av?
Folk godkänner ändå sin deklaration idag med SMS
@kongos,
+1.
Exakt. Vi behöver ett enklare skattesystem, inte ett mer komplicerat. Bort med ränteavdraget. Svårare än så är det inte och som Cornu säger, är det någon gång det kan göras någorlunda smärtfritt så är det faktiskt nu när räntorna ändå är så låga och låntagarna "utan problem" klarar 6-8% hursomhelst.
@Unknown, nej inte speciellt, en totalt meningslös regel och allt bara för att snåla jävlar måste lockas och pockas med bidrag för att amortera.
Att det är enkelt att godkänna deklarationen är förstås bra, ännu bättre vore det om alla förstod exakt vad de har deklarerat, något som bara är möjligt om det är enkelt.
@klarsynth, ja nu är nog bästa läget för att rycka ränteavdraget sen fastighetsskatten togs bort.
Eftersom amortering är ett sparande så blir det ju egentligen inte mycket märkligare än att man får göra avdrag för pensionssparande.
Dock skulle konsekvensen av den parallellen vara att man fick skatta när man tar av sitt "sparande" vad nu det innebär: Tar man t.ex. och lånar till en thailandsresa så skulle det vara samma sak som man tar ut pension och åker till thailand (skatt!).
Det blir då inte så trivialt att skatteplanera eftersom ditt upplägg gör att man får skatta när man ökar lånet.
Egentligen blir det alltså frågan om att man skattar när man löser upp icke-likvida delar av egna kapitalet mot att man får göra avdrag när man binder upp inkomst i icke-likvida tillgångar. Eventuellt skulle det kunna kombineras med att man tar ut någon slags schablon-skatt för avkastningen av dessa tillgångar.
Så frågan blir isf hur vi skall göra med skatten när man sparar generellt – i konsekvensens namn borde man göra antingen eller. Antingen så har man som beskrivet här ovan eller så skippar man avdragsrätten för pensionssparande (och skippar skatten när man får ut pension därav). Jag lutar nog mot att man snarare gör det senarare.
Hej,
Ja du har rätt, se räkneexemplet nedan, skatteväxlingen för amorteringen blir beskattad. Jag tycker att man kan skippa avdragsrätten som du säger.
Man kan även jämföra med skattesituationen för företagare. Om man nyttjar vinsten för att bara bygga upp egna kapitalet utgår bara bolagsskatt och ägaren beskattas bara för vinsten när utdelningen ges. Här finns alltså också en möjligheten att göra "avdrag" för sparande (som sen beskattas när man tar ut pengarna) – frågan är om man inte skulle kunna få till en konstruktion där vari man kan amortera på bostaden för (inkomst)oskattade pengar.
Det går nog att få till en sådan konstruktion.
Utmaningen som jag ser det ligger i att inte ha för snäva växlingar som blir för dyra för de som är ekonomiskt svaga.
Sen måste man beakta att en juridisk person får investera och göra avdrag för kostnader, motsvarande ränteavdraget. Skulle man avskaffa ränteavdraget utan att ersätta det så kommer man fuska genom att göra om ägandet av fastigheter till juridiska personer.
T.ex. kan man i så fall starta bolag för att renovera en fastighet, sälja den med vinst och göra avdrag på renoveringskostnader mot vinstskatten 22%. Detta får inte en fysisk person göra.
Så jag tycker att ränteavdraget är felkonstruerat idag men man behöver fortfarande ha en konstruktion där fysiska personer kan ta lån och skatteväxla dessa, om än med annan form av amortering.
@Unknown
Ränteavdrag får man som sagt inte så enkelt på det sättet – det skiljer alltså mellan upplåtelseformerna. Anledningen till detta är att avdragsrätten för juridiska personer bara gäller tills man nolltaxerar – för att få göra ränteavdrag måste man alltså ha intäkter motsvarar räntan. För en enkel hyresvärd innebär det alltså att man måste dra in hyresintäkter (hyran betalas ju med beskattade medel) på samma summa.
För att få ihop konstruktionen där man kan göra "avdrag" för sparande så måste man både äga bolaget och vara anställd – avdraget sker då genom att man ger sig en lönesänkning och i stället låter egna kapitalet växa.
Hej Cornu,
Bra att du synar ideer, du har rätt om man får ta nya lån med samma princip.
ideen från min sida var inte nya lån däremot utan på befintliga lån och amorteringsbidraget är på skattesedelns ackumulerade avdrag
– vilket gör att man inte kan fuska med skatteplanering genom att ta nya lån.
Nya lån ska per definition vara utan ränteavdrag tycker jag, eller att man hamnar direkt i "trappan" givet exemplet nedan.
Efter 12 år skulle 93,8% av ränteavdraget växlas bort (på befintliga lån!)
Inför man en modell för att skatteväxla, exempelvist 4% så gäller den för ackumulerade avdraget, dvs 100.000 sek oavsett val av långivare, eftersom detta är på skattesedeln.
år 2014 blir avdraget 30% av 96% (4% mindre föregående år) av 100.000 sek, amortera man får man växla 4% av 100.000 sek (brutto)
Ränteavdrag2014: 96000*0,3 = 28800 sek
AmorteringsVäxlingsbidrag: 100000*0,4 = 4000*0,3 = 1200sek
(extra kostnad mot gamla systemet för för vård, skola omsorg = 0sek)
år 2015 blir avdraget 30% av 96% (4% mindre föregående år) av 100.000 sek, amortera man får man växla 8% (4% mer föregående år) av 100.000 sek (brutto)
Ränteavdrag2015: 92000*0,3 = 27600 sek
AmorteringsVäxlingsbidrag: 100000*0,8 = 8000*0,3 = 2400sek
(extra kostnad mot gamla systemet för för vård, skola omsorg = 0sek)
år 2016 blir avdraget 30% av 88% (4% mindre föregående år) av 100.000 sek, amortera man får man växla 12% (4% mer föregående år) av 100.000 sek (brutto)
Ränteavdrag2016: 88000*0,3 = 26400 sek
AmorteringsVäxlingsbidrag: 100000*0,4 = 12000*0,3 = 3600 SEK
(extra kostnad mot gamla systemet för för vård, skola omsorg = 0sek)
osv..
1200 + 2400 + 3600 + 4800 + 6000 + 7200 + 8400 + 9600 + 10800 +12000 + 13200+14600 = 93800 sek.
År 13 kan man få göra en betalning på 6400 Sek så avslutar man ränteavdraget då inget mer finns att amortera.
får rätta mig själv (morgontrött) . växlingen avslutas när man amorterar 30 000 sek såklart och inget annat.
Det låter enklare att låta stenarna falla som de faller. De som får betalningsproblem får sälja sina hus och hantera situationen bäst möjligt, övriga bor kvar. Förhoppningsvis är det relativt få som får flytta, och de tjänar också ett positivt syfte som avskräckande exempel. Utbildning är viktigt.
SvD näringsliv skriver idag om "kraschen" i den Holländska bostadsmarknaden 20% ned.
En fundering, den nuvarande regeringens skatteväxlingspolitik har ju så att säga fått konsekvensen jobbskatteavdrag mot fortsatt växande bostadsbubbla. Hur skulle det slå om man finansierade framtida reformer t.ex. skattesänkning för pensionärer med avskaffande av ränteavdragen istället för att transferera pengar till finansindustrin?
Låter väl utmärkt! Arbetslinjen istället för lånelinjen!
Tidigare bestraffades vi som inga lån hade-med en sk förmögenhetsskatt på fiktiva värdet av boendet.
Denna skatt är borta. Det räcker bra för mig.
@oppti
Piska eller morot (mot tidigare både piska och morot) – nåja ett steg i rätt riktning.
För de som inte förstår så är ju ränteavdraget morot för de som har lån och förmögenhetsskatt en piska för de som inte har.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Att självmant moderera sig kommer inte fungera, då alla parter har incitament att hålla festen igång och spriten flödande. Staten tjänar pengar på lagfart och pantbrevsavgifter. Kommunerna tjänar pengar på att stadsplanera nya områden och sälja mark. Politikerna själva i riksdag och regering är belånade till skorstenen, samma sak med tjänstemän i statliga instutitut som FI, RB, mfl. Att dom skulle ta beslut som försämrar för sig själv finns inte på kartan. Bolånetak, amorteringkrav är spel för galleriet, det ska se ut som dom är handlingskraftiga och gör något för att bromsa skuldbubblan.
Nej min cyniska tro är att bubblan kommer fortsätta expandera tills allt korrigerar sig i en enda stor smäll som förra gǻngen det begav sig, frågan är mer om det är 30% eller 50% som ska hyvlas av denna gång. När små råtthål på 15-20kvm i innerstan säljs till icke kreditvärdiga ungdomar för +2 mkr vet man att slutet kommer allt närmare.
Vad är detta för galen idé!? Varför ska staten subventionera inköp av bostäder till medborgare!? Sjukt!