Angående den direkt usla artikeln i Bonnier/DN (som man dessutom måste betala för att läsa), där man tror att amortering är en kostnad och därför valde Nordea, med lägst amorteringskrav, som “billigaste” bolånebank, är direkt felaktig. I själva verket blir förstås räntebetalningarna större om man väljer Nordea eftersom man inte amorterar lika snabbt. När SEB-kunden efter 51 år är skuldfri har Nordeakunden betalat ca 560 000 mer i ränta än den som valde SEB och en ansvarsfull amortering.
Alla beräkningar ungefärliga, då jag gjort dessa utifrån amortering en gång om året och inte per månad eller kvartal.
Nordea-kunden kommer på 51 år betalat ca 1 500 000:- SEK i räntor till Nordea, och får ca 450 000 tillbaka i statlig subvention av bankens vinster i form av ränteavdrag för en nettoutgift på ca 1 050 000:- SEK i räntor. Banken får dock alltså ca 1.5 MSEK, då staten och svenskar i behov av vård, skola och omsorg står för 450 000:- SEK.
 |
| Visualisering av hur mycket högre
totala räntebetalningar man betalar som Nordeakund istället för hos SEB |
Som SEB-kund kommer man betalat ca 950 000:- SEK till SEB och fått tillbaka ca 290 000:- SEK fårn de som behöver välfärdstjänster. Skillnaden för bolånetorsken blir personligen ca 390 000:- efter ränteavdraget. Detta trots att Nordea också erbjöd 0.02% lägre ränta.
Efter drygt 51 år sitter då SEB-kunden med ett eget kapital på 1 475 000:- SEK och är skuldfri medan Nordeakunden fortfarande har 924 000:- SEK kvar i skulder och bara byggt upp 551 000:- i eget kapital.
Kundens val av Nordea förutsatte också att kunden flyttade allt sitt sparande till Nordea, vars förvaltningsavgifter och usla fondförvaltning antagligen kostar kunden mycket stora belopp de kommande femtio åren.
Amortering är en sparform, inte en kostnad, och den som väljer SEB är efter 51 år potentiellt 1 475 000 – 551 000 + 390 000 = 1 316 000:- SEK rikare än den som lurades att bli kund hos Nordea och skryter med detta hos Bonnier/DN.
Ooops.
18 kommentarer
Vad är nuvärdet på de 560000 kronorna?
Beror väl på inflationen.
Hej
Kan det vara en värt en "konspirationsteorie"?
+ och – lär man (med nöd och näppe)ut i skolan,* och / kanske man lyckas göra begripligt men %-räkning är väl redan för avancerat.
Kan du inte det blir du lätt blåst…fast känner dig å andra sidan ändå lycklig, för du "sparar" jo pengar…
Men man kan faktiskt vända på saken. Om man "köper" ett hus och flyttar in i dag så bor i realiteten de allra flesta i bankens hus och betalar en ganska väl tilltagen hyra för detta. Om den hyran heter amortering eller avbetalning spelar inte någon roll, det är cash som skall upp. Var månad.
Har man en avbetalningsplan på 50 eller 150 år så spelar det ju inte heller någon praktisk roll. Därför att med stor sannolikhet är man död när huset skall vara nedbetalat. Vare sig planen är på 50 eller 150 år. Och sett ur det perspektivet är det mest intressanta hur mycket "deg" man skall upp med per månad så länge man lever och inte är "grönsak". Det är den matematik som är betydelsefull för de allra flesta.
Vad som sker efter att man har "smällt av" är någon annans problem. Det ger man helt enkelt f******n. Undantaget är de som ser som sin livsuppgift att skapa kapital till nästa generation. Men anser man att var generation får klara ut sina egna problem så är valet enkelt. Minst möjligt ut i cash medan man är aktiv. Så får banken fixa upp det hela bäst de kan i efterhand.
Så kan man ju resonera, men vad tror du händer med ditt cashflow när du faktiskt betat av en del av skulderna? Mig veterligen tar bolån sällan form av annuitetslån varför hela din invändning i verkligheten blir totalt meningslös.
Sädana här funderingar blir inte tillräckligt tydliga om man inte är i en speciell situation.
För de flesta tänker inte när det gäller bostaden. Ty bostad är status och prestige.
Alltså så har det mindre betydelse vad det kostar….
Däremot finns detgodsägare som på godset har ett stort gammalt hus som huvudbyggnad.
Några rationella godsägare har då byggt ett litet lagom stort enplansvillasom ett rationellt boende och lämnat det gamla huset åt sitt öde….
Göran Persson lider av statusbehov, vilket han avslöjat med sitt nya bygge…
Så egentligen förbygger de flesta….
Ska vi vara riktigt noga så är amortering ingen sparform heller. Sparar gör man på ett konto dår man på direkten kan få ut sina pengar. Om man amorterar så är det inte säkert att man kan få låna samma summa pengar igen. Har t.ex. marknadsvärdet på ditt hus sjunkit med 100 000 kr och du amorterat 100 000 kr så är du egentligen bara på plus minus noll igen. Man kan då säga att det var bra att du amorterat annars hade banken kanske krävt 100 000 kr på direkten. För många är amortering bra då de inte haft de där 100 000 kronorna, de hade funnits i surfplattor utan värde och en resa och kanske nya fälgar till bilen eller en motorbåt.
Trots desperat Cornu-vinklande fick bara bloggpostningen 7 kommentarer. Det känns som ett sundhetstecken, med tanke på hur fantastiskt vädret var igår.
Givetvis är nettot för staten av den s.k. räntesubventionen inte särskilt stort, eftersom 30% avdrag i stor utsträckning balanseras av skatt på kapitalvinster samt 28% bolagsskatt. Sen tas givetvis eventuellt underskott inte från de som "behöver välfärdstjänster" utan blir bara en transfereringsgrej i princip från och till samma personer. Sen så är den där stora skillnaden i räntebetalning över amorteringstiden givetvis inte särskilt stor i nuvärdestermer. Och slutligen så är det inte den som har mest pengar när han dör som vinner. Jag är inte intresserad av att vara mångmiljonär i kraft av färdigamorterad villa när jag dör.
Nu är bolagsskatten 22% men är man lite efter så…
Dessutom utgår ju högst dessa 22% på just 22% av subventionen.
Du menar att de som får ränteavdrag i stora drag har minst lika stora kapitalintäkter som räntekostnader? Skulle inte tro det grabben…
Har såklart hört argumentet från BLT förut "symmetri bla bla bla" Ja, men se till å skaffa lite kapitalintäkter först då…
Ur artikeln: "svenskar i behov av vård, skola och omsorg står för 450 000:- SEK."
Antingen anser cornu att skattetrycket är för lågt och vill höja det. Och ser då avlägsnande av avdrag för underskott av kapital som en av alla skattehöjningar han vill göra.
Eller också är han konsekvent och förstår sig på reciprocitet och avlägsnar avdrag för underskott av kapital som en konsekvens av borttagande av beskattning av inkomst av kapital.
Nu gissar jag att cornu inte alls är en rationell och konsekvent person, utan någon som vill höja skattetrycket. Vad ska vi gissa är mer på cornus skattehöjaragenda?
* Kraftig ökad skatt på jordbruksfastigheter?
* Kraftig ökad skatt för lantbrukare?
* Kraftig ökad skatt på skogsbruk?
Att någon eventuellt har dåliga möjligheter att betala skatten är inget problem för cornu. Att underskott av kapital innebär att man har sämre förmåga att betala skatt har cornu glatt ignorerat tidigare så det lär han väl fortsätta med.
Eller så slutar du fantisera vad andra vill. A betyder A, säger inget om B, C eller D.
Ja, jag spekulerar lite i brist på mer exakt data. Men det kan ju du bidra med, så slipper vi spekulationen.
Vill du höja skattetrycket?
Har vi för låg skatt i Sverige?
Eller respekterar du reciprociteten och vill sänka skatta på inkomst av kapital?
När andra länder inte har reciprocitet på underskott av kapital, varför ska vi ha det?
Enklast är väl att vi gör som för företag – att man kan periodisera underskott av kapital och kvitta det mot framtida överskott av kapital – räntorna blir alltså avdragsgilla när man väl säljer bostaden med vinst, men inte innan dess.
Annars föredrar jag att man höjer grundavdraget för alla lika mycket. Om ränteavdraget kostar t ex 3000 miljarder * 1% i avdrag, dvs 30 miljarder om året, så kan vi höja grundavdraget med ca 4000 kronor, netto för alla istället, dvs ca 13 000 till 31 000 istället för dagens 18000 som utgångspunkt. Då får alla en skattesänkning på 4000, om de nu inte är BLT.
Alla siffror ungefärliga.
Helst ser jag förstås att vi kapar skatterna rejält, men det är en annan fråga. Vi kan inte kapa skatten och behålla räntesubventionen, det är en extrem särbehandling av riskbenägna storstadsbor.
Periodisera underskott av kapital, tja, det är väl möjligt. Men det blir en rätt stor ojämlikhet mellan vanligt folk och de med kapitalvinster att kvitta mot direkt. Och höja grundavdraget, visst, men jag inser inte riktigt varför det är så viktigt att skifta konsumtionen från bostäder till thailandsresor.
Det finns ett feltänk, Nordeakunden eldar väl knappast nödvändigtvis upp sina teoretiska amorteringspengar? Får de bättre avkastning än räntebetalningen (efter avdrag då man kan investera pengarna i en kapitalförsäkring) så ser ju det egna kapitalet lite annorlunda ut…
…Men visst, de flesta lär väl använda pengarna till thailandsresor.