Public Service/SVT vaknade igår och uppmärksammar att byggandet av småhus (“villor”) har kraschat, vilket jag förstås skrivit om många gånger tidigare, senast förra veckan. Vad som är intressant är dock branschorganisationen TMF:s uppmaningar om slopande av bolånetaket och införande av amorteringskrav. Men skulle detta verkligen hjälpa branschen?
Man ska komma ihåg att man alltid skyller på andra för sina egna tillkortakommanden, och att skylla på bolånetaket är bara ett exempel på detta. Att man bygger på tok för dyra hus på alldeles för dyra tomter låtsas man inte om.
En nybyggd villa i vår expansiva småstadsregion1. Stockholm kan tydligen lätt kosta 7 MSEK (Booli).
Med bolånetakets krav på en insats om 15% krävs det alltså att man kan lägga upp 1.05 MSEK på bordet, vilket väldigt få svenskar kan. Och alla som kan har förstås inte vare sig behov av en nybyggd vilja eller lust att slanta upp hela sitt sparkapital.
Även för en lite mer beskedlig nybyggd svensk villa om 3 MSEK behöver man alltså 450 000:- SEK på bordet.
Därefter har bankerna generellt egna krav på amortering ner till 75% på tio år, dvs 1050000/(10*12)=8750:- SEK i månaden för 7 MSEK-villan och 450000/(10*12)=3750:- SEK för 3 MSEK-villan. Inga stora summor, då det i praktiken är en amorteringstakt på 85 år.
Nu kan man förmoda att TMF vill ha en väldigt låg amorteringstakt och dessutom nämner man amorteringskrav “på kort sikt”, dvs vill inte att kraven ska finnas långsiktigt. Man vill alltså även slopa amorteringskravet, men försöker verka ansvarsfulla.
Låt oss titta på ett internationellt sett normalt amorteringskrav om säg 30 år. Det skulle innebära att 7 MSEK-villan behöver amorteras med 7000000/(30*12)=19444:- SEK i månaden och 3 MSEK-villan med 8333:- SEK i månaden. Inga brutala siffror direkt, utan förstås något varje svensk medelklassfamilj kan lägga upp på bordet varje månad. Tillkommer 3% ränta, 2.1% efter den statliga subventionen av bankernas vinster på bolånen i form av ränteavdrag, för en total betalning till banken om initialt beskedliga 31 694:- SEK i månaden för 7 MSEK-huset och 13 583:- SEK i månaden för 3 MSEK-villan. Plus några tusenlappar i drift etc.
Samtidigt faller månadskostnaden snabbt i takt med amorteringen.
För 3 MSEK-villan så är ett amorteringskrav på 30 år alltså knappast orealistiskt vid dagens ränteläge. Ett problem är förstås när vi får normaliserade bolåneräntor uppe vid 5-6% igen. Speciellt för 7 MSEK-villans ägare i Stockholm.
Ett amorteringskrav om 30 år tycker jag är både bättre och rimligare än ett bolånetak.
Samtidigt finns det en del sätt att gå runt amorteringskraven, t ex genom att hela tiden ta upp nya lån i en annan bank. Å andra sidan kan man enkelt säga att den som inte minskat sina totala skulder med minst 3.33% (30 års takt) det senaste året inte får något ränteavdrag, för att motverka att man bara amorterar genom att ta nya lån från annat håll. Men en sådan sanktion är “billig”, eftersom 0.9% i ränteavdrag endast är 5 250:- SEK i månaden för 7 MSEK-villan, som därmed slipper “kostnaden” att amortera 19 444:-.
I slutändan måste man nämligen göra något åt villfarelsen att man bara hyr sin bostad av banken och att månadskostnaden bara är en kostnad, oavsett om den egentligen är ett sparande i form av amortering eller om den är en räntebetalning.
Frågan småhusbranschen måste ställa sig är om det alltså finns fler som vill betala över 30 000:- i månaden i “bankhyra” för en villa än vad som kan och vill lägga upp en miljon på bordet för att bygga villan?
I verkligheten finns det ingen silverkula som enkelt kan lösa småhustillverkarnas kris. I en värld där yngre generationer allt mer handlar om att förverkliga sig själva, så har man varken tid eller intresse för att sköta en villa, plus att demografin för villaköparåldern är fallande. Det vänder dock framåt nästa decennieskifte, men frågan landar då i om hipstergenerationen någonsin kommer lockas av villadrömmen? Espressobryggaren gör sig lika bra, rent av bättre, i en lägenhet.
Småhusbyggarna får helt enkelt erbjuda billigare hus och billigare tomter istället för att gråta ut i media.
1. Den som tror att Stockholm är en internationell storstad bör tänka om. Det är en svensk storstad, men, sorry, ni är varken New York eller London, utan en liten stad i Europas bakvatten.
45 kommentarer
Det går bara att hålla med. Det är rätt så unikt för svensk bolånekultur att amorteringar anses "meningslösa". I de flesta andra länder är avbetalning på 25 eller 30 år det normala, plus att det är ovanligt att kunna belåna sig upp till 100%.
I Sverige har vi åtminstone infört bolånetaket på 85% av lånet. Det naturliga vore att fasa in amorteringskrav också. Givetvis tjänar förstås bankerna mest på att folk inte amorterar, särskilt med de låga riskvikterna bolån har idag.
På samma sätt borde ränteutgifter inte medföra skattereduktion mot inkomst av tjänst.
Det luriga här är dock: När är det sannolikt att detta system ändras? Ingen politiker vågar röra ränteavdragen, och även amorteringskrav skulle ses som något stötande. Många är inte ens intresserade av att bli skuldfria, utan är nöjda med att amortera ner till 75% eller 50%.
Ett argument där kan ju vara att man inte bryr sig om att gå i pension med ägt boende, utan man kanske amorterar ner till 75% eller 50%, och är nöjd sen (då har man fått ner kostnaden lite grand i alla fall i samband med att man tappar halva sin nettoinkomst).
Intressant och positivt är också att utanför Stockholm, (eller åtminstone i Skåne), börjar bostadspriserna se bättre ut eftersom de fallit realt (ungefär samma priser som 2007) samtidigt som folks inkomster stigit och räntan sjunkit. Det går faktiskt att hitta bostadsrättslägenheter vars månadskostnad är billigare än motsvarande hyresrättslägenheter i samma område (dock +/- 0 om man ska räkna in 1000 kr/mån underhåll osv).
Månadskostnaden är billigare än hyresrätten givet den låga räntan ja!
Ja precis. Dock ser ju räntan ut att hålla sig låg åtminstone några år framåt. Det går att binda 5 år till strax över 3%. En något mer normal bolåneränta på 5% gör kalkylen annorlunda. Det är säkert så tyvärr att många köpare räknar med låg bolåneränta under lång tid framöver.
En långsam höjning av bolåneräntorna kan dock pareras av att nominella inkomster stiger under tiden, så länge lånet inte är alltför stort. Om man sedan dessutom får in amorteringar på mellanskillnaden (5 minus 3 = 2% per år i 5 år) så blir det hyfsat lindrigt. På 5 år kommer många att ha 10% högre disponibel inkomst, och har man då inte lånat för mycket så är en kostnadsökning på 66% (från 3 till 5%) fullt hanterbar.
Det framstår dock fortfarande som att det inte är särskilt attraktivt att köpa bostäder tex i Malmö-regionen. Det ser nästan OK ut just nu, och kanske 5 år framåt, men det finns ingen katalysator för stigande priser. Det bästa vore en fortsatt långsam real minskning (en snabb real minskning kommer vara smärtsam för både banker och hushåll).
Jag tycker fortfarande att amorteringsformeln skall ta i beaktning inflationen. Skall man amortera 2%/år och inflationen ligger på 1% så bör det rimligen räcka att amortera 1%. Då minskar man stressen på folk i högräntetider och effekten blir imho densamma.
Javisst är amorteringkrav det enda rätta. Amortering är enda sättet att betala av en skuld på lång sikt.
Den som är satt i skuld är inte fri.
Cornu, tack för ett bra inlägg. Du nämner normala räntenivåer på 5-6%. Att förutsäga när det skulle inträffa är ju ytterst svårt. Det som förefaller rimligare att diskutera är vilka förhållanden/faktorer som kommer att göra att vi får en ränta på 5-6%. Har du eller någon läsare lust att elaborera?
Som jag förstår det, är inflationen det som enskilt mest styr räntesättningen. Hög inflation kommer vi att få då det är hög aktivitet i ekonomin och det kan då vara en rimlig antagelse att de flesta kommer att ha jobb i en sådan situation. Sedan kommer konsumptionen att minska som följd av mindre pengar kvar i plånboken efter att alla bolåneräntorna är betalda varje månad. Den minskade konsumptionen skapar en mindre efterfrågan och därmed får vi återigen en lägre inflation och utrymme att sänka räntan.
Lägg därmed all den politiska viljan att hålla räntorna nere?
Är mitt resonemang för förenkelt och onyanserat?
Comments, please!
Du förutsätter att endast reporäntan påverkar bolånen vilket jag anser är helt fel.
En sak som lätt skulle kunna dra upp räntorna är om omvärlden blir tveksam på våran förmåga att betala tillbaka bostadslånen. Tänk på att bankernas finansiseringskostnad är högst beroende av vad kinerser och japaner är beredda att låna ut med för räntor till svenska storbanker. Skulle våra lån svälla för mycket eller annat gör att de tvekar att låna ut billigt till Svenska banker kommer bolåneräntorna skena. Senaste siffran jag såg var att runt 1500 miljarder av bostadslånen härrör från utländska investerare. I ett sådant läge kan ju då eventuellt RB ingripa och trycka pengar som man lånar ut till bankerna. Men frågan är om RB ser det som osunt med bolån på 5% om företagens finansieringskostnader samtidigt inte ökar.
Du har rätt! Upplåningen kommer ju till stor del från utlandet, dock kommer långivarna inte att börja tveka förrän det uppstår problem (dvs br-priserna faller) men det kommer de inte att göra så länge räntan är låg.
Det som är mer intressant, i och med att det ligger före i tiden är vad det är som ska få (om) priserna att falla. Tror att det råder ett koncensus att br-priserna ser ut som de gör pga billiga pengar (låg ränta), obefintliga krav på amortering, ränteavdrag mm. Så vi kommer tillbaka till frågan vad är det som ska göra att räntorna stiger?
Ett svar är ju som du Ville påpekar att tillgången till billiga pengar sinar i hela världen. Än så länge har jag dock inte sett några tecken på det, så när som på FEDS beslut att minska stöden.
@Zouth,
Jodå, finns tydliga tecken på att saker händer. Den 10-åriga amerikanska stadsobligationsräntan är en sådan. Kolla utvecklingen från Bens kommentarer i början av maj om att stödköpen faktiskt kan komma att dras tillbaka och se en trendlinje som börjar ta form som är minst sagt rätt brant…
http://www.bloomberg.com/quote/USGG10YR:IND
Tror den gode Ben och Co. blev lite förskräckta över vad som hände om man ser till vilka kommentarer som de luftat senare om att de inte riktigt menade fullt så mkt allvar, men frågan är om vi inte redan har ränteökningstrenden i full sving redan och bara väntar på att det skall bära uppåt på allvar framöver?
Den amerikanska statsskuldsbördan blir lite mer intressant att räkna på också, tar man stigande räntor i beaktning.
Nej, det ser lite småjobbigt ut framöver och stormen kommer hit med. Var så säker.
Jag är tveksam till att priserna behöver gå ner för att internationella investerare ska dra öronen åt sig. Låne tillväxten är konstant över BNP-tillväxten(inklusive inflation) vilket innebär att bolånen som andel av BNP konstant ökar. Jag är ganska övertygad att detta i ett långsiktigt perspektiv kommer leda till att räntorna skenar. Den stora frågan är bara när? Vid bolån på 100% av BNP? 200%? 400%? 1000%?
Nej, lånen kan inte växa i all oändlighet utan att det medför konsekvenser. När investerare sedan tvekar kommer räntorna skena och en följd av detta kommer bli en fet krasch. Detta förutsatt att inte blir ett paradigm skifte och utlåningen ökar i samma takt som löner/bnp då detta scenario inte uppstår.
Får man däremot kontroll på läget genom att lånetillväxten avtar tror jag på en möjlighet till låga räntor en lång tid framöver, men då måste svenska bolån ses som säkra internationellt.
Man bör även ha i beaktande att låna ut till svenska banker kanske inte är det enda alternativet som finns för att placera pengarna. Det räcker med att ränteläget ändrar sig någon annanstans för att pengarna skall lockas dit. Om då svenska banker skall kunna låna upp på marknaden så måste de matcha räntan som finns att få – även om riskläget i sig inte förändrats.
Det är nu man kan fasa ut ränteavdragen. Dessutom borde det vara amortering skrev på minst 1/100 per år, kanske t. o. m. 1/50. En sån amorteringplan låter amorteringar sjunka med krympande lån.
Amorteringskrav fanns tydligen inte i min rättstavning. 🙂
Nej, det är ju ett ganska okänt begrepp så det är förståligt att ordet "saknas"…
Hahaha! :=)
Jag har många år känt att bostadspriserna är i en bubbla och att "dom kan inte gå upp mer nu". Men vad har hänt sen dess? Räntorna pressar längre och längre ner, pengar trycks i större och större omfång. Alla känner ju till detta att dom flesta (alla?) länder i världen aldrig kommer kunna bli skuldfria eftersom penningmängden och skulderna ökar hela tiden för att hålla musiken igång.
Därför har jag nu börjat fundera på bostadsköp igen. Inflationen kommer ju öka priset på bostaden oavsett? Och som du skrivit Cornu så kan inte regering osv öka räntor etc eftersom då spricker allt? Denna "krashen" som det alltid talats om känns som ett drömscenario för oss som vill göra klipp men aldrig kommer.
Har jag fel som börjat tänka i dessa banor eller är det bara att "hålla ut" ett tag till? Är så trött på att hyra bara och det är möjligt att känslorna tar över logiken.
Egentligen är det ingen svår fråga rent privatekonomiskt.
Om totalkostnaden per månad är högre om man köper jämfört med om man hyr, då är det ingen bra affär att köpa. Det som skulle kvarstå som argument är att det är "finare" att äga sin bostad.
Det är svårt att spekulera i att priserna skulle gå upp eller ner på bostäder. Man kan visserligen spekulera om att andra faktorer (arbetslöshet, hushållens inkomster, räntor, politiska beslut) ändrar sig, men det kan också gå åt båda hållen.
Det jag sett i Skåne är att "premien" (eller "bubblan" om man så vill) minskat i storlek, eftersom kostnaden att äga relativt kostnaden att hyra har minskat. Jag ser inte varför man skulle ha bråttom att köpa om man är nöjd med att hyra.
Joakim, du skriver som om det bara vore att gå och se ut en hyreslägenhet. Jag tvivlar på att det är mycket bättre i andra stadsregioner än i Göteborg. Jag ställde mig i ett grannkommunalt bostadsbolags kö (Göteborg har ju ingen fungerande kommunal kö som typ Stockholm). För den inte särskilt spektakulära trea jag sökte fick jag köplats 350.
Med tanke på ett tidigare tips här på bloggen när jag klagade över hur svårt det är att hitta hyreslägenhet ska jag kanske påpeka att jag inte är så intresserad av områden där t.ex. skottlossning inte är ovanlig.
Härnere i Skåne är skottlossning vanligast i centrala Malmö, där lägenhetspriserna också är högst och det är lång kö till hyreslägenheter.
I t ex Skånes Fagerhult eller Sjöbo kan du säkert få en lägenhet omedelbart, och den enda skottlossningen som sker är under älgjakten.
@mroffshore.se
Känns som om ditt tänk med att "priset kommer ju att öka oavsett" går väl i linje med detta…
http://www.cnbc.com/id/100915696
"Harking back to the time of the financial crisis, which was triggered by the bursting of the U.S. housing bubble, Blankfein said in his view, the major problem was that ordinary people were banking on the fact that the scenario they feared the most, at that time the collapse of real estate prices, was not a possibility.
"Once you think that something is improbable and everybody thinks it, people modify their behavior in a way that makes it more probable," said Blankfein.
"Everyone thought it was so improbable that so many people would default on real estate, it actually created a greater probability that it would [happen] because more capital flowed into that sector," he added. "
@Ben Dover,
Skottlossning är inte vanligt någonstans i Sverige.
Det är snarast så att skottlossning är MINST OVANLIGT i centrala Malmö i förhållande till övriga Skåne.
Normalt sett brukar faktiskt människor lyckas agera i sitt egenintresse. Så. Vilket egenintresse tjänas när bankerna agerar för en situation som kommer leda till att de förr eller senare blir insolventa? Är det funktionärer i bankerna som plundrar dem på laglig väg genom bonusar och dylikt. Eller är det ägare i bankerna som lyfter ut utdelningar ur ett instabilt system och kallt planerar att lyfta ut tillräckligt mycket för att få tillbaka sina pengar med råge? Eller är det ägare som kallt räknar med att lyfta ut pengar och sedan få sitt aktiekapital räddat av vanliga skattebetalare och insättare när skiten rasar?
@Martin
Du bortser från möjligheten att människor ibland agerar på ett osmart sätt. Det kan t.ex. röra sig om fartblindhet eller flockbeteende som gör att de inte gör vad som vore det bästa.
Därmed inte sagt att de faktiskt agerar på för sig själva optimalt sätt…
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
I stora kriser skapas stora förmögenheter. Min tro är att dagens pengatryckande och påföljande krasch kommer samla mer makt i färre händer än någonsin tidigare i världshistorien. Alltså, om jag med mitt fattiga intellekt kan åtminstone ana det ohållbara, vad måtte då inte människor som är många gånger intelligentare än jag och som har en livstid av kunskap och enorma informationsflöden och utredningsresurser och kontaktnät till sitt förfogande kunna göra?
Dagens system gynnar oproportionerligt de som är intelligentare än andra. Komplexiteten blir helt oöverblickbar för nästan alla. Och definitivt för politiker och vanliga medborgare. Ett enklare system vore den mest demokratiserande förändring jag kan tänka mig.
@Martin
Ett litet tillägg angående optimalt agerande för bolag och dess ägare generellt sett:
Att det för ett företag är optimalt agerande är att skapa så stor vinst som möjligt torde vara självklart, men för ägarna så gäller bortsett från detta även att se till hur mycket kapital man har satsat i verksamheten.
När det gäller att plocka ut utdelning från bolaget så är det egentligen bara risken att man gör en skatteförlust ifall det visar sig att det skall till kapitaltillskott i framtiden (givetvis avser jag bara den delen av kapitalet i bolaget som ger avkastning).
Så frågan är vilken risk man bedömmer det vara att man gör kapitaltillskott igen och det krävs en ganska hög risk för att det skall ske för att det skall vara fel att ta ut utdelning.
Speciellt för banker tror jag inte ägarna räknar med att staten skall gå in och rädda ägarna ifall det skulle bli aktuellt – deras agerande kan helt förklaras med att man inte bedömmer risken som så stor (och erfarenhetsmässigt har det ju visat sig inte vara så stor risk).
Det grundläggande felet är att räntan inte motsvarar den verkliga inflationen, därför har vi den situation vi har. Att ta ett lån skall smaka illa, det skall vara en liten ilande känsla som gnager i magen. Så är det inte nu.
Om vi rent hypotetiskt tänker oss att inflationen är ca 4 procent( personligen tror jag inte det stoppar) så är faktiskt ett lån med 3% en form av sparande, med brasklappen att värdet på objektet står stilla eller ökar.
Baksidan möter de som stoppar in pengarna på banken. De får känna på den där unkna smaken, den ilande känslan i magen när pengarna som de lånar ut till banken blir mindre och mindre värda. Ett recept på samhällskollaps. Straffa de strävsamma och belöna de som slösar.
Givet lemmat att en bank kan låna ut 10kr på var sparad krona, undrar jag om det kunde fungera att göra någon form av kooperativbank. Dvs du "sparar" 10'000kr hos banken och får låna 1'000'000 till lägre ränta än den officiella. Extremfall belyser ofta svagheter, så tänk att man tar 10'000kr i lån hos SEB till 5% och stoppar in dom i kooperaivbank och får låna 1'000'000 utan kostnad.
Var haltar resonemanget?
Bortsett från att "lemmat" är fel. All utlåning måste finansieras via in- och upplåning.
Banken kan låna ut 1 MSEK per 12000 kronor i eget kapital, det är en helt annan sak.
@mptp
Och bortsett från att det iaf fanns kooperativt ägda banker (sk föreningsbanker). Jag misstänker nästan att sådana fortfarande finns (är inte LF det t.ex.).
Som sagt om man tror att en affärside är lönsam så finns det ganska lite som står i vägen för att förverkliga den. De som tror att banker är en så lukurativ bussiness kan ju starta en bank själv…
Anonym:
Kooperativt drivna företag lockar till sig oanvändbara människor som tycker att dom ändå jobbar ideellt och att deras låga prestation är helt ok.
Det är ett helvete med byråkrati att starta en bank. Jag pratade med en som startat en i Geneve och det var åtskilliga flyttkartonger med papper innan alla blivit nöjda. Men tanken har slagit mig, "är du så bra själv då" kommentar till trots.
@mtpt
Jag tror du skulle såra folk som jobbar på konsum, lantmännen, arla och LF ifall du kallar dem oanvändbara (eller var det medlemmarna som var oanvändbara?). Eller varför inte alla som bor i BR?
I uppstart av ett företag ingår visst mått av pappersexcercis – kostnaden för denna skall givetvis tas med i kalkylen. När man hävdar att det är så lukurativt att driva bank så måste man givetvis mena att det är stor vinst efter alla kostnader har tagits, men det kanske är det som många glömmer: att det faktiskt finns en del kostnader också.
OT:
Preemraff Lysekil är ur normal drift en vecka pga. strömavbrott.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=5601108
http://www.preem.se/templates/NewsPage____12012.aspx
De elda på något helt fruktansvärt igår. Tecken på att något inte står rätt till.
hej.
haha,kul att du tar upp detajust idag då vi precis idag varit och kollat hus…
måste berätta…
vi har fått lånlöfte på 2,6miljoner. vill vill absolut inte låna så mycket!
vi va idag och kollade på ett hus för 1.695.000kr so accepterat pris.
eftersom sambon komer stå å det själv vil han u klara av det vid arbetslöshet såklart,då får han ut 10.000kr.
men vi ränade på det och det skulle funka.
såhär såg vår uträkning ut:
lånebelopp: 1.995.000kr
kontantinsats: 505.000kr(löser då med de pengarna även topplånet)
detta ger 2.416kr i ränta/månad efer skattereduktion vid en ränta på 2.78%
plus en drift på i snitt 3.000kr
+ hans räkningar på 5.300kr
vilket ger en total kostnad på 10.816kr/månad.
så han skule klara det vid arbetslöshet.
(han räkningar inkluderar bensin,mat,hemförsäkring osv…)
men när vi kom och såg huset för 1.695.000kr ände vi bägge bara:
nej,lägga nästan 11.000kr/månad på detta? NEJ!NEJ!
men så är det, man får väldigt lite för pengarna idag i Göteborg.
så helt plötsligt så är vi SUPERNÖJDA med våran perfekta etta på 47kvm med inglasad balkong,superbra läge,nära till allt,skuldfria,bolånefria.
perspektiv.
OM vi någongång framtiden flyttar,så bir det nog en NYBYGGD lägehet.
tittat ite på Eriksberg här Göteborg…
läs gärna i mn blogg:
http://www.metrobloggen.se/detenklalivet
Räknade ni verkligen på "klarar han detta vid arbetslöshet" med en ränta på 2.78%? Varför? Det är väl ändå rätt osannolikt att räntan skulle ligga så lågt en godtycklig tid i framtiden?
Bolånetak eller amorteringskrav?
Amorteringskrav på 30 år utan bolånetak. Det ger alla en chans att köpa ett boende utifrån sina förutsättningar. Börja bygg billiga, lite mindre lgher/småhus.
Apropå bubblor som snart ska spricka: hur går det med facebook blanknningen cornu?
Använd "utgift" istället för "kostnad" för amortering. Det är rätt stor skillnad på dom.
Ang att tillverkarna får erbjuda billigare hus lär knappast ske. Tomterna är det dyra, i Askim kostar en skittomt lätt 3m, även det billigaste huset kommer gå på 1,5 mille med allt pappersarbete. Idag har även AMA, BBR, ABS m.m sönderreglerat byggandet. När det gäller bostadsrätter måste t ex en bostadsrätt med 4 lägenheter ha plats för rullstol samt laddare, vara handikappanpassad, ha branddörrar överallt, se ut som en industrilokal vad gäller taksäkerhet tack vare BBR, detta bara för att nämna ett par saker jag känner till. Att smälla upp en billig byggnad idag är i princip olagligt så skyll inte på byggarna, om ni anser det är en så bra bransch starta eget bolag och börja bygga.
Borde bli ett 70% bolånetak med ett system som ser till att du inte kan ha blancolån samtidigt, det enda sättet att komma runt det blir väl att låna av föräldrar isf, detta skulle iaf innebära att folk skulle klara en krasch på 30%.
"…normaliserade bolåneräntor uppe vid 5-6%"?
Eftersom bankerna kan låna ut i princip obegränsat med "hitte-på-pengar" tror jag att bolåneräntorna under resten av livet för de flesta av oss kommer att ligga under 3%. Redan inom kanske 5 år så kommer de att vara under 2%. Den höga skuldsättningen något egentligt problem eftersom skuld x räntesats är mer eller mindre konstant. Svenskarnas skulder ökar med 5-8% per år och bolåneräntan sjunker i motsvarande grad.
( Nu kommer jag att bli beskylld för att vara en penningsystemhaverist. )
Tror du på det själv? All utlåning måste finansieras via inlåning och i fallet bostadslån upplåning. Så nej, det är inte hitte-på-pengar och kan inte lånas ut obegränsat.
Det här är en extremt intressant frågeställning.
För många låntagare snackar vi ett perspektiv om 30+ år. Nu har vi ju t ex ingen fast växelkurs och bla bla men reglerna har väl ändå varit hyfsat lika sedan 90-talet och kan väl förväntas fortsätta vara det under överskådligt tid.
Så, ceteris paribus, kan inte räntan stiga tillbaka till de nivåer som gällde t ex 2006-2007 eller när den nu var högst?
Och om man svarar "nej" på den frågan, är inte det exakt samma sak som att säga "this time it's different" dvs exakt samma svar som alla bubbel-förespråkare blir helt utskrattade för?
"Den höga skuldsättningen är inte något egentligt problem" ska det vara förstås…
Hej,
Är du i någon form av ekonomiska svårigheter? Behöver du ett lån till
rensa dina skulder? Är du en affärsman eller kvinna som har för avsikt att expandera
hans eller hennes firma? Vi erbjuder lån av alla slag till privatpersoner, företag och
samarbeta organ som är i behov av ett lån till låg ränta på
3% kontakta oss idag för en äkta lån via email:
[email protected]
Lån ansökan
Sökande Namn:
land:
Yrke:
Sex:
Ändamål:
Ålder:
Telefonnummer:
Belopp som krävs:
Lån Varaktighet:
Månadsinkomst:
Herr RoyalSilver
Det där låter ju lite sådär sparsamt seriöst. Googlar man så hittar man den listad på "Loan Fraud email Address" (bortsett från alla bloggar Herr Royal Silver spammat).