Riksbanken har tröttnat på Anders Borg och andra normalbegåvningars fjantande med medelvärden kring de svenska hushållens skuldbubbla och skulder, och begär in detaljerade skuldsättningsuppgifter om samtliga svenska privatpersoner från bankerna. (Bonnier/DI)
Det är ju annars populärt från den populistiska alliansregimen att prata om svenskarnas skuldsättningsgrad (skuldkvot – skulder genom disponibel inkomst) som t ex 170%, men det förutsätter alltså att alla svenskar har samma skuldsättning. Verkligheten är förstås en annan eftersom många inte har skulder alls, och andra har skyhöga skulder.
Man ska komma ihåg Riksbankens tidigare uttalande om att ingen ska ha över 200% i skuldkvot.
Samtidigt ligger medianskuldkvoter på uppåt 500% på enskilda postaddresser, utifrån Schibsted/SvD:s skuldkarta. Men all sådan här statistik är baserad på frivilligt lämnade uppgifter, som lämnar öppet för felaktigheter och feltolkningar, t ex ihopblandning av brutto- och nettolön etc.
Riksbanken kommer nu få exakta uppgifter om individernas skuldsättning, som man sedan kan köra mot taxerade inkomst hos Skatteverket. Det ska bli mycket intressant att få se hur illa det egentligen är. Som vi alla känner till finns det många, många hushåll som maximerar sin skuldsättning, medan andra inte har skulder alls. Tillägg: Samtidigt står det hos Bonnier/DN att uppgifterna ska vara avidentifierade och därmed blir meningslösa då de inte kan samköras mot disponibel inkomst.
Det är inte medelvärdet som knäcker hushåll, det är den faktiska skuldsättningen.
15 kommentarer
Om 200% är max så ligger nog 90% av Stockholmarna, som äger en bostad och är under 65år, över riksbankens mardrömsnivå. Hur är det i Malmö och Göteborg?
Cornu slirar en liten aning här. Riksbankschefen sade att 200% var en gräns, men då talade han fortfarande om snittet. När han uttalade sig var snittet 170%, och det var det han jämförde med, alltså att det inte fick öka mycket mer.
Alltså. De flesta hushåll i landet har säkert rimliga bolån. Det är en klick i storstäderna som överbelånar sig utan dess like. Och mäklare och banker eldar på beteendet. Dessa behöver hårdare regler för att inte driva på vansinnet för alla andra.
Man undrar ju ofta över hur bankerna resonerar. Häromdagen berättade två av mina vänner vilka värderingar de hade på sina hus i en liten avfolkningskommun. Den ena hade fått en värdering på 1.1 mille samtidigt som min personliga uppfattning är att hans bostad knappast skulle gå över 700 kkr. Den andra hade en värdering på 900 kk, och hans villa skulle nog landa på drygt 500 kkr vid en försäljning. Bägge dessa personer köpte sina bostäder för ca 20 år sedan och betalade då kanske 300 kkr.
Fastighetspriserna har stått nominellt stilla i kommunen de senaste 30 åren men dessa personer har renoverat, byggt ut, osv och sedan värderat upp sina bostäder.
Nu är ju iofs 1 mille delat på två vuxna pengar som bankerna kan mjölka ur vilket socialfall som helst så kreditrisken kanske ändå är överkomlig.
Man ska ju heller inte dra allt för stora slutsatser av två enskilda individer men man undrar ju om det finns många liknande exempel över hela landet?
"Tillägg: Samtidigt står det hos Bonnier/DN att uppgifterna ska vara avidentifierade och därmed blir meningslösa då de inte kan samköras mot disponibel inkomst."
Bortsett såklart ifall det i de avidentifierade uppgifterna ingår information om disponibel inkomst. Banken kan ju faktiskt ha sådana uppgifter också – de har ju trots allt gjort en kontroll att disponibel inkomst är tillräcklig för att betala lånet. Det banken garanterat har uppgifter om är iaf vilken säkerhet som har ställts för lånen (så t.ex. i uppgifterna kan ingå pantens storlek och kanske till och med taxeringsvärdet på fastigheten som utgör säkerhet).
"Normal" skuldsättning för en villaägare ligger med säkerhet närmare 400% än 200%. Så är det för mig i varje fall, och jag ser det inte som något problem. Dessutom är det jag själv som står för alla låne-, underhålls- och driftkostnader, en inkomst räcker alltså för att betala både huset och en av bilarna plus resor mm. 400% skuldsättning innebär en mycket rimlig bostadskostnad, trots att jag valt att långtidsbinda hellre än att ha lägsta möjliga ränta, och så är det säkert för så gott som alla andra som äger småhus.
Och bankernas skulder om 2 800 miljarder till kontoinnehavarna då?
Utgår ingen ränta för så det är inte några större problem att klara räntekostnaderna där (och skulle det vara det så är det ju bara att sänka räntan – det har ju gjorts förr).
Något som hade varit intressant om det fanns statistik på det, vore BRFs utveckling när det gäller lån/kvm över de senaste 30 åren. Lär inte alls ökat på samma nivå som den personliga skuldsättning som bostadsrättsinnehavare satt sig i, men tror ändå även den ökat en del. Denna skuld borde så klart läggas till för de personer som har en privat skuld och bor i en BRF.
Ett annat intressant nyckeltal, vore lån/kvm i helt nybyggda BRFs över de senaste 30 åren. Här spekulerar jag att utvecklingen uppåt varit dramatisk. Detta då kalkyler och känslighetsanalyser utgår i högre och högre grad från en lägre och lägre marknadsränta där räntorna framöver i "worst case scenariot" bara ökar 1-2 procentenheter över den nivå som gäller när BRF är nybyggd och föreningen kickar igång sin verksamhet. Här finns en riktig rysare för många nybyggda föreningar har från start över 10.000 kr i lån/kvm med den här typen av glädjekalkyler ihop med en stor andel rörliga lån…
@klarsynth
Jag har en känsla av att lån/kvm i nybyggda BRFer har utvecklat sig ganska likt pris/kvm på hus (eller bostadskostnaden i stort). På det stora hela så tror jag inte lån/kvm har ökat så mycket eftersom jag gissar att det normala är att en BRF tar ett lån när huset införskaffas och sedan ligger man kvar på det lånet (eller amorterar) – jag tror det hör till undantagen att BRFer använder fastigheten som bankomat och utökar lånet (bland annat för att man då måste skriva upp fastighetens värde för att inte gå i konkurs och när man gör det så blir det väl en skattepliktig vinst).
Att man rimligen borde ta höjd för BRFens skulder låter ganska rimligt, BR-innehavare har därmed en ganska rejäl belåningsgrad på sina boenden.
Drivs föreningen på ett ansvarsfullt sätt så bör man hantera räntan på ett lite förnuftigare sätt än att anta att den kommer vara förevigt lågt (t.ex. genom att ha endel i bundet och dels ha marginaler för att räntan kan stiga).
Nja jag tror nybyggda brf:er passar på att flytta över en del av lånet från bsr till brf nu när räntan är låg – därav den jättehöga månadskostnaden i nybyggda fastigheter.
Således blir det dubbelt tråkigt om räntan skulle gå upp, men det gör den kanske aldrig mer.
Numer är pengar på banken ung lika lönsamt som pengar i madrassen(om inte mindre, om man ser till förslaget som dryftades på cypern)
@Reymar
Vad menar du med BSR?
När det gäller vad staten kan hitta på så går du aldrig säker. Det finns inget som säger att pengarna i madrassen kommer vara säkra bara för att du har dem i din besittning.
Frågan är också vad man baserar tron på att räntan aldrig kommer att gå upp mer. Det man kanske skulle fråga sig varför banken vill ha pengar utlånade ifall de inte får betalt för dem?
Vad skall Riksbanken göra med uppgifterna? Vilka alternativ har dom?. Deras jobb är väl att verka för att inflationsmål uppnås?
"Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbankens arbete handlar om att ge ut sedlar och mynt och se till att de behåller sitt värde över tiden. Det kallas för penningpolitik och målet är att hålla inflationen, den allmänna prisstegringen, låg och stabil. Banken har också i uppdrag att se till att betalningarna i ekonomin kan ske säkert och effektivt.
Vad har dom för alternativ, skärpa bankernas uppfölning av kunders betalningsförmåga kanske, ge rekommendationer till regeringen ?
Frågan är allvarligt ställd
Som det står i artiklarna så verkar det vara ett maktspel mellan RB och FI, men rent formellt kan ju RB hävda att de behöver informationen som underlag för penningpolitiken (man kan ju tänka sig att hushållens skulder kan påverka inflationen). Sen om RB kan göra bra prognoser när de har tillgång till denna informationen återstår ju att se (av träffsäkerheten att döma har de inte haft tillgång till rätt information tidigare – eller helt enkelt haft dåliga modeller).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.