LO presenterade igår en rapport om de svenska hushållens skuldbubbla och bostadsbubblan, där man rent av rekryterat in Lars E O Svensson för att motivera sina absurda och motsägelsefulla slutsatser och rekommendationer. Det hela handlar om en partsinlaga, där man likt JKL:s PR-konsult Göran Persson nyttjar skuldbubblan och bostadsbubblan för att motivera sina förslag.
Kortfattat menar att (förstås) att skuldbubblan och bostadsbubblan gör att a-kasseavgifterna måste sänkas och ersättningen i a-kassan måste höjas, samt att Riksbankens styrränta måste sänkas för att få fler i jobb.
Logiken är minst sagt underlig, men så är hela LO också en 1800-tals konstruktion.
Det enda som man rekommenderar kring skuldsättningen är att banker ska tvingas informera sina nya bolånekunder om vad amortering är för något.
“Jo, det finns något som kallas amortering. Det innebär att man liksom betalar tillbaka det man är skyldig. Om ni t ex amorterar våra rekommenderade hundra kronor i månaden så blir ni skuldfria om 2500 år.”
I övrigt menar man att bostadspriserna är fundamentalt motiverade, men säger i nästa andetag att de kan ha drivits av psykologiska faktorer istället för fundamenta, samt att priserna kommer återställas till tidigare real inflationsjusterad nivå. Man lyckas alltså med konststycket att både säga att vi inte har en bostadsbubbla, att vi har en bostadsbubbla och att priserna ska gå ner. Dessutom producerar man fula grafer med standardinställningarna i Excel.
Kort sagt har LO skrivit en rapport där alla, oavsett vad de tycker, ska hitta något de håller med om och på så sätt ska alla ställa upp på LO:s krav om högre ersättning för arbetslösa, billigare a-kassa och sänkta räntor.
Tanken är väl att nyttiga idioter som jag ska plocka citatrussin ur kakan för att ge LO uppmärksamhet, men jag tänker inte slänga pärlor för svin här. Jag tänker inte ens länka till tramset.
Men det positiva är att allt fler lobbyistorganisationer likt JKL eller LO alltså uppmärksammar bostadsbubblan och skuldbubblan, även om det bara är för att driva sina egna agendor. Kanske har vi nått en ny fas i bubblan?
26 kommentarer
Skulle binda om bolånen i veckan:
Vi ville öka vår amorteringstakt över den "tillåtna". dvs vi har redan maxbeloppet som får amorteras/månad. Vi undrade om detta gick.
Bankmannens svar: Jag vet inte, jag har aldrig varit med om att någon vill amortera mera än precis vad som krävs.
På SEB i Liljeholmen (strax söder om Sthlms innerstad), var det "fullkomligt unikt" att någon (jag och min fru) valde 30 års rak amortering.
Nu kan man ju förvisso lösa rörliga lån med helt fria amorteringar i klumpsummor när man vill. Dvs. ingen "fast månatlig amortering" utan helt ad hoc. Tror nog att det är hyfsat vanligt ändå eller så önsketänker jag?
Vid tecknandet av nya lån går det ju ange vilken summa som ska amorteras per månad och jag känner inte till att det finns något tak på amorteringen. Själv har vi valt 4000:- per månad vilket gör att lånen ska vara betalda på ca. 15 år. Förhoppningsvis lär det dock inte dröja så länge innan lånen är betalda igen.
Haha! Fick ett liknandea svar för några år sedan när jag stegade in på Swedbank för att slutgiltligt betala av mitt bolån.
Bankkvinnans första fråga: "Skall du verkligen göra detta? Vore det inte bättre att t.ex. renovera bostaden eller varför inte köpa en ny bil? Vi kontrollerar ju inte vad lånet används till".
Jag avböjde.
Efteråt frågade jag om jag inte fick någon typ av kvitto eller bekräftelse på att bolånet var betalt. Hon svarade att det visste hon inte, för detta hade hon inte varit med om tidigare…
Jag tog bara ett litet bolån på Handelsbanken som inte kunde lägga upp amorteringar på under 10 år. Däremot får jag kontakta dem var tredje månad om jag vill amortera extra. När detta är gjorts så sänks amorteringen automatiskt inför nästa 3-månadersperiod. Galet men sant!
Som sagt när det gäller rörliga lån så finns det inget som hindrar att man amorterar snabbare än vad man satt amorteringstakten (däremot bundna kommer ränteskillnadsersättningar in) – man skall ju ha rätt att byta bank om man så önskar och den gamla banken har ju faktiskt inte med att göra ifall du har en annan bank som beviljar dig lån eller ifall du redan sitter med pengarna redo att betala.
Borde det inte vara så att man bara kan ta och betala mer än vad det står på avin eller hur man nu lagt upp det? Det rimliga vore att amorteringstakten bara anger hur mycket som måste betalas varje månad för att banken inte skall skicka kronofogden efter pengarna.
Ett partytrick är att man ifall banken strular är att man helt enkelt knallar ner till banken och säger upp avtalet (skall man ha rätt till) och plockar fram väskan med kontanter – sen får man se hur de reagerar när man påpekar att det är lagligt betalningsmedel och att det inte står något annat avtalat (förutsätter att man inte har ett avtal som reglerar hur betalning skall ske).
Man ska vara tacksam för att Microsoft valt så fula förinställningar för Excels grafer. Det gör att man på en sekund ser huruvida en rapport är läsvärd eller inte.
"psykologiska faktorer" kan man ignorera. När makroekonomernas moeller motbevisas så påstår de att det istället är alla människor som blivit galna. Bostadsbubblan orsakas av den låga räntan. Räntan motsvarar inte människors verkliga tidspreferenser, men den är inte "psykologi" heller. Man betalar ju räntan på riktigt. Ju lägre ränta desto större lån och mindre amorteringar.
Detta är ju också politikernas uttalade avsikt, de kallar det för "stimulans" att folk lånar mer och konsumerar mer. LO brukar förespråka "stimulans". Hur de kombinerar ändamålet att maximera skulderna, med ändamålet att minimera skulderna, är en gåta. Men så har logik aldrig varit deras starka sida.
Precis. En persons kunskaper i Excel korrelerar givetvis med om personen har ngt vettigt att framföra.
Självklart skall graferna vara snygga. Hur skall man annars kunna lita på att de är korrekta?
Om det är såsom du refererar LO:s rapport så är det väl närmast en björntjänst de gör för att påtala (??) en skuldbubbla. (Om herr Svensson är inblandad så finns det väl ingen skuld bubbla alls?)
Det är väl en avsevärd skillnad på vad Göran Persson säger och vad LO vill ha fram.
GP säger väl i stort sett vad de flesta på den här sidan tycker; om det blir normala räntenivåer kommer många att råka illa ut.
LO:s argumentation förstår jag inte alls.
(Excels standardinställningar; helst med grå botten; en del gör det på mitt jobb också. Vad det lätt förlorar i trovärdighet; har de ansträngt sig lika lite på det de skrivit också?
Nej, tror och hoppas verkligen inte att GP säger "i stort sett vad de flesta på den här sidan tycker" om du tar med dumheterna kring att nybyggen löser en bostadskris där det inte saknas boende eller att hyresregleringen är till för att skydda "de stackars svaga i samhället".
Tycker det här är rätt läsvärt från en person som faktiskt erfarit det vi har framför oss…
http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/politiker-tycker-om-bostadsbubblor_8297334.svd
En av världens främsta cykel-gurus är Martin Armstrong. Han är säker på att USA nådde sin Real Estate topp 2007 och att nuvarande rekyl uppåt bara är en korrektion under sin långa resa utför mot 2033. Enligt Martin är fastighetscykeln 78 år lång från start till slut. Starten var 1955 (botten) varvid uppgångscykeln knappt 52 år. Utgångspunkten för hans modell är kapitalflöden. Utmärkande för en bubbla(boom/bust)är cykelns fas-transition. I USA var denna transition uppenbar från 2002(min anm). I Sverige från 2005. Transition avser en slutfas där priskurvan når ovanför rådande långsiktiga priskanal(trend). Man brukar säga att prisökningstakten blir parabolisk där den ofta avslutar genom en s.k blow-off-topp vilket är tecknet på utmattning innan vändningen startar.
Då den globala kapitalkoncentrationen i fastigheter nu blivit tydlig sedan lång tid vet vi även att bubblan blivit global. Vändningen nedåt sker inte samtidigt i alla länder. Däremot blir prisrörelserna nedåt tydliga när väl toppen är inne i alla länder. Alltså bara en fråga om tid här. Martin har oktober 2015 som intermediär topp när det gäller nästa fas där ekonomin vänder ner globalt under ca 5 år. Inte osannolikt att svenska bostadspriser håller ut någorlunda tills dess. Bara att avvakta och tolka kommande prissignaler.
Cykel-gurus; läste det snabbt och då blev det Lance Armstrong och undrade vad han hade med saken att göra, så det kan bli…
hahah…den var faktiskt rolig. Martin är dock seriösare när det gäller synen på förtroende. Inga försök till dopning där utan hans modell exkluderar t.ex all form av känslomässig inblandning :).
http://vimeo.com/45354185 (något om kommande film om honom)
Istället för att blint anta att priser magiskt följer långa cykler, så måste man förstå mekanismerna som driver prisförändringarna. Fastighetsmarkanden och allt som påverkar den var ganska så annorlunda 2007 (skyskrapor), 1829 (stenhus längs paradgator) och 1751 (timmerhus och tält i USA).
Bostadsprsier är uppenbart drivna av räntan, och den hittar staten på från stund till stund. Stefan Ingves har nog ingen förståelse för Armstrongs påstående att det som han gör oförklarligt och oemotståndligt följer i skuggan av som gjordes av andra på 1830:talet.
Duh, okej, 1929 var det 78 år före 2007. Jag är fortfarande inte riktigt van vid millenieskiftet…
Cykler fungerar utmärkt i vissa astronomiska sammanhang, och det är mycket väl förstått fysiskt och geometriskt varför himlakroppars rörelser i solystemet är cykliska. Priscykler finns det ingen teori för, bara datamining i tvivelaktig gammal statistik. Statligt statistiksamlande är ganska nytt, först på 1930:talet uppfanns t.ex. BNP-måttet och man började mäta sånt som ingår i det.
@Kapitalist; Och dessa drivkrafter/mekanismer är enligt Armstrong kapitalrörelser…alltid kapitalrörelser där cykeltoppen utgörs av en maximering av kapitalkoncentration, dvs oftast i form av prisbubbla.
Låter rätt enkelt och logiskt, eller hur! Att jämföra skyskrapor med timmerhus spelar ingen roll. Kapitalet fungerar av någon outgrundlig beteendevetenskaplig lag på samma sätt förr som idag. Samma typ av kreditexpansion sker där samma mått av ägarfördelning varierar över tiden. Särskild betydelse har hans uppdelning i kantringen mellan offentlig expansions-period och motsvarande privat expansion(som idag råder från 1981 och beräknas sträcka sig fram till 2032).
Vi står mao inte inför ett 1929 börsmässigt(-90%). Däremot ett normalt fall på upp till 50-62%. Från 2015 t.ex. Tänkbart att vi får ett fall på minst 30% när Dow nått upp till ca 16-17.000 under hösten 2013. Det klassiska Megafon-mönstret är förhållandevis pålitligt sägs det. Vi får se.
Börsen bör kommande vecka testa veckomotståndet kring 14.360-390(reversals). Bryts det får vi en djupare lågpunkt under juli. Håller det går vi snabbt mot en tillfällig topp under augusti.
Att de principlösa amatörerna hos LO tycker vad riksbanken skall göra är väl ett bra exempel på varför man skall ha en självständig riksbank. Och eftersom riksbanken är självständig kan man ju undra varför LO överhuvudtaget tycker vad riksbanken skall göra.
Men det är egentligen ett lysande exempel på hur politiker väver in irrelevanta begrepp, ord och fakta för att få något att semantiskt verka korrekt och retoriskt övertygande, vilket förmodligen fungerar på de flesta.
Tyvärr blir det ju så att dessa begrepp och fakta solkas ner med felaktiga associationer tills fakta inte längre går att skilja från fiktion, vilket leder till att önsketänkande blir likvärdigt med fakta för beslutsfattarna, vilket leder till felaktiga beslut och allehanda kriser: Euron, skuldbubblan, klimatpanik, etc.
Det mest alarmerande för hur särintressen ständigt förstör ekonomier är när de offentligt går ut och kräver manipulation av räntan. Det påverkar folks preferenser och värderingar väldigt mycket. T.ex är kravet på att ha låg ränta lika med ett budskap till folk att skuldsätta sig eftersom man uppfattar låg ränta lika med goda förutsättningar för t.ex tillväxt. Verkligheten visar ofta något helt annat. Denna typ av intresse-manipulation fungerar ibland bra i början som en stimulans-fas men där de underliggande ekonomiska förutsättningarna till slut tar över. Bostadspriserna utgör inget undantag här.
Är över huvud taget skeptisk till alla som likt Lars E O fortsätter driva linjen om att räntorna till varje pris ska ned ännu längre. Det är bra för stunden, ökad konsumtion, upprätthållande av bopriser etc, men i längden kommer dessa överdimensionerade lån med låga räntor bara vara en börda, som kommer att ta många år att ta sig ur. Det extra konsumtionsutrymme som så hett eftertraktas idag, och som driver delar av ekonomin, kommer ju bytas mot hämmad efterfrågan i många år p g a räntebördan.
"Jo, det finns något som kallas amortering. Det innebär att man liksom betalar tillbaka det man är skyldig. Om ni t ex amorterar våra rekommenderade hundra kronor i månaden så blir ni skuldfria om 2500 år."
Den rekommendationen kan man nog hålla med om – det finns säkert gott om folk som tar lån utan att vara riktigt insatta i vad de ger sig in på. Problemet är dock att det riskerar att bara bli en formalitet – som i vissa fall även avtalstexten är (för många är det bara ett papper med massa text på som man skriver sin namnteckning på).
Men amortering ar ju deflationistiskt. Om alla ammorterade sa finns det inga pengar att betala rantan for. Hela systemet ar ju ett pyramidspel, varfor sager du/de inte bara det? Alla vet att fiat systemet bara funkar med billig energi! Men vad ska man da ersatta fiat skulden med? Guld skuld? Olje skuld? Nej, det hela ar domt att misslyckas om man inte overfor den globala fiat mangden till bitcoin forstass, men da skulle de som var tidiga bli svinrika, inte rattvist. Satt pa er sakerhetsbaltet, for snart blir det aka av!
@peakpoke
Om alla amorterade så skulle problemet med penningsmängden säkerligen lösas på ett annat sätt. Resonemanget att pengarna försvinner för att alla amorterar bygger ju på antaganden om att allt annat är oförändrat – vilket inte är säkert.
Tillägg: sen är jag inte så övertygad om att fiat-valuta bara funkar ifall energin är billig – utveckla gärna! Jag tycker nog att det avgörande är ifall valutan är backad av någon tillgång eller inte (ifall du nu betraktar bitcoin som icke-fiat).
Vidare så är det ju inte den enskilde (fd) gäldenärens problem att det blir deflation, tvärtom så är det just fördelaktigt att vara fd gäldenär när det blir deflation.