Angående modellen att investera i börsen efter konjunkturcykeln, dvs köpa när den är i bott och sälja när den ligger på topp, så föreslog en läsare att man skulle komplettera med obligationer. Vilket förstås ger ännu bättre avkastning.
 |
| Konjunkturbarometern i blått,
OMXS30 i grönt, OMXRXBOND i rött. |
Tyvärr har jag inte (i skrivande stund) obligationsindexdata längre än till 2005, iaf inte för OMRXBOND, OMRX Total Bond Index, så analysen får bli rätt kortsiktig. Vill någon föreslå ett annat obligationsindex med längre tidsdata, varsågoda.
Huvudmodellen är att köpa aktier när konjunkturbarometerindikatorn legat under 90 i tre månader och sälja aktier när den legat över 110 i tre månader. Läsarförslaget var att man sedan skulle applicera motsvarande modell även på obligationer, men det ser helt enkelt enklast ut att bara hoppa från börsen till obligationer rakt av.
Ungefärligt data sedan april 2005, där vi ligger i aktier sedan tidigare.
Ingångsvärden blir OMRXBOND 4208.14 och OMXS30 749.54.
Skifte från aktier till obligationer sker december 2006 med OMRXBOND på 4312.19 och OMXS30 på 1147.27.
Nästa datum är oktober 2008 med OMRXBOND på 4691.50 och OMXS30 på 638.91.
Sedan har vi november 2010 med OMRXBOND 5192.89 och OMXS30 1107.05.
Slutligen har vi den senaste köpsignalen för aktier i januari 2013, vilket var långt ifrån optimalt börsmässigt, men däremot steg ju obligationerna under tiden. OMXRXBOND 5717.46 var på och OMXS30 på 1169.17 .
Slutkurser i fredags var OMRXBOND 5775.62 och OMXS30 1214.77.
Strategi – sitt still i båten
Vi utgår från den kända bankbåten.
Om man bara suttit still i båten sedan april 2005 har börsindex gått ca +62% och obligationer ca +37%.
Detta motsvarar en årlig avkastning på 6.2% för börsindex och 4.0% för obligationer.
Strategi – omviktning aktier med konjunkturer till räntefri likvid
Den sedan tidigare presenterade modellen för konjunkturinvesteringar, där vi alltså inte får någon ränta eller avkastning när man står utanför börsen gav istället ca +175% eller ca 13.5% om året.
Strategi – hoppa mellan aktier och obligationer
Byter vi över till obligationer istället för aktier blir avkastningen förstås ännu bättre.
Uträkningen blir som följer, vilket ni är välkomna att kontrollera.
1147.27/749.54*4691.5/4312.19*1107.05/638.91*5717.46/5192.89*1214.77/1169.17=3.30
Denna portfölj gav alltså 230% avkastning på åtta år, eller ca 16.1% om året och är förstås överlägsen.
Man kan titta på om man inte sålde enligt modellen i november 2010 utan låg kvar på börsen. Uträkningen blir då 1147.27/749.54*4691.5/4312.19*1214.77/638.91=3.16 eller 216% avkastning. Med en komplettering med obligationer blir konjunkturinvesteringen alltså bättre trots att den senaste köp/säljsignalen var felaktig.
Den rena obligationsinvesteraren kan antagligen titta på hur konjunkturbarometern påverkar enbart obligationsinvesteringar, men som jag ser det är det mindre intressant. Oavsett om obligationer just nu ligger i säljläge eller inte, så ska enligt modellen aktier vara bättre för tillfället, eller snarare långsiktigt sedan i januari.
Sedan kan man optimera på vilket obligationsindex man ska följa. Här är det en sammanslagning av både statsobligationer, bolåneobligationer, realränteobligationer etc. För småspararen försvinner förstås förvaltningsavgifter och schalbonavgifter i kapitalförsäkringar eller på senare tid investeringssparkonton, vilket sänker den årliga och totala avkastningen.
19 kommentarer
Skulle isf vara intressant ifall du använde samma signaler som i avhandlingen från LU – nämligen att man går in i obligationer när KPI-inflationen går över 3% och går ur när den sjunker under 1%.
Omvända skulle gälla guld in i guld när KPI inflationen går under 1% och går ur när KPI-inflationen går över 3%.
Sen får man ju ha i åtanke att räntan har sjunkit på sikt fram tills nu så obligationer har haft bättre avkastning än statsskuldsväxlar – vilket kan vara en orsak till att det är varit mer gynnsamt att hoppa mellan obligationer och aktier istf att hoppa mellan statsskuldsväxlar och aktier.
Tillägg: för att utvärdera så bör man alltså jämföra strategierna att hålla ett visst tillgångslag (still i båten) med strategin att växla mellan tillgångsslaget och statskuldsväxlar (eller likvid).
Som rttck noterar så är det ju tämligen troligt att tillgångslaget obligationer kommer vara en tämligen tveksam investering i framtiden, man får då fråga sig ifall strategin kommer att ge någon vettig avkastning eller ens bara reducera förlusterna.
Obligations-cykeln har nu sannolikt nått sin botten vilket innebär att obligationer kan komma att falla i värde även om börsen faller. Riks-on/risk off-modellen fungerar inte längre när konjunkturen förbättras.
En placering i räntebärande måste då ske enligt principen att bygga en förfallo-stege med olika löptider. Syftet är då att bara investera i kupong/räntan under löptiden eftersom värdet på obligationerna hela tiden faller(till skillnad från perioden 1981-2013).
Varför köpa obligationer om börsaktierna inte är övervärderade? Visserligen kommer stigande räntor utgöra ett alternativ när direktavkastningen på aktier krymper men det handlar då om storleken på kapital att placera samt behovet av riskspridning.
Frågan är vilka obligationer man skall undvika framöver. Det lär bli volatilt och risk för ränte- och valutachocker samt defaults/haircuts.
Det är väl bara att hålla med.
fast jag är inte så säker på att konjunkturen blir så stabil. Kommande ränteuppgångar speglar snarare botten av ränte-cykeln och en kapitalflykt från statspapper med default-risker, dvs från Japan och Europa till USA(och aktiebörser generellt utom BRICs). Kina och Brasilien, Ryssland m.fl blir bra blanknings-börser under sommaren. Kina trots lågt värderade bolag(förväntningar om ännu lägre värdering pga att råvarucykeln tar en längre paus). Kina kommer att stå inför stora omställningsproblem när det gäller sin tillväxt. Hur ställa om från en extremt statsstyrd investeringsekonomi till konsumtion där BNP-tillväxten måste falla från dagens 7-8% till 3-4% på sikt? Japan gjorde det på 70-talet. Vem blir världsekonomin lok? USA? När dollarn går genom taket? Ja konsumtionen hålls uppe men vad händer i övriga världen?
För mig som okunnig, när du säger att obligations-cykeln nått sin botten, menar du då att räntorna är så låga att man inte kan tänkas tjäna på obligationer över räntor ett tag framöver, eller är det någon annan cykel du avser?
Min enda fråga är: hur blankar jag franska statsobligationer?
Det finns en del brittiska ETN´r som ger möjligheter till det mesta. Men de är ibland "felprissatta"(hög premie) beroende på utgivarens placerings-förmåga. En ETN är en renodlad derivatprodukt där utgivaren(banken) inte håller obligationen etc fysiskt i fonden. Du tar mao en kredit/motpartsrisk när du köper en ETN(oprioriterad fordran i konkurs jmf med en ETF som "skall" hållas avskild bankens tillgångar).
Tillgängligheten till dessa fonder är ganska låg i Sverige eftersom få banker idag har samarbete med London(konstigt nog).
Ett alternativ är att skaffa en börsplattform och investera i CFD´s dvs rena kontantavräknings-affärer(derivat), s.k marginal-handel.
Korr: Ofta har ETN´erna hög "leverage" mot det underliggande värdepappret vilket gör att fondens värde, som f.ö. liknar en obligation, tenderar att avvika i värde mot underliggande tillgång(som den är tänkt att följa) periodvis. Det krävs lite mer analys innan man handlar dessa. Större risk ge större förtjänster…
Jag hittar inga lämpliga ETN´er på Avanza och så sugen på affären är jag inte. Synd, för att jag tror att det kan vara 2013 års bästa.
@Överlevare
Man bör dock veta varför och hur man blankar/går kort på en obligation. Det blir då inte säkert att det kan vara "årets bästa" utan kan vara dömt att vara det sämsta pga motpartsrisken.
Att vara överdrivet sugen på en affär kan dessutom leda till att man gör en dålig affär ifall något halvdant alternativ dyker upp (det finns en tendens att sådana dyker upp ifall folk är alltför angelägna till att bli av med sina pengar).
Med en tioårsränta på 2% ser jag inte riktigt hur det skulle kunna bli några brakförluster. Det kan ju ske ett mirakel som gör att även Frankrike får medlemskap i den exklusiva grupp som emellanåt åtnjuter negativa marknadsräntor men jag tror inte på mirakel och det finns betydligt tryggare hamnar än Paris om man vill skydda sina pengar.
I praktiken är nedsidan alltså 2% (gånger din hävstång) och detta är i det högst, högst osannlika scenariot att Frankrike skulle uppnå nollränta. Detta skulle kunna ske om ECB började stödköpa obligationer men vid det laget ska man ha tagit vinsten.
@Överlevare
Du glömmer motpartsrisken som kan uppstå – många sätt att faktiskt ta negativa positioner innebär att man tar en motpartsrisk.
Det var just därför jag frågade efter blankning, inte efter derivat. Med detta sagt, jag tar emot rttcks tips, trots att det inte riktigt vad var jag frågade efter.
@Överlevare
Det innebär att du måste hitta någon som lånar ut sina obligationer till dig (på det att du får sälga dem). Jag antar att den som lånar ut dessa vill ha betalt för det hela (ränta). Det finns en uppenbar risk att denna räntan och innehavarens möjlighet att just blanka gratis gör att det kanske inte blir lönsamt (ifall som sagt ens möjligheten ges).
Det ser ut som du verkar alltför ivrig och alltså även överväger alternativ som derivat av olika slag med den motpartsrisk det innebär, det är då man bör ta sig en funderare om vilka risker som derivatet innebär.
Tack för lektionen. Jag hade inte en aning om vad blanka var, serru..
Har du verkligen ingen annanstans att vara viktigpetter på?
@Överlevare
Men varför frågar du då? Om ingen vill göra de affärer med dig du vill så har du ändå inget case punkt. Det finns då nämligen ingen bra affär som du går miste om…
Off topic
Ni som funderar på om det lönar sig att köpa solpaneler kan kanske läsa detta.
Solar Industry Anxious Over Defective Panels
.
Europas sparpolitik är totalt misslyckad, vi har facit nu.
Det kan bli en stimulans i Europa nu och då förändras förutsättningarna.
EU kommer att göra som USA och Japan trycka pengar.
Det pratas om en New Deal för Europa.