1.3K
Sverige har fått en första (?) blygsam motsvarighet till US Debt Clock, som räknar fram statsskulden “live”.
Den svenska, reklamfria, sajten heter statsskuld.se. Än så länge står den sig förstås slätt i jämförelse med US Debt Clock och relaterar inte den tickande statsskulden till underskott, överskott eller (nominell) BNP. Men skulden tickar på. Till saken hör förstås att det gör även BNP och med det vår betalningsförmåga på skulden.
Uppräkningen är förstås, likt US Debt Clock, teoretisk baserat på kända prognoser. Man får hoppas på en förbättring med t ex procent av BNP, redovisat per person etc.
15 kommentarer
Senaste förklaringen till dyra bostadsköp. Vädret inspirerar.
http://www.svd.se/naringsliv/investera/bostadsaffar/maklare-vantar-sig-all-time-high-i-maj_8161560.svd
Priserna hålls alltså uppe trots ökande utbud. Brist på bostäder snarare än vädret kanske…?
Fast enligt Cornu så har vi ju ingen bostadsbrist. Enligt honom är alla dumma i huvudet och skuldsätter sig för resten av livet för att det är kul.
Systemtrollet kräver nya skulder…
Vad har BNP med betalningsförmåga på skulden att göra? BNP stiger ju när svenskar tar lån på kåken för att bränna på semester och köpa grejer från Asien (och alltså minskar sin betalningsförmåga). Måttet skuld/BNP har spelat ut sin roll i västlandet med tanke på allt fluff som, med regeringarnas goda vilja, letat sig in i BNP-måttet.
Får se när Sverige och andra västländer anammar USAs nya, ännu fluffigare, sätt att räkna BNP vilket fått tidningar att basunera ut att USAs statsskuld nu plötsligt minskar…
Kanske för att när svensken köper grejer från Asien så beskattas importen med mom+tull och svenskens kredit blir till statens betalningsförmåga?
Jag säger inte att det är bra eller hållbart men givetvis är BNP relevant när man har procentuella skattesatser kopplade till dess storlek.
För att 50% av BNP går till skatt som kan användas för att betala av på statsskulden. Att man väljer att inte betala av statsskulden eller rent av öka den betyder inte att betalningsförmåga saknas utan endast betalningsvilja saknas.
Egentligen är det alltså statsskulden i förhållande till skatteintäkterna som är intressanta, men eftersom man inte bara kan vrida upp skattenivån ostraffat så är det kanske bättre att man tittar på skuld i förhållande till BNP.
Och i exakt samma hastighet stiger de privata "låne"institutens skulder. Varför inte göra en klocka över det också? När ska bankerna betala tillbaka sina skulder på 2700 miljarder till det svenska folket?
När Svenska folket betalar tillbaka sina lån!
När skogsägaren hugger ner skogen och när bonden slaktar sina kor och när de boende amorterar den sista kronan och när byggaren bygger för egna pengar eller när fabriksägaren inte vill utvidga längre-vi får hoppas detta aldrig händer!
Det är omöjligt att betala tillbaka alla lån till bankerna, då dessa skapat nya pengar till utlåning som inte har någon täckning, samt lägger på en ränta, vilket ju leder till att mer pengar måste betalas tillbaka än vad som skapats.
Vad är poängen?
1995 låg statsskulden på 80% av BNP, idag på runt 32% av BNP.
Lägre skuld är inte önskvärt, då det skulle försämra vår förmåga att låna upp pengar vid behov, eftersom likviditeten på svenska statsskuldväxlar skulle bli för dålig.
USAs statsskuld ligger, vill jag minnas, på cirka 80% av BNP, likaså Tysklands. Japans på ungefär 200% av BNP. Finland har 53%.
Ska vi sitta och låtsas som om vi har ett problem med statsskulden?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
USA ligger strax ovanför 100% av BNP i statsskuld.
Vidare tror jag inte vi någonsin kommer att behöva oroa oss för att svenska statsobligationer skulle sakna likviditet. En nation av patologiska paragrafryttare med ett välutnyttjat skatteutrymme och låg eller ingen skuld kommer alltid att vara attraktiv på kreditmarknaden, särskilt med tanke på hur katastrofal situationen är för andra utfärdare av sådana papper. Det värsta som skulle kunna hända är väl att våra räntor blir negativa…
Varför skulle likviditeten på statsskuldsväxlar (eller obligationer för den delen) sjunka bara för att staten inte är skuldsatt upp till öronen? Jag tycker det skulle vara tvärtom – det är nog lättare att få sålt en skuldväxel/obligation ifall gäldenären har god ekonomi än ifall gäldenären inte har det (och det oavsett om det gäller emission eller andrahandsförsäljning).
Statsbudgeten uppgåt till 100 000 000 kr/timmen dygnet runt året om. Resten av offenlig sektor konsumerar ungerfär lika mycket till. Dessutom regleras det mesta av den minoiritetsdel av BNP som ligger utanför politiska kontantutbetalda budgetar. Det skulle vara flerdubbelt högre fart på en klocka som summerade betalningsmakten som koncentrerats till en handfull mäkltiga politikerhänder!
Skuldökningen är en mycket mycket liten del av den totala offentliga bortbetalningen av andras pengar. Svenska statsskulden som andel av BNP är bara ca 1/3 av EU-medel och utgör inte en potential för att utlösa någon finanskris. Statsskulden är ju bara lite stöärre än summan av alla AP-fonder, i politiska sammanhang alltså bara irrelevanta små felräkningspengar.