Våra politiker tillber tillväxt av real BNP som det yttersta målet och facit på att de för rätt politik. Samtidigt kan SCB:s beräkningar av BNP manipuleras på en lång rad sätt och politikerna struntar också i BNP per capita, som inte stigit nämnvärt sedan alliansregimen tog över 2006. Men det tiger man förstås om.
Det finns en lång rad fundamentala faktorer man kan titta på istället för SCB:s beräkningar av BNP.
Man ska komma ihåg att för att BNP ska växa måste vi producera och konsumera mer varor och tjänster än föregående år, eller rättare sagt att värdet på dessa varor och tjänster ska vara högre, där värdet justeras av SCB.
Det är dock lätt att misstänka att SCB inte korrekt mäter värdet på allt, och att inflationen i själva verket är högre och med det har vi också lägre real BNP.
Lått oss titta på en del fundamentala fakta som jämför 2011 med 2012. För att 2012 ska visa ekonomisk tillväxt måste produktionen, exporten och konsumtionen av varor och tjänster varit högre 2012 än 2011.
Nybilsregistreringar
Bil Swedens definitiva siffror för nybilsregistreringar 2012 gick ner (pressmeddelande).
- Personbilar -8.2%
- Lätta lastbilar -15.2%
- Tunga lastbilar -8.1%
Nu kan man förstås värdejustera dessa och mena att 2012 års personbilar var 8.94% bättre än 2011 och på så sätt ändå få ekonomiskt tillväxt (1.0894*(1-0.082)=1.00007).
Fordonsförsäljningen sänkte helt klart BNP.
Bostadsbyggande
Under de tre första kvartalen 2012 i jämförelse med samma kvartal 2011 så påbörjades färre lägenheter och villor, men fler slutfördes.
- Påbörjade lägenheter, flerbostadshus -31.24%
- Påbörjade villor -53.0%
- Färdigställda lägenheter +18.4%
- Färdigställda villor +21%
Summan påbörjade och färdigsställda var negativ för 2012 relativt 2011 under de tre första kvartalen och 2012 har än så länge visat upp -14.6% när det gäller nybyggandet. Nu kan man förstås hävda att värdet på det som byggdes höjdes med mer än tappet i nybyggnation.
- Sammantaget bostadsbyggande -14.6%
Bostadsbyggandet sänkte helt klart BNP.
Bränslekonsumtionen
Som jag rapporterade igår så föll all fordonsbränsleförbrukning under 2012, baserat på preliminär analys1. av SPBI:s siffror.
- Bensin -7.86%
- Diesel -1.30%
- Flygbränsle -4.28%
Bränsle är en mycket god indikator på den ekonomiska aktiviteten i ett land. Samtidigt är det inte orimligt med en effektivisering av bränsleförbrukningen om 2-3% om året, vilket kan tala för att netto så ökade dieseltransporterna något under 2012 och ger i så fall ännu bättre korrelation med BNP.
Det hade också varit intressant att titta på speciellt industrins och handelns energianvändning eller elkonusmtion under 2012 i jämförelse med 2011, men några sådana siffror finns inte än. Den totala energianvändningen bör dock minskat 2012, då vintern 2010 – 2011 var kallare än 2011 – 2012.
Göteborgs hamn
Samlad godsvolym i Göteborgs hamn ökade med 1% (pressmeddelande). Dock föll RoRo-trafiken med 4% och utskeppningen av nyproducerade bilar föll med hela 31%. Hanteringen av diesel ökade med 35%, men som lågförädlad råvara kompenserar det knappast för tappet i högförädlade bilar. Godsvolymen talar positivt för BNP, men pressmeddelandet säger ingenting om det handlar om export eller import, där import alltså sänker BNP.
Man skulle också kunna titta på mängden gods på landsväg och järnväg, samt godstrafik med flyg, men jag hittar ännu inte några siffror för 2012.
Nu över till SCB:s siffror. BNP = Investeringar + Konsumtion + Export – Import. Dessa siffror är preliminära och gäller de tre första kvartalen1..
Import
Import sänker BNP. Importen föll 2012, vilket alltså stärker BNP. Jämför man de tre första kvartalet 2011 – 2012, så föll importen 0.7% nominellt och 0.2% realt. Samtidigt är detta SCB:s beräknade siffror och kan vara manipulerade.
Fallande import stärkte svensk BNP under 2012.
Konsumtion
Under de tre första kvartalen steg svenskarnas konsumtion och stärkte alltså BNP. Konsumtion är bra! Konsumtion är det som räddar BNP. Evig tillväxt av konsumtion är möjlig i en ändlig värld!
Nominellt steg konsumtionen 2.7% under 2012 jämfört med 2011 och realt steg konsumtionen 1.1%.
Investeringar
Investeringar är bra för BNP och faktiskt bra oavsett. Investeringarna föll dock 1.0% nominellt och föll 0.3% realt.
Export
Exporten föll lustigt nog nominellt 1%, men steg realt 0.14%. När man väger samman med importen fick vi en real nettoexportökning och därmed drogs BNP upp. Detta enligt SCB.
Sammanfattning
Vad är det som räddar svensk BNP? Inte var det bilförsäljningen och inte var det nybyggandet. Inte var det investeringar. Räddningen är enligt SCB export och konsumtion. Men export av vad och konsumtion av vad?
Det handlar om export av tjänster. Exporten av varor föll 2.2% nominellt och 0.7% realt. Exporten av tjänster steg dock 2.9% nominellt och 2.1% realt. Däremot står tjänsteexporten bara för knappt 30% av exporten.
Tids nog kan siffror över enskilda varors försäljning komma in för 2012 och ge oss ledtrådar om konsumtionen. Inte var det böcker. Bokförsäljningen föll 13%, men antagligen steg kvaliteten på de sålda böckerna med minst 15% så det var säkert positivt för BNP ändå.
Vad som är intressant med de enskilda branschernas försäljningsrapporter är att om ingen sektor rapporterar ökad försäljning, hur kunde då konsumtionen öka enligt SCB?
Ska vi gissa på att klädförsäljningen och försäljningen av tjänster som toalettorkning steg och räddade därmed svensk BNP? Har ni fler fundamentala statistikkällor för 2011 vs 2012 från olika branscher eller för olika infrastruktur, lägg gärna ut siffror och/eller länkar.
Vad som blir intressant är att se om vi fick någon BNP-ökning per capita. Befolkningen växte november – november med 0.75% och om BNP-ökningen inte överträffade detta fick den Sverigeboende i gemen det alltså sämre enligt rådande religion. Dock vet vi att en del alltid får det bättre, vilket betyder att det kompenseras av andra som fick det rejält sämre. Två fina ord för det är ökande klyftor.
1. Läsförståelse. Preliminär betyder att dessa siffror inte kommer visa sig vara korrekta, så när jag lägger ut andra siffror när de definitiva kommer, så innebär det inte att jag hade fel, bara att de tidigare siffrorna var preliminära. Detta var alltså bara en skattning, liksom de övriga siffror som inte baserar sig på hela 2012.
32 kommentarer
En föreläsning på TV jag såg för ett år sedan, med en professor i ekonomisk historia, om jag minns rätt, för just informationen som han kom med var det verkligt intressanta…
1930, ungefär var ett uselt år för svenska industriinvesteringar…
sedan satt det fart…
(1939 var ett uselt år för svenskt lantbruk, många slutade och skaffade sig ett "riktigt jobb"…)
Sedan kom kriget och därefter exploderade svensk industri…
Men var satsningen redan gjord före kriget..?!
Nåväl, nästa dopp i industriinvesteringarna var runt 1972…
(Vilket sammanföll med en internationell livsmedelskris som triggade igång en drygt tioårig svensk subventionspolitik inom lantbruket)
Och: Enligt föredragshållaren så var 2010 det sämsta året sedan 1972 i industriinvesteringar…
En bottennotering var 40:nde år…
Ungefär det samma för lantbruket, 10 goda år och tjugo dåliga…
Detta sammanfaller med generationsbyten.
Särskilt tydligt inom lantbruket då hela näringen byter skepnad i ett sådant läge…
Fastighetsstorlekar ändras (upp eller ner), annan produktionsinriktning och en ny generation företagare…
Och, min undran är då…
Vad gör då den generation som egentligen borde ta över idag?
Vem är det?
Vad händer?
Och händer inget så måste Sverige bli en koloni på allvar, ty då har vi ingen plats i dagens globala ekonomi.
Omsättning och antal anställda i restaurangbranschen i år jämfört med förra året. Statistiken grundar sig på de företag som har redovisat moms till Skatteverket.
Omsättning exklusive moms i restaurangbranschen [MSEK]
Kvartal 3, 2012___20 552
Kvartal 3, 2011___19 129
Kvartal 2, 2012___19 429
Kvartal 2, 2011___18 039
Kvartal 1, 2012___16 946
Kvartal 1, 2011___14 929
Moms [MSEK]
2012kv3___ 2 676
2011kv3___ 3 555
2012kv2___ 2 525
2011kv2___ 3 296
2012kv1___ 2 162
2011kv1___ 2 674
Antal anställda
2012kv3___ 94 722
2011kv3___ 90 030
2012kv2___ 95 295
2011kv2___ 90 492
2012kv1___ 94 113
2011kv1___ 88 417
Källa: SCB (TT)
KROG var räddningen alltså?
Vad i H-vete, skall vi leva ROT/RUT-jobb?
Att "tvätta varandras skjortor"….
Momssänkningen har nog ändå mest bara kommit krogen, inte kunden, till del. Så sägs det i varje fall på stan. Även det upplevda priset sjönk inte förutom på McDonald´s .
Eftersom mer än hälften av vad vi äter är import så har det nog gynnat just importen…
Och nog har det påverkat även dagens i vissa delar av Stockholm…
Utan momssänkningen hade maten nog varit en del dyrare…
Det visar bara att svenskt skattesystem är fel ute…
Tänk vad ett Vettigt Grundavdrag kunde göra?!!!
Istället för detta ROT/RUT och krogmomsdribblande…
När det gäller lunchrestauranger tycker jag mig uppleva att de lagt på en tia på priset på senare tid, fast det kan vara en lokal trend på de ställen där jag käkat lunch.
Matlagning och städning är kanske inte den allra bästa typen av jobb men vi har ju ändå ett stort inflöde av lågkvalificerad arbetskraft och många som går ut skolan med ofullständiga betyg. De ska ju också jobba med något.
Kanske är så att KROG gjort lite av den svarta ekonomin inom branschen vit. Så teoretiskt kan antalet restaurang besök minskat, men den vita delen ökat så pass mycket att det höjer uppmätt Svensk BNP lite?
Försöker man täta en läckande båt med ett finger i de läckande hålen och det inte räcker (som det ser ut som) så måste man förklara för passagerarna att de måste lära sig simma….
Lämpligen bör man låta folk släppa viktbältet, det höga skattetrycket på de lägsta inkomsterna, för alla passagerare och istället ge dem en liten flytväst, ett vettigt grundavdrag, så att de kan hålla sig flytande även om/när den sydeuropeiska lågvattenvågen slår in i båten, ty besättningen (skattebetalarna) är för fåtaliga för att rädda alla passagerare…
Så det hjälper inte att täta hålen på krogen, det läcker bara på andra ställen…
@Cornucopia 13:25
Om man antar att omsättningen och momsen var samma i kvartal 4 som i kvartal 3 för de båda åren, och sedan summerar kvartalssiffrorna, fås en omsättning inklusive moms på 87,518 GSEK för år 2012 och 84,306 GSEK för 2011 i restaurangbranschen.
Antag, vilket jag inte vet är riktigt, att hela omsättningen ingår i BNP:n. Då har BNP:n bara ökat med 3,212 GSEK. Det är ca en promille av totala BNP.
Det verkar vara ett försumbart bidrag!
Vore intressant med ett klyftindex och hur det har varierat över tiden.
Vad har tex löneskillnaden mellan chefen för SJ och en konduktör varit historiskt. Att få fram några exempel på sådant här vore intressant. Jag skulle gissa att klyftorna minskade fram till typ mitten på 80-talet och att de sen ökat och nu är tillbaka på nivån på 40-talet. Är det någon som har några siffror på detta? En sjukvårdsdirektör kan idag ha 170 000 kr/mån, dvs typ 6 sjuksköterskelöner, medan jag skulle gissa att det låg låg på runt 3 sjuksköterskelöner 1980 (dessutom med högre marginalskatt på den tiden).
(Vad gäller SJ så ingick väl dessutom ett mycket större ansvarsområde förr innan det blev uppdelat i en masssa separata bolag som nu kan skylla på varandra när det inte funkar..)
Finns. GINI-inkomstindex, respektive GINI-förmögenhetsindex.
Sverige låg bäst till 1981. USA(american dream) sämst.
Om jag inte minns helt fel låg löne-förhållandet mellan topp och botten 1980 i USA på 1:10. Idag är samma kvot 1:2000. Kanske en ointressant siffra i sig. Däremot inte utvecklingen som sådan. Sifforna avser bara den lägsta-lön anställda yrkeskategorin(inte städaren)med direktörs-gruppen.
Tack för tipset om GINI. Här en länk med graf som visar hur sverige, från att haft lägre skillnad än Storbritanien och Canada, nu har gått om båda dessa 1980-2005. Och då brukar vi ändå se UK som ett ganska utpräglat klasamhälle.
http://worthwhile.typepad.com/worthwhile_canadian_initi/2007/11/gini-coefficien.html
Toppen inom examina på forskningsnivå var 2005. Sedan dess har antalet fallit 15 procent. Antalet anställda inom universitet och högskolor fortsätter dock att öka och var 70 procent högre 2011 än 1985. Uppenbart är detta ett resultat av massutbildning och överutbildning, eller kort sagt en akademisk fördumning.
http://www.hsv.se/download/18.8b3a8c21372be32ace80003121/1210R-universitet-hogskolor-arsrapport.pdf
Om man är smart så lägger man ner all högre utbildning 10-20 år innan kollapsen. Möjligen har man kvar en liten akademi som studerar hur det blir efteråt.
Utbildning är nog ok som buffert under perioder av arbetslöshet men däremot kan man diskutera effektiviteten av att "för många" inte bidrar till produktion utan istället i värsta fall skuldsätter sig i utbildningar de aldrig får avkastning på. USA upplever t.ex en skuldbomb sedan flera år inom högre utbildning. Samhällsekonomiska onyttigheter.
Värdet av högre utbildning har fallit kraftigt i takt med att kraven på utbildningsnivå höjts.
Tjänsteexporten delvis en illusion? Däremot är resevalutan den största posten enligt SCB; 18% kv2 2012. Vilken post dominerar? Gränshandeln med Norge!
I övrigt allt utlänningar handlar för i Sverige samt e-handelsexport(konstigt nog, feldefinierade tjänster m.a.o).
Nästa post är handel!! Handel med varor då i synnerhet!! Enligt SCB kallas denna handel för Merchanting(16%) och även den feldefinierad då det handlar om varor. Varuproduktion som flyttat utomlands(t.ex Kina). SCB skriver att denna post förr kom tillbaka som utdelning från utlandsbaserade dotterbolag. Idag flyttas ett "valfritt" netto tillbaka till Sverige genom fakturering. Dvs moderbolaget i Sverige faktureras köpet från ett Db för vidarefakturering till t.ex slutsäljande Db i utlandet. Nettot av transaktionen är tjänste-export(inga varor går över gränsen). Här gäller förstås skattereglerna om koncernvinstöverföring men alla som förstår lite hur det funkar vet även möjligheterna är stora! Posten överdriver klart BNP i Sverige.
Ytterligare koncern-interna tjänster uppgår till 10% av den totala exporttjänsterna.
Den uppgång C pratar om för 2012 är antagligen Norge-handeln, dvs turisthandeln. Det säger jag utan att ha siffror. Konsumtion m.a.o.
Intressant. Merhcanting borde ju inte ge ett enda jobb i Sverige.
nej, tvärtom naturligtvis.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Läsvärd rapport
SVT sänder på SVTPlay ett program av Niall Ferguson om den förändrade balansen mellan öst och väst. Själv hävdar jag som M Armstrong att korruptionen gör att det hela går väldigt snabbt. Skuldkorruption är alltid värre jmf korruption hos sidan som lånar ut. Bankerna tycks klara sig ungefär som Kina, dvs dagens kreditorer.
Här är bra statistik. Enligt den mindre kända myndigheten Trafikanalys i Östersund (30 anställda) minskade mängden hanterat gods i landets hamnar under kvartal 1-3 2012 relativt samma tid föregående år ett par procent. Toppen var 2007-2008 och den kommer nog aldrig att överskridas. Se diagrammet sidan 10.
http://trafa.se/PageDocuments/Sjoetrafik_2012_kvartal_3.pdf
När man tittar närmare på siffrorna så ser man att den stora gruppen flytande bulk med raffinaderiernas import och export ökade. Den mer intressanta minskningen med ekonomisk tyngd är då större.
Andra länder har dock tillväxt på riktigt. Världens fartygsfrakter toppar kanske 2020 och då toppar nog även naturresursutvinningen, industriproduktionen och jordbruksproduktionen. Så blir det också enligt Romklubbens gamla prognos från 70-talet. Därefter kommer ett snabbt fall.
Trafikanalys är ny manipulerande myndighet. Så här skriver den om sig själv. ”Trafikanalys förser beslutsfattare inom transportpolitiken med goda och relevanta kunskapsunderlag. Vår utgångspunkt är det transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning.” Jag skulle mer lita på den gamla Romklubben, som idag har övergått till koldioxidpropaganda och i praktiken är nedlagd.
http://www.flickr.com/photos/4dtraveler/5967580802/in/photostream
Asien kan gå sin egen väg och utvecklas utan beroende av ett skuldtyngt Europa och USA. Våra företag kommer därmed att fortsätta att flytta sin verksamhet. Personligen har jag alltid stått för den åsikten att arbetskrafts -arbitraget inte borde ha fått ske(till skillnad från att flytta en fabrik nära sin kund). (Om energin blir dyrare ökar transportkostnaderna fort. Riskerna för kommande import-inflation ökar.)
Slutsatsen av ett sådant resonemang landar i en lägre tillväxt(nackdel) på kort sikt men högre konkurrensförmåga på längre sikt. Kina´s och Asiens tillväxt skulle isf gått betydligt långsammare. Inte heller skulle de fått "gratis" tekniköverföring som nu är fallet. Vår konkurrensförmåga faller nu ännu fortare i takt med att nya asiatiska företag tar över. Vi har alltså kunnat glädjas av mycket lägre räntor, billigare konsumtionsvaror tillsammans med stigande konsumtion på kredit. Allt till priset av allt sämre komparativa fördelar och mindre kontroll. Vi har fått det mycket bättre på kort sikt. Särskilt vi som tillhör de råvaru(anknutna-)-exporterande länderna. Det globala företaget har snart ingen koppling till sitt moderland. Sannolikt ökar även skattekonkurrensen med Asien. Bara ett penndrag förvandlar våra företag till icke-svenska. 2006 bestod den kinesiska exporten till 65% av utländska multinationella företag(inkl JV).
Utan konkreta förslag är det lite oklart vad du menar med åsikten om arbetskraftsarbitraget. Om man närmast stoppar importen av varor skulle välstånd och ekonomi rasa. Företag och kompetens skulle fly utomlands. På längre sikt och med tanke på den kommande kollapsen skulle nog välståndet minska mindre och stabiliteten öka. I en extrem situation är ett fattigt urfolk som bor i hyddor ganska tåliga.
Det kan dock vara farligt att få en viss stabilitet före omgivande länder eftersom horder av desperata och ännu fattigare människor kan fly hit. Att skapa kollapsen i förtid genom att stänga gränserna är allt för riskabelt. Och det är förstås inte politiskt genomförbart.
Men inom livsmedel och kanske drivmedel och annat är det lämpligt att gå hårdare fram. Och så gäller det att få så många som möjligt att flytta utomlands och främst de med låg inkomst och utländsk härkomst. Effekten fås om man drar in alla tokiga sociala skyddsnät och ger de behövande typ 20 potatisar om dagen.
Sydafrika hade på apartheidtiden ett flexibelt system med tullar och krav på lagerhållning och annat för företagen. Jag jobbade på Sandvik Coromant där för mer 30 år sedan. Den lokala produktionen var ineffektiv. Landet ville inte bli beroende av utländska leverantörer. Om något liknande skulle införas här inom exempelvis skor och kläder så vore det möjligt att befria företag i branschen och hela försörjningskedjan till kund från arbetsgivaravgifter, löneskatter och moms. Det blir ett dyrt kalas, men nog billigare än JAS-plan.
Vad jag menar med arbetskraftsarbitraget är att mer och mer förädlingsverksamhet flyttar ut från västländerna mot nya marknader. Detta "hål" måste fyllas med nytt förädlingsvärde här hemma. Förädlingsvärdet i tjänster men framförallt konsumtion är oerhört lågt relativt produktskapande och export. Och de komparativa fördelarna sjunker med fortsatt för höga relativlöner, lägre relativ nyinnovation och investeringar inom landet(väst). Fast omställningen mot konsumtion i Kina och öst bör förstås även ge våra konsumtionsföretag större potential. Men skapar det jobb? Nej det tror jag inte.
All fakta känner vi, och alla vet… ekonomers och statistikers kall här i livet är att vagga in pöbeln i falsk trygghet. Det är samma visa i företag gentemot aktieägare, och det är samma sak med SCB, Riksbanken, politiker, mm. Detta så kallade "KPI"… vilket trams. BNP Deflator… Jag köper resonemanget att BNP i princip helt hållts upp av skuldsättning. För inte tusan är det sysselsättningsgrad och fantastisk konkurrenskraft hos svensk export i alla fall.
Branscher där skatten sänkts boomar dock oavbrutet. Restaurang upp 7% tack vare momssänkningen där, och RUT/ROT expanderar vidare. En miljon svenskar byggde tydligen om sina hem under förra året enligt en ledarartikel i SvD. Det får en förresten att undra över hur stor bostadskonsumtionen egentligen är. Bokföringsmässigt brukar man skriva av med 2%, men om en miljon privatbostäder repareras varje år så undrar man.
Det är lite av en illusion, restaurangbranschen har mycket svart ekonomi där en del blivit vit(vilket iofs är bra) men jag skulle inte kalla det tilväxt.
Jag har inga andra belägg än vad jag själv upplever. Det gamla goda skattehöjarsverige försvann inte med alliansens maktövertagande. Privatiseringar och lönsamhet sattes i fokus men skattehöjningarna fortsatte i oförminskad takt. Och det är det som slår igenom i BNP. För när kommuner och landsting, ja även staten, inte längre kunde schablonmässigt höja skatten varje år (politiskt omöjligt) förde de över delar av verksamheten till bolag. Kommunala, regionala och statliga. Dessa bolag som verkar på en isolerad marknad med garanterad försäljning (oavsett pris) har stått för de skattehöjningar vi haft de senaste 10 åren. Givetvis har de på det sättet indrivna skatterna bokförts som konsumtion, och därmed ökat BNP. För jag kan väl inte vara ensam om att ha sett avfallstaxan öka med +10% per år, likadant med vattentaxan.
–
Nån slags columbi ägg, att ta ut skatten som avgifter, höjer BNP och ökar inte det officiella skattetrycket.
–
Jag är rädd att om man justerar för "bolagiseringen" och "avgiftsfinansieringen" har vi samma höga skattetryck som när vi ledde ligan. Och samma BNP som då.
–
–
Nu kan jag ha fel, har inga möjligheter (tidsmässigt, möjligen kompetensmässigt) att kolla med offentliga siffror. Har jag fel och nån kan visa det är jag fullt beredd att ändra min åsikt.
Hur fungerar beräkningen av tjänsteexport?
Ericsson säljer service av radionät. Det är en tjänst. Den utförs i huvudsak av människor anställda av Ericsson i andra länder.
Blir det Svensk tjänsteexport därför att Ericsson redovisar den försäljningen i Stockholm?
Eller är det bara sådant som Ericsson gör i Sverige som ingår? Och hur håller man i så fall isär det?
Någon som vet lite mer säkert får gärna svara.