“Det går tyvärr inte att driva företag i Kållered” – företagare fd i Kållered
Kållered var en av de första köpladecentrumen runt Göteborg, tillsammans med Backaplan. Den drivande kraften i Kållereds etablering på 80-talet var förstås Västsveriges enda IKEA och långt in på åtminstone 90-talet expanderade och utvecklades köpladorna. Det är svårt att säga när exakt dödsstöten sattes in, men antagligen var det när IKEA etablerade sin andra lada i Göteborg för några år sedan, vilket rimligtvis tog med sig minst hälften av IKEA:s kunder.
Sedan dess har det gått utför och köpladedöden breder ut sig.
Jag kommunicerade med en företagare som lagt ner i Kållered, och beskedet var att det inte går att driva företag i Kållered. De enda kunderna som dyker upp är allt färre stamkunder, som vet exakt vad de är ute efter, och alla de strökunder och spontankunder man gör vinst på och kan använda som bas för nya stamkunder försvinner successivt från området. Trots att både IKEA, Willys, Göteborgs äldsta (?) Coop Forum och även Systembolaget finns på plats.
Tidigare, fram till och med 90-talet, kanske alla Kungsbackabor handlade i Kållered, men de senaste åren har heltäckande köplador etablerats i Kungsbacka och den lokalare befolkningen i Kållered, kriminella medelklassghettot Lindome (ja, här har vi fördomar – redan på 80-talet var det känt att det var här fabrikerna för hembränning eller raffinering av andra substanser fanns och enligt mediauppgifter och andra uppgifter har traditionen fortsatt) och Balltorp är knappast kundunderlag nog annat än för Coop Forum och Willys.
Vad som finns kvar är allt färre specialintressebutiker, t ex jaktkedjan Jaktias flaggskeppsbutik, som pga investeringar i vapenkasun inte flyttar hur lätt som helst. Enda butiken som finns kvar i avslocknade Eken Center är särintresset Hööks Ridsport.
Bortsett från nischbutikerna och IKEA finns det egentligen ingen anledning att alls besöka Kållered. Resten av södra halvan av Göteborg lär sannolikare bege sig till Sisjön. Med biltullarna kommer kanske inte ens nischbutiksintresserade från norra halvan av Göteborgsområdet bry sig om att bege sig till Kållered. Sisjön/Frölunda Torg respektive Allum i Partille, men även Kungsbacka blir rimligtvis vinnare på biltullarna. Men att stoppa i Kållered blir knappast aktuellt. Som grädde på moset är det också bökigt för bekväma bilägare att svänga av. Infarten norrifrån ligger kilometer från köpladorna, och från söder är det kanske en kilometer plus att när man väl ser köpladorna om man kommer från söder och eventuellt vill svänga in och spontankonsumera så ska man först köra halvvägs till Göteborg innan man kan svänga tillbaka igen.
Det sista som överger Kållered är hoppet. Eken Center har rivit halva byggnaden och en ny köplada för Rusta och McDonalds håller just nu på att uppföras. Men det är ingen expansion. Rusta finns redan på plats i Kållered och är generellt öde. McDonalds finns redan på plats i Eken Center, men får nyare fräschare lokaler, samtidigt som en ny konkurrerande McDonalds etablerats vid motorvägen någon mil söderut, med visuellt betydligt bättre läge. En tidigare McDonalds i Kållered Center (“K-Center”) lades ner redan för några år sedan. När McD lägger ner är det illa. Även Willys satsar på en om- och utbyggnad, antagligen för att försöka få lokala kunder från det allt sunkigare Coop Forum, vars enda förlåtande punkt är att man har Systembolaget i samma byggnad. Annars gapar fler och fler butikslokaler tomma i K-Center.
Nedan följer en fotokavalkad i för ämnet lämplig väderlek. Alla foton tagna med iPhone och från stillastående bil eller till fots, om nu någon undrar.
 |
| Övergiven butik. Lokalen har stått tom i flera år. |
 |
| Allt fler skyltplatser gapar tomma på K-Center, likt de tidigare successivt försvann på Eken Center. |
 |
| Rusta finns redan i Kållered. Den tomma asfaltsplätten var fram till för ett okänt antal år sedan en trädgårdsbutik, typ
Plantagen eller något liknande. Lokalerna verkar nu användas av Rusta eller Jysk som förråd för tomma pallar. |
 |
| Här har åtminstone Stadium, El-Giganten och Arken Zoo legat i de två stora lokalerna i denna områdets
mest nybyggda lada. Har väl aldrig varit några kunder eller knappt bilar på parkeringen. Inte ens El-Giganten som sägs vara bland de mer hälsosamma hemelektronikkedjorna orkade vara kvar. |
 |
| Men Eken Center vågar ta nya krafttag. Hit ska Rusta och McDonalds flytta. Gissningsvis med billigare hyra än de befintliga lokalerna, för varför annars flytta? Kanske för att här kan IKEA-kunderna åtminstone se att Rusta existerar?
Notera att den enda kvarvarande butiksskylten på resterna av Eken Center är Hööks Hästsport. Än är inte kreditkranen stängd för hästägarna. |
 |
| Även Willys bygger om och expanderar. Kanske kan man faktiskt leva på lokalbefolkningens livsmedelsbehov? |
Enligt uppgift överväger IKEA att överge sin gamla köplada och bygga en ny, närmare Willys. Det finns trots allt orörd jordbruksmark att bygga på. Men att IKEA:s nuvarande lada och parkeringsplatser ska återställas till jordbruksmark är väl osannolikt? Antagligen är det billigare för IKEA att bygga nytt, lägga över den befintliga ladan i ett separat bolag och sätta det bolaget i konkurs för att externalisera upprustningsbehovet av den gamla ladan, istället för att riva eller totalrenovera.
För att få lite perspektiv på Kållered, så finns det inte ens en HM i Kållered.
Inte konstigt att UE, Urban Exploration, blivit en allt populärare hobby. En ständig ström av nya intressanta objekt finns att besöka för UE-entusiasten och dokumentera för Internetpublicering. Dessutom miljövänligare att besöka övergivna lokaler än att åka till Thailand. En ny trend är också att publicera tillhörande böcker med foton på alla dessa övergivna paltser, när de fått lite mer dramatisk patina, t ex Avgrunden av Jan Jörnmark och Annika von Hausswolff. Se även Jörnmarks hemsida.
En annan aspekt är att detta visar på vilket resursslöseri vi fortfarande har i västvärlden eller Sverige. Vi bygger nytt och överger befintliga lokaler, eller bygger nya konkurrerande köplador så tonvis med betong, plåt och embodied energy står tomma till ingen nytta. Konsumismen driver fram skövling av allt mer jordbruksmark till priset av övergivna äldre köplador. Vad ska vi göra när vi asfalterat över den sista platta åkern?
Ingen form av gammelmedia (definition Bonnier, Schibsted, Stampen) har länkats i detta inlägg.
28 kommentarer
Mmm…stordriftskampen fortsätter i Svedala som aldrig förr. Färre och större med ett mellanspel under det nu avslocknande arbetskraftsarbitraget till Kina(inflation väntar nu istället efter inflationsexporten)som varat i dryga 12 år nu.
Tänk vilken oerhörd kontrast det ligger i vår syn på samhälls-organisation jmf med t.ex Tyskland(i södra delen särskilt). Där hatar man dessa kedjor lika mycket som det ligger i det tyska blodet att hata prishöjningar. Vi har valt kedjorna för att få ner priserna. I Tyskland har man ett starkt näringsliv även lokalt. Men med mycket starkt förankrade värderingar mot inflationsförväntningar. Därav Tysklands obändiga vilja att vägra ta ansvar för Euro-krisen. Skulle man det bryter man också mot det man vunnit sedan Weimar-tidens konsekvenser. Och det handlar om större investeringar än vi övriga förstår. Det vore, om det nu går att hitta en jämförelse som duger, som att släppa invandringen helt fri i Sverige och betala för det!! Nej…inte ens det duger.
Göteborg uppvisar numera ett visst tyskt inflytande. När jag var där senast åkte jag i rask följd förbi företagslogotyperna för Deutsche Bahn, Mediamarkt och Bauhaus.
Ja du Per. Tyskarna är extremt exportinriktade. Ta Db t.ex. SJ kör väl till Köpenhamn tror jag. Mediamarkt fanns det såvitt jag vet bara 1 butik söder om Munchen(i Bayern). Bauhaus bara 3 i hela Bayern. Vi pratar proportioner med Tyskland 10 ggr fler än Svedala. I Bayern och Baden-Wuertemburg är man konservativa och har ett inbyggt motstånd mot det som i USA kallas Walmart-döden.
Ursäkta en lekman, men finns det teknik/resurser/förmåga att återställa jordbruksmark efter att man använt den till annat (såsom byggt en Rusta där man kan köpa saker som sedan går sönder på vägen tillbaka till bilen)?
-Underteckand har alltid fått lära sig att det är kört, och att det bara är att försöka leta upp ny mark om man av någon anledning vill börja odla igen, vilket har fått mig att se nybyggen på ängar och liknande med ökad oro.
@ Unknown; Ja någon äger ju marken. Är den dessutom köpt under industrialiseringens epok så tror jag ägaren räknar med att det förväntade försäljningspriset ligger över avkastningspotentialen inom jordbruket.
Inom EU är det ju annars populärt att ge enorma allmosor, inte som jordbrukssubventioner som "alla" tror, utan som stöd till markägarna. Av EU´s budget är 40% s.k "jordbruksstöd". Markstödet till de förmögna markägarna inom EU uppgår idag till runt 500 Mdr kronor varav jordbruket bara får en liten del. I England t.ex ägs huvudelen av ej utnyttjad mark av kungahusets förgreningar i nedstigande led. I Sverige av de nyvakna markbönderna som inte bara består av de största jordbruken i Skåne. Av det vi svenskar betalar till EU, 7000 kr per svensk och år, går 2000 kr direkt tillbaka till svenska markägare(nygammal adel).
Som skattepengdiare av en del miljöersättningar från EU, så kan jag meddela att man inte får dessa bara för att man äger marken, utan det är en hel del arbete med skötseln av marken innefattad som förutsättning för ersättningar och stöd. Stöd utgår dock (i Sverige) bara till de som har minst fyra hektar mark, för det är för jobbigt för Länsstyrelsen att administrera små siffror.
Gillar du en timpenning på 100-150:- SEK före egenavgifter och skatt, så kan du förstås se EU-stöden som allmosor.
Står det t ex siffran 5 istället för 4 är det inte lika jobbigt för Länsstyrelsen.
Med allmosa menar jag provokativt att stödet inte är självklart. Annars är väl betydelsen av allmosa lika med nödbidrag, dvs en skyldighet. Din tim-penning säger mig inget. Vet ej vad du bedriver mer än träda! I grund och botten måste ju varje fastighetsägare stå sina egna kostnader. I Sverige löste vi jordbruksomställningen effektivt utan långsiktiga bidrag om jag inte minns fel. Den s.k nya benämningen "Miljöersättning" från EU är väl i förlängningen något som i bidragsträsket utgått från jordbruksmarksträda? Dvs att möjliggöra framtida odlingar utan att marken "förstörs" tills vi behöver den.
Som i högsta grad delaktig så kan du kanske bekräfta att stödet omfattar mer än mark i träda..eller? Räknat på ej aktivt utnyttjad åker och betesmark(500-800´hektar!)så torde ersättningen uppgå till bortåt 18 Mdr kronor(2000*9 Milj) eller 22-36 kr/ha och år inkl jordbruksstöd. Knappast en livsavgörande ersättning mao. Räcker det ens till traktor-bensinen?
Man får en viss tyngande känsla att stödet kostar betydligt mera i administration. Behövs det verkligen? Det tyckte vi inte själva innan EU införde det eller!
Jag har ingen mark i träda.
Följande har jag skrivit i ämnet.
http://cornucopia.cornubot.se/search/label/EU-stöd
Jaja..
EU:s start var Kol-stålunionen. Snart blev jordbruket det mest intressanta i detta…
Man hade två problem. Att höja standarden för de europeiska bönderna så att inte alla drog till stan på en gång…
Och att återställa Europas livsmedelsförsörjning.
Trots USA:s ambitioner att behärska europeisk livsmedelsförsörjning (maten skall inte produceras där den konsumeras), så infördes jordbruksstöd inom EG:s budget som därmed blev 80% av det totala..
Det orsakade en viss obalans och överskott av spannmål, mjölk och annat, men det var då det…
Dessutom så tyckte Helmut Kohl, som i sina tonår plockade spillsäd i krigets Tyskland, för att ha något att äta, att ett överskott av jordbruksprodukter var ett ganska "behagligt problem, jämfört med motsatsen..
Idag är samma summa, som sagt, jordbrukets del 40%…
Orsaken till "gårdstödet" är att USA och EU kom överens om att ta bort riktade produktstöd och att bönderna skulle odla det som marknaden efterfrågade… träda t.ex…
Men utan arealstöden – "gårdstöden" så hade man ju inte kunnat behålla exportstöden till livsmedelsindustrin så att den industrin kunde slumpa väck besvärande överskott som naturligtvis sker, då livsmedels vanligen har kort lagringstid…
Så därför kallas exportstöden till industrin för just – jordbruksstöd.?!
Det gäller att se skogen för alla träden….
@Cornu; Då har du alltså jordbruksstöd=gårdsstöd. Inte miljöersättning!
Jag har det som kallas "miljöersättningar". De får jag för att utföra ett noga uppstolpat arbete enligt ett visst dokument – EU köper via Länsstyrelsen landskapsvård av mig, för ca 100:- SEK ex moms före skatt och egenavgifter per timme.
Fram till 2008-2009 fick jag även det som kallas "gårdsstöd". Det får jag inte längre. Bara miljöersättningar.
@Thomas G; Ja du, inser att jag behöver friska upp mina gamla kunskaper på området. Man måste förstå dels den verkliga utvecklingen, dels de politiska avtalen, …och dess verkliga avsikter.
Rätta mig om jag har fel Cornu men "landskapsvård" låter som antingen kompensation för indragna stöd(gårdsstöd) eller bara politiska lösningar när t.ex Sverige tappar stödersättning. Kommer ihåg för en hel del år sedan när det rådde kampanjer och föredrag om alla stöd man kunde söka. Det var inte fråga om …"hjälp jag har behov". Nej då, "finn fem fel", förlåt finn fem stöd…som passar din affärsmodell! Om inte starta en ny verksamhet med hjälp av stöd.
@Cornu; Tack för länkarna men jag blev inte så mycket klokare. Skulle behöva få rätsida på sifferverket. Hur mycket som dels är rent produktionsstöd varav stöd för träda, dels det som mer går i riktning underhåll/landskapsvård etc. Och först sedan sätta siffrorna i relation till produktion, areal och mottagare. Min kalkyl ovan är nog felaktig.
Man får bara stöd för mark som brukas. Möjligt att träda är en bruksform, då jag aldrig haft mark i träda så kan jag inte svara på det.
De ersättningar jag får är för att vårda betesmarker enligt en rad generella och för min mark specifika regler. Miljöersättningar utgår i princip bara till betesmarker och slåtterängar, inte till åkermark. För åkermark kan man dock få miljöersättningar för att sköta t ex murar. Tänk grundregeln att man får betalt för sådant som ser fint ut. Skit samma om man producerar något.
Ett kulturstöd helt enkelt! För öppna landskap. Du håller med betesdjur och dikar och klipper m.m. Hur stort är stödet i % av utgifterna?
Mitt utgångsintresse/fördom handlade om vilka som får de 2000 kr av varje svensk varje år? De är markägare men vad representerar stöden?
När jag läste din blog-sida noterade jag att våra nettobetalningar till EU låg på bara 171 EURO per person. Måste kolla om jag fått fel siffror!
@rttck..
Jag satsade hårt på stöden 1995… (jag trodde det var möjligt att vara heltidsbonde då)
Men fanns snart att många stöd var knappt rundgång ens…
Dessutom låstes man ofta i fem år.. och om man vid kontroll år fem, befanns ha missat i någon detalj för just det kontrollerade stödet så kunde man bli återbetalningsskyldig för fem år….
Var det stora pengar, relativt inkomsten, så kunde det knäcka en helt…
Värst var år -00…??!!
Det finns ju inte… är varken 99 eller 1….
Så, vad man gjorde var ett extra år med samma stöd som de föregående åren…
Eller var det ett extraår?!
Man fick inget svar ty hade det varit ett extraår, så var ju risken att bli fälld för missuppfattning av stödet bara ett års stöd, men var det en förlängning så kunde det bli återbetalning av sex år stöd…
-00 var ett nervöst år.
Sedan bestämde jag att aldrig mer söka annat än ettårsstöd.
Hur smakligt de än presenterades!!
Dessutom har Bryssel konstaterat att Sveriges bönder är bland de mest bidragsberoende inom EU.
De som vi tror mest bidragsberoende, fransmännen , är inte så beroende då deras skatter är betydligt lägre och de har en fungerande hemmamarknad.
Jag får erkänna att jag inte trodde det var så, trots att jag själv sett att bönderna söderut har bättre ekonomi…
men Bryssels förklaring är helt logisk.
Med det franska grundavdraget, 1350€ per månad, så existerar en hemmamarknad.
Folk kan göra affärer med grannen, men det går inte här….
Vi sitter illa till om den ekonomiska tsunamin kommer på allvar, då måste vi sälja allt på export till vilka priser som helst, för att kunna köpa mat….
@rttck
För många år sedan så fann LRF att skötseln av offentliga gräsmattor kostade 25 miljarder årligen.
Så därför startade LRF Farmartjänst för att lotsa över bönderna till att köra gräsklippare för normal timpeng istället för att susa runt med jättetraktor på sina egna marker utan timpeng, som kostar 5 miljarder årligen…
(och då blir det ändå både spannmål, potatis, smör, ost, mjölk och nötkött + fläsk…)
@Thomas; Det låter ungefär som den bild jag minns från den tiden. Bönder öppnade kuvert från jordbruksmyndigheter med stor nervositet. Därför delvis att reglerna var/är så komplicerade. Som du säger, gjorde man fel kunde det bli ödestiger. Har f.ö. en vän som jobbat som revisor för EU´s enhet för bidragskontroller. Kanske dags att lyssna med honom om läget.
Min fördom om Frankrike gäller nog. Alltså inga exportstöd för att dumpa överskott längre? Har de växlats mot något annat då? Utebliven skatt alltså baserat på en skattefri inkomst av 1350Eur per månad! Men de totala stöden växer väl med inflationen i vart fall? Jag tror f.ö. tyskarna har något liknade i deras fruktgårdar nere vid Boden-sjön. Många odlar frukt men till Sverige kommer den inte. Kanske äts den lokalt med fruktimporttariffer. Numera har de hittat en teknik med vakuum i stora hallar som medgör lång lagringstid av färska frukter.
EU har inget jordbruksöverskott längre. (Enligt förre jordbrukskommissinären Fischler) Det berodde helt på en obalans med det avtal man hade med USA från slutet av 1960-talet där foderprodukter inte räknades med. Därmed så skapades en snedvriden importmarknad som det tog årtionden att få rätsida på…
Dessutom.
Man hade räknat med att alla industrinationer skulle vara nettoimportörer av jordbruksprodukter år 2010…
men man räknade inte med Kina då…
Alltså: Grundavdraget gäller alla franska medborgare, men då enbart jordbrukspolitiken egentligen är det enda riktigt Gemensamma inom EU, så blir det så här….
Tyska bönder hade bara till för några år sedan en liten arealskatt….
Och Grundavdraget för tyskarna är ju sanslöst bra.
Och sedan… Odling.
En tysk agronom jag träffade en gång sade: "Att ju längre norr ut man kommer i Europa desto bättre kvalitet blir det på alla odlade produkter."
Som svensk så var man ju fast i volymtänkande, ty kvalitet har inget med volym allt göra…
Samma gäller idisslarprodukter, ty "man blir vad man äter".
Så därför köper vi hellre sydeuropeiskt skräp för dyrt än äter våra egna kvalitetsprodukter.
men det är upp till var och en… Cornu är självhushållare och det är rätt!
@rttck
Man måste räkna i ekvationen om jordbrukspolitiken att ett samhälle med stora skillnader i levnadsvillkor gör att folk inte kan syssla med jordbruk utan olika politiska krumelurer.
Ett jordbruk utan stöd innebär att alla måste vara bönder eller att all mat köps från Långbortistan…
Det tog mig många år att inse det…
Många år som kämpande bonde…
Då jag bättre hade lagt min tid på annat.
@Thomas G; Nu när du säger det så visste jag nog att jordbruksöverskottet är borta. Men stödet byts då mot ett annat. Innebär det att det bidrag vi betalar numera i stort fördelas som skatteavdrag istället för utbetalning? I stadsbudgeten(franska) syns det som inkomst men inte som en explicit utgift.
Ja ditt exempel med gräsklippningen visar ju på behovet att omfördela på ett kreativt sätt! Att ständigt söka nytta. Låter som en krävande uppgift eftersom resultaten inte låter sig mätas utan vidare(dvs resultatenhet saknas).
Självhushållning är nog en dröm för många naturälskare…mig inräknat.
I synnerhet i dessa tider. Cornu gav mig ingen indikation på hur stor stöd% han har i sin landskapsvård. Täcker det foderkostnaden månne?
Bygg bostäder med bra pendlingsmöjligheter, lär väl gå att klämma in ganska många på den stora ytan, bygg högt med!
Bostäder är nog Kållereds framtid. Man håller på att bygga nya precis bredvid krossen, dvs på andra sidan E6:an, vi får se hur det går.
Det ligger ganska nära flyktingförläggningen, så vi får se hur det blir med "den vite mannens flykt".
Sen går det illasinnade rykten om att Mölndals politiker länge velat bli av med Kållered köpstad för att kunna slösa bort skattebetalarnas pengar på det ökända "nya centrumet" som man planerat att bygga länge. Därför har man inte fixat till en bättre trafiklösning.
Det var tusan…
jag har inte varit på flera år…
Är det så illa.
" Än är inte kreditkranen stängd för hästägarna. " <– Underbart raljerande ! Säkert sant till 90% dessutom.
När vi asfalterat över den sista åkerplätten vi har så skall vi börja äta asfalt, dagarna efter det skall vi dricka lakvatten och hålla andan under tiden vi tittar på ett fåtal som räknar pengar.
Den fria marknaden löser allt ! 😉
Låt oss konsumera oss ur krisen ! 😉
Bara inte villapriserna faller så klarar vi oss ! 😉
Reinfel och burg fixar detta ! 😉
När EUeriet började på allvar minns jag att en bonde fattade galoppen direkt och satsade rätt, uppenbarligen för all framtid som det ser ut nu i efterhand.
Han slutade som bonde och startade en rådgivningstjänst för bönder om hur man korrekt sökte all olika EU-bidrag osv.
Jag minns att en mindre skogsbonde som vi arrenderade skogsbeten hos för ponnyerna bad mig om hjälp att försöka förstå det hela. Vad jag minns så här långt i efterhand var att inlåsningseffeketerna som han skulle drabbas av var betydligt farligare än småsummorna han hade kunnat få ut i bidrag.