Schibsteds Andreas Cervenka skrev i helgen en krönika om tillväxtrealisterna Anders Wijkman och Johan Rockströms nya bok Bankrupting Nature (Adlibris 252:-), där författarna korrekt menar att man bör överge BNP som målsättning för ekonomisk tillväxt. Cervenka har blivit hyllad för sin krönika, men är han egentligen en tillväxtskeptiker?
För normalt är Cervenkas språk sprudlande och innehåller väldigt mycket av åsiktsyttringar. Men den här gången är krönikan mest ett referat av vad andra sagt. Cervenka är helt enkelt inte med på tåget, men Schibsted gör ett gott arbete med att ha fingret upp i luften om vad som lockar läsare och hur debatten går. Att det informeras om frågorna i Sveriges ledande morgontidning är förstås också bra.
Men vad tycker Cervenka själv? Egentligen?
Det finns förstås endel cervenka i artikeln, med ord som miljömuppar, näverstövlar och femteklassare. Men dessa döljer frånvaron av egna åsikter.
Ja, han skriver “att evig tillväxt i en ändlig värld är en hopplös ekvation har aldrig bekymrat aktieanalytiker”, men det sker i relation till vad Rockström och Wijkman skriver i sin bok. Inte relaterat till några egna åsikter.
Jag tror man ska läsa Cervenka väldigt noga och inte förblindas av fasaden. Det gäller även i andra frågor. Men den här gången är det väldigt tydligt. Alla uttalanden sker i referens till vad andra sagt. Inte vad Cervenka själv säger.
Nej, tvärt emot vad många andra sagt eller skrivit, så är inte detta Cervenka när han är som bäst. Och det, mina kära läsare, är en åsikt.
18 kommentarer
Tjaa… Jag tror snarast att det är så att Cervenka upptäckte att han fick mycket uppmärksamhet och fler läsare när han raljerade och bredde på lite med liknelser och hisnande siffror. Väldigt mycket annat han har skrivit känns som återvunnet material från amerikanske finansbloggar á la Zero Hedge. Han har hittat en stil som attraherar läsare, och då ska man inte riskera det vinnande receptet genom att föra fram för mycket egna åsikter i fel läge helt enkelt. Återigen är det mediafördumningen á la Chomsky som tittar fram, tror jag.
Fick också den känslan…speciellt med hur referat/egna åsikter/statistik blir en sorts väv som kan vara förvirrande om man vill djupläsa en redaktionell text av det här slaget.
Chomsky skulle nog haft en del att säga om media i Sverige idag, men det är tveksamt om någon skulle lagt det på örat förutom kanske Monokel, Neo eller Ordfront. Chomsky tror jag ej säljer lösnummer…
Häromdan hade han med ett diagram från Zerohedge, med adressen kvar och allt…
Delar din åsikt till fullo, och Cervenka tar taktiskt skydd bakom Jackson, Rockström och Wijkman som i och för sig gör bra analyser men bortser (inte vågar tala klartext och riksera sin position som pyspunkor i systemet) från det faktum att utvecklingen, fortsatt BNP-tillväxt är ett predikament som vi inte kan lösa en fortsättning på utan enbart kan anpassa oss och förhålla oss till. Grön ekonomi som skymtar fram i dimmorna är dessvärre enbart "mediafördumningen á la Chomsky"
Borde man inte vara lika kritiska mot Wijkman och Rockström?
Bara en fundering….
Cervenka är en undanglidande filur. Han nosar hela tiden på den centrala frågan: (1) att skulden och valutan alltid skapas tillsammans i ett skuldvalutasystem. Han fortsätter dock inte tankearbetet, iaf inte i skrift, och drar inte denna oundvikliga uppsättning slutsatser:
2) Valuta och skuld förintas tillsamans vid amortering av skuld
3) Skulden är, p.g.a. räntan, alltid större än valutamängden, vilket enligt (1+2) leder till att skulden är, per definition, obetalbar
4) Vi har alltså ingen skuldkris, utan en skuldvalutakris. Man använder dock ordet skuldkris för att legitimera att man genom orättfärdig utmätning baserat på obetalbar skuld flytta kapital från världen folk och stater till världens banker
5) Ingen lösning på skuldvalutakrisen finns inuti systemet av skuldvaluta
6) Lösningen är återinförande av äkta, skuldfri valuta utgiven av staten/folket/lokalsamhällen
Antingen har Cervenka inte lyckats greppa dessa grundläggande saker. Eller så får han, eller vågar inte, eller vill inte, skriva om dem. Istället blir hans texter tyvärr ganska vilseledande.
http://limes.bloggagratis.se/2012/03/15/7545450-valutan-del-3/
I min ungdom var det arbetarna som skapade kapitalet!
Tänk vad man lär sig!
I din ungdom användess nog fortfarande den användbara definitionen av ordet "kapital", kapital = värdeproducerande enhet, t.ex. en fabrik. Denna definition är ett av Marx' många konstruktiva bidrag till tänkandet kring ekonomi. Och det kapitalet skapas naturligtvis genom hårt arbete av arbetarna (med hjälp av en massa fossil energi när sådan finnsa tt tillgå) och ingen annan.
Idag ha som bekant nyspråket brett ut sig, och många använder idag den helt oanvändbara definitionen kapital = tillgänglig skuldvaluta på ett bankkonto. Detta "kapital" skapas av banker med en knapptryckning. Denna värdelösa definition är ägnad att försvåra förståelsen för ekonomi, tvärtom mot Marx's definition, som jag alltså istället använder mig av.
Sanningen ligger nog däremellan.
Kapital skapas av entreprenörer som förmår använda maskiner och ev arbetskraft till att förädla en råvara.
Denna arbetskraft får lön för mödan.
Lönen kan han betala sitt liv med. Bla sitt hus som han bor i innan han skrapat ihop hela värdet av huset, med hjälp av löfte till banken om att betala en årlig summa. Löftet tillsammans med pant i fastigheten ger banken mod att låna ut denna summa. Pengar som banken inte hade innan arbetaren frågade efter dem.
Att säga att skulden per definition är obetalbar är antingen bara feltänkt, eller ljug.
Den blir obetalbar med de enfaldiga antagandena att
1) Utlånaren sitter ursprungligen på all valuta
2) Utlånaren själv deltar i övrigt inte någon handel.
Första punkten kan vara sann, men titta på hur det faktiskt fungerar här i världen. Vinsten från Sveriges Riksbank t.ex. förfogar Riksdagen över och tillfaller således "oss". De kommer i cirkulation och kan användas till ytterligare betalningar.
Så det är nog snarare du som inte fortsätt tankearbetet skulle jag vilja säga. Jag ser detta ljug om att skulder är obetalbara spridas över internet, och det bygger alltid på att ta en otroligt förenklad situation och att extrapolera slutsatserna till att gälla världens ekonomier i allmänhet, vilket bara är fel.
Hr Limes: För historieskrivningen spelar det väl mindre roll vilken valuta kapitalet har? Så länge det utan hinder kan omvandlas till löner och produktionsverktyg stämmer ju den klassiska historieskrivningen? Den gamla terminologin land + arbete + kapital stämmer ju fortfarande?
Problemet i dagsläget, som jag ser det, är snarare ett överskott på kapital och arbete. Överskottet på kapital kan möjligen ha nåt med skuldvalutan att göra.
Enligt de flesta definitioner jag sett så inräknas alla tillgångar (som ger/kan ge avkastning) till kapital. Det är således inte bara pengar som räknas som kapital.
Speciellt i ett företag används ju pengar mest till att köpa varor och tjänster som är till nytta i företagets verksamhet. Att sitta på en hög med pengar brukar inte vara en fungerande affärside…
Nämnda författare bidrar med en debattartikel i SVD idag. De ser gärna tillväxt!
Men lite ändrad sådan!
De är inne på rätt spår!-I denna frågan i alla fall!
Tänk,
en länk!
Jag delar din analys av Cervenka, både i denna och i andra texter. Det anmärkningsvärda är mycket riktigt att den här kritiken går att läsa i Svenska dagbladets näringslivsbilaga.
Asien kommer driva bnptillväxten pga befolkningstillväxten medan vi i väst kan fortsätta hylla Cervenka och andra domedagsprofeter som oftast har fel.
Hur stor betydelse har det egentligen att den politiska målsättningen är hög BNP tillväxt? Problemet är väl att det blir dyrare och fattigare med låg eller utebliven tillväxt, och det är svårt att sälja in sån politik. Ungefär samma sak, kanske, men ibland tycker jag man snöar in för mycket på själva BNP-måttet och dess eventuella brister.
Cornu:
Jag tycker att du skall analysera situationen inom shipping där transportfrekvensen sjunker kraftigt, och där man gjort enorma investeringar i nya fartyg (där enl uppgift 300 ligger i viloläge). Inte minst Nordea är kraftigt exponerad i shippingindustrin.
Kolla grafen 5 year som ger en bra bild av detta.
http://www.bloomberg.com/quote/BDIY:IND/chart