I EU och EES är maten näst dyrast i Sverige. Bara vårt grannland Norge är dyrare uppmärksammar Schibsted/SvD.
Något ironiskt så vallfärdar ändå norrmännen till Sverige för att köpa “billig mat” och Sveriges största mataffärer hittar man mycket riktigt i gränshandeln i Strömstad.
Men vad är det som gör maten så dyr i Sverige? Svaret är tämligen enkelt – livsmedelsproduktion är dåligt betalt och ett låglöneyrke och går inte att effektivisera hur mycket som helst. Sveriges höga skatter gör att det inte går att ha andra länders låglönearbetare inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Man ska komma ihåg att man utomlands kan ha ett grundavdrag i månaden som är lika stort som det vi får dra av i Sverige om året, vilket gör att man inte kan leva på de låga löner som skulle krävas för billigare mat.
Vi säger ju också nej till EU:s bondepension i Sverige, vilket man t ex inte gör i Finland. Så inte bara ska svenska bönder betala bland de högsta skatterna i världen, de ska också betala sin egen pension, vilket övriga bönder i EU slipper.
Grundavdragen i en del EU-länder är enligt Wikipedia som följer, omräknat till kronor vid en växelkurs på 8:64 EURSEK och 10:75 GBPSEK: Tyskland 69 154:- SEK, Nederländerna 160 945:- SEK, Frankrike 51 520:- SEK, Spanien 44 496:- SEK och Storbritannien 80 033:- SEK.
I Sverige är som bekant grundavdraget 18 000:- SEK, eller möjligen 18 500:- SEK.
Man straffar alltså låglöneyrken, som inom livsmedelssektorn, hårt i Sverige. I Nederländerna kan man alltså tjäna 13 412:- SEK i månaden utan att betala skatt. En svensk behöver ca 17 000:- i månadslön för att få samma inkomst som en holländare med en lön på 13 412:- kronor.
Svenskt obefintligt grundavdrag slår mot alla i kedjan, från bonden, till grossister, förädlare och butikspersonal. Snarare är det fascinerande att maten inte är ännu dyrare än vad den är, trots de höga skatterna på alla mellanled.
56 kommentarer
Jag läste någonstans att finska bönder får betalt för att producera motsvarande svenska krav , utöver de krav EU- bestämmer
I grunden sunt att även jordbruksföretagare betalar till sin egen pension… därför "smart" (åtminsone i kort perspektiv) att importera mat som andra stater subventionerat(?)
Problemet är kanske att vi subventionerar dem via EU-avgiften.
Maten är inte alls dyr i Sverige. Aldrig tidigare har vi lagt så lite av våra pengar på mat och aldrig tidigare har bonden fått så liten del av kakan. De stora förtjänsterna görs av mellanleden i matkedjan och framför allt livsmedelshandlarna. Att få möjlighet att starta en ICA Maxi är bättre än den bästa Lotto-vinsten…
Runt 13% av hushållskassan läggs på mat…
Jag försöker beskriva problemet så här:
"När är maten som billigast?"
Svar: "Vid soppköket"! Helt gratis ty någon annan betalar och lagar till soppan…
"När är maten som dyrast?" När man skall odla potatisen, föda upp grisen och slakta den och tillaga alltihop…
Hur långt är det mellan dessa två situationer?
Inte långt alls…
Ty vem ömkar den som varit lat…
Precis min första tanke när jag läste inlägget också. Jag misstänker att om vi skulle sätta % av hushållskassan som kriterium, skulle listan över dyraste maten vara precis omvänd, dvs där maten är billigast lägger folk mest pengar på mat.
För övrigt är jag inte ense med Cornu om grundavdraget heller. Nu för tiden finns ju också jobbskatteavdraget, vilket också får ses som ett "grundavdrag". Du kan tjäna 58kkr om året utan att betala skatt (bortsett från pensionsavgiften på 7%). Ser man det så, så är vi bättre än både Spanien och Frankrike.
Jobbskatteavdraget och grundavdraget är ju två helt skilda system…
jobbskatteavdraget är ju procent på varje intjänad hundring, det gamla förvärvsavdraget…
Grundavdraget är den summa som man får behålla i botten av vad man tjänar in…
Skillnaden blir stor när inkomsten dalar.
Tänk en ensamföretagare som hamnar i en svacka…
Trots att han kan raka in såpass att han/hon överlever så skall staten ha sin del av denna lilla kaka.
Och det innebär att man måste lägga ner verksamheten. Egentligen innan verksamheten går riktigt dåligt….
Det är egentligen den pedagogiska " skillnaden.
Om/när tiderna blir bättre så går företagaren på AF:s stöd istället för att köra sitt företag…
Mitt i prick 🙂
Har vi bland de sämsta politikerna i EU om man ser till invånarnas bästa?
De klår oss på mest pengar av alla och ger bort dem till höger och vänster.
Finns en stor mängd tjänsteyrken inom låglöneyrken som inte kommer fram heller med vårt skattesystem. Vi sätter hellre folk på bidrag än ger dem möjlighet att försörja sig själva.
Att beskatta folk som inte ens nått upp till minimiförsörjning är horribelt om något.
Hugg i nu Thomas!
Hmmm…
När jag lämnade LRF efter att ha insett att en sämre organisation har jag aldrig skådat, så var jag under många år helt utanför alla bondeorganisationer.
1997 blev jag ombedd att hjälpa till med ett seminarium i Stockholm. jag skulle köra folk från Arlanda till lokalen som skulle användas mitt i stan..
Det var främst två personer, Nico Verhagen och Paul Nicholson från Via Campesina.
Vid den debatt efter seminariet så insåg jag att de svenska politikerna, visserligen trevliga som människor men kunskaperna om internationellt lantbruk och den svenska situation i detta var bedrövligt usla jämfört med Paul Nicholson och Nico Verhagen.
Orsaken till att Via Campesina gjorde en satsning på Sverige var just att Nico Verhagen har en syster i Sverige…
Nåväl, vid denna debatt så reste sig mina nackhår ty det blev mig uppenbart att vi var riktigt illa ute, svenskt Lantbrukssverige…
Efter detta möte samlades ett gäng och det beslutades att vi måste fortsätta detta arbete…
Vi startade en förening NOrdBruk, som ett sätt att bearbeta våra frustrationer…
Vi var bönder, lantbruksjournalister och aktivister (sånt som numera kallas preppers..)
Jag lade tio års ständigt arbete på detta…
Så blev vi medlemmar i Via Campesina, en global bondeorganisation..
Därmed kunde vi ut och resa på möten, inom och utom EU, åtminstone betalade Bryssel resorna inom EU…
Bönderna i övriga EU ansåg att vi borde betala mer själva, ty de hade svalt den svenska propagandan om "det rika Sverige"…
Och vi från Norr insåg mycket snart hur illa verkligheten stämde med den allmänna uppfattningen, utomlands och nationellt i Sverige.
Nåväl, ganska snart började vi kolla skatterna lokalt när vi reste inom EU…
Då vi ju var kollegor kunde vi ganska lätt få fram verklighetens uppgifter och förutsättningar..
Ty hur man mjölkar en ko funkar likadant överallt.
Så när vi sammanställt verklighetens skatteuppgifter blev bilden förskräckande…
Svenskt jordbruk har inte en chans!!!
Skatterna är nästan försumbara…
Stöden fungerar enligt "inkomstsbortfallsprincipen"…
Låglönejobben över hela kontinenten är ju knappt beskattade…
Så därför är irländskt nötkött billigare i Sverige än svenskt, trots att den irländske bonden får bättre betalt för sina slaktdjur än den svenske bonden!!!
Men det värsta är att jordbrukspolitiken är mallen för det gemensamma arbetet inom EU!!
Det innebär att alla andra arbeten drabbas av samma problem, just detta att sakta undermineras utan att någon inser var problemet är!!
Åkarna i Sverige insåg ganska snart problemet och har försökt lösa det genom att trixa på ett sätt som inte skattemyndigheterna gillar.
Nu kommer byggsvängen in i samma problem då byggnadsarbetarna oxå blir anställda av företag från andra EU-stater…
Men kom ihåg att svenska lagar och skatter skall svenska medborgare följa och betala…
Inga andra…
Verkligheten har kommit ifatt det svenska högmodet.
Allt detta elände, som vi knappt har sett början på ännu, började med att ett gäng politiker lovade billig och säker mat till folket???
Jag vet inte hur stor andel av merkostnaden för svensk mat som går att härleda till just lantbrukarna. Jag har en känsla av att handeln är den stora boven i dramat, eller har alla EU-länder dessa enorma nybyggda livsmedelsbutiker som är öppna i stort sätt jämnt?
Som ett exempel så ökade handeln sina marginaler på mjölkprodukter med ca 500 % mellan år 2000 och 2009. Böndernas ersättning minskade med 30% …
Hur påverkar vårt långa land och transporterna priserna?
Det är väl inte så konstigt om vi får dyrare mat än tättbefolkade marknader?
Sen är vi kanske inte så villiga att gå till lågprisbutiker.
Därtill så har nog skattebelastningen en roll-vi är världens högst uppskattade folk!
Glesbefolkade länder borde ha billigare mat!?
Det intressanta är väl att jämföra priserna i de västeuropeiska länderna. Vi har dock haft en ganska likartad livsmedelsstruktur under många år. Nu bakar studien in även de länder i det gamla östeuropa som ganska nyligen har blivit medlemmar i EU. Här har vi en helt annan struktur på livsmedelskedjan med en betydligt mindre skala och kortare avstånd från jordbruk till konsument. Fast tyvärr gör de multinationella livsmedelsbolagen från tex USA allt de kan för att slå sönder de östeuropeiska ländernas hållbara matproduktion så snart har de hunnit fatt oss vad gäller priser och dålig kvalitet…
Håller helt med om att grundavdraget är alldeles för litet. Vad gäller butikerna i sig är marginalerna ytterst marginella. Axfood hade 0 kr i kassaföde förra året och detta året är endast marginellt bättre.
Vissa handlare är det dock inte synd om…
http://www.dn.se/ekonomi/icahandlare-tjanar-mer-an-borstoppar-
Handlar aldrig på ICA iom att det är billigare på Axfood-ägda Willys. Är det många invandrare i butiken vet man att man har hittat rätt för dom är väldigt prismedvetna.
Inofficiellt sägs det att den som startar ett ICA-maxi blir miljonär inom 40 dygn. Sen går det bara uppåt. Sen skall man veta att taxeringskalendern och listande sajter som "alla-bolag.se" osv. säger väldigt lite om verkligheten bakom ett ICA-maxi, ICA äro inga dumhufvuden.
ICA har inställningen att de har fått mandat att försörja svenska folket med mat!
Och var man hämtar maten från har ingen betydelse….
Så har det hörts från ICA-håll i debatter.
Den inställningen har man bara så länge man tjänar pengar, men den dag då man går back så visar det sig nog att man är ett aktiebolag!!
Och då kommer man att kräva subventioner för att inte stänga ner sina butiker, med mera…
Det är klart att det svider ont i bonden att få ett lågt grundavdrag. Men frågan är om detta har något som helst genomslag på matpriserna i affären. Vilket pris får bonden från fabrikanten jämfört med i andra länder? Och hur mycket lägger först fabrikanten och sedan handlarn på till kundens slutpris, jämfört med andra länder? Det är den jämförelsen som hade varit intressant att se.
Arla betalar 2.77 kr/liter mjölk. EU ger 47 öre/liter mjölk i bidrag till samma bonde. Inte svar på din fråga men ändå relevant då mjölkbönderna går på knä.
När jag började som mjölkbonde, 1982, fick jag 2,52 kr för mjölken från mejeriet…
Jag släppte då ett jobb där jag hade 7 500 kr i månaden…
Jag köpte en flock mjölkkor för 6 500 kr styck… (Normalt pris då)
jag köpte en vallhund för 800 kr…
Idag får man alltså häromkring runt 2,50 litern för mjölken (jag slutade mjölka kor 1997, då jag insåg vart det barkade…)
Samma jobb som jag hade borde idag ligga runt 30-35 000 i månaden (kanske inte för nyanställda som jag var då..)
En mjölkko kostar väl max 7 – 8 000 kr idag… (ungefär slaktvärdet)
En vallhund (av samma ras) kostar 8-10 000 kr…
Personligen anser jag att både djur och människa nu nått gränsen vad som är möjligt att exploatera…
Här i Gefle har Gefleortens fått ytterligare konkurrens från COOP-s mjölk. Skynda fynda 3 liter för en tjuga. Väldigt märkligt med tanke på COOP-s höga svansföring.
Kan inte annat än att hålla med, Thomas. Där det största och viktigaste jobbet i livsmedelskedjan görs fås de minsta förtjänsterna. Lösningen på problemet är troligen decentralisering vilket vi ser fler och fler exempel på. Dock kommer initiativet underifrån. inget vettigt alls kommer ur Eskils mun…
Hmmm…
1969 jobbade jag som avbytare i mjölkbesättningar…
En av dessa gårdar hade en mjölkförsäljning direkt till grannarna. Jag fyllde på treliters kannor som folk hade ställt dit vid en lucka i väggen…
Så hade det fungerat i säkert närmare hundra år ty det var en gammal ladugård.
Men så går det icke att göra idag!
Vilken konsument "riskerar sin hälsa" på det viset?
Maten måste ju vara "säker"!!
Vi har de matpriser vi förtjänar…
Och dyrare blir det framöver..
Om man inte vill äta nudlar och italiensk nödmat.
Men det finns mer än mjölk som kan säljas mer direkt och dessutom vara "säker". Köttlådor från gräsbeteskött, diverse grönsaker, ostar mm.
Sen kan man tycka att byråkratin kring så kallad säker mat är på tok för stor och anpassad till industrijordbruket.
Nej. Köttlådor måste åka 1) till slakteriet 30 mil bort för slakt och sedan 2) styckas och paketeras på finstyckningsanläggningen 15 mil bort och 3) fraktas i en kylbil tillbaka till gården för att sedan säljar.
Man får ej sälja hemslaktat kött. Det är ju inte spårbart, köper man från bonden direkt har man ju ingen aning vad det är för djur…
http://cornucopia.cornubot.se/2011/09/hemslakt-viktigare-hemjasthembrant.html
Trist att du raljerar för så behöver det inte vara. Senast så köpte jag en hel kviga som var grovstyckad på slakteriet som ligger några mil från uppfödaren…
I övrigt håller jag med.
Slakterinäringen är överetablerad idag.
Alltför få och för stora slakterier som jagar efter slaktdjur över enorma arealer.
Men det finns en del småslakterier. Och en del går bra just nu, bland annat ett i Bohuslän…
Men billigt blir det inte, fast det bryr sig nog inte deras kunder om…
Förre EU-kommissionären Fischler var på besök i Sverige när Sverige var ordförandeland i EU…
Vid en presskonferens med en massa folk så ställdes frågan hur han skulle lösa problemen nere på kontinenten angående de långa "plågsamma" djurtransporterna…
Frans Fischler som gjort sin studentpraktik i Sverige och kan svenska ganska så bra, lutade sig mot tolken (från svenska till tyska) och funderade medan han hörde hennes översättning och sade något raljerande på tyska att det var kanske Sverige som hade transportproblem framöver och icke så mycket söderut inom EU…
Nu är vi där och slakteriindustrin lobbar tydligen för att få möjlighet att importera levande slaktdjur, för att kunna redovisa detta kött som "svenskt"….
Skall bli intressant att se hur detta utvecklar sig…
Tja, Eskil kommer antagligen kasta in uttrycket "vi ska bruka inte förbruka" i varannan mening, troligen kommer han även lova att skärpa djursexlagen. Sedan avslutar han väl med att säga att vi har världens bästa djurskyddslagar. Därefter godkänner han import av levande djur för att inte missa något luckrativt uppdrag från slakterinäringen efter sin politiska karriär. Anders the Borg ger sin välsignelse för han tycker det är bättre att folket lägger sina pengar på sådant som har en högre momssats
Om matkontot är ett privatekonomiskt bekymmer så äter man för mycket. Som andel av disponibel inkomst lägger jag mindre än hälften på mat jämfört med mina föräldrar när de var i min ålder och jag äter som en kung. Nåja, men jag håller inte igen iaf.
Nja, att ingen tjänar på situationen det är väl inte riktigt sant?
De stora vinnarna borde väl vara matoligopolen (Arla, Swedish Meat, Scan etc) och evetuellt åkerierna, som behövs allt mer i och med att tex. lokala slakterier slås ihop till några få monsteranläggningar på stategiskt väl utvalda orter. Dessa täljer guld med slö plastgaffel i och med att de mycket systematiskt stampar bort all form av lokal konkurrens. Kvar blir väl bara i princip två alternativ; megaföretagen eller lågprisimport från Irland…
Den svenska jordbrukskooperationen som du hänvisar till, finns inte mer…
Arla är främst danskt…
Scan är finskt…
Finns Swedish Meat fortfarande?
Fram till 1970 fanns något som hette Besiktningsbyrån. Dit kunde man åka med sin hemslaktade gris och få den kollad (trikiner) och sedan kunde man sälja den – vitt.
Numera… glöm det.
Det är det här allt handlar om…
http://www.hungryandangry.se/2012/12/ingen-har-sagt-att-det-ska-vara-latt/
Finns det inte också en koppling mellan böndernas usla ekonomiska förhållanden och deras benägenhet att ta till kortsiktiga "fuskmetoder" (pesticider, konstgödsel osv) för att klara livhanken?
Bönderna är ju dessutom inte sällan belånade över öronen för investeringar i mark, maskiner och byggnader. Träffade häromdagen en f.d. mjölkbonde som i slutet av 90-talet gjort sig av med alla maskiner och lån och istället brukade sin mark småskaligt med häst. Hans livskvalité var på topp jämfört med tidigare och detsamma gällde naturligtvis hans marker.
Självklart…
Jag har plöjt med häst, – en gång.
Det ljud som plogen gör när stålet vänder på jorden hade jag aldrig hört förut…
Men då även en självhushållande bonde måste betala skatt på inkomster under existensminimum, så vill jag påstås att han fixade sin ekonomi på annat sätt än via sitt jordbruk…
Möjligen genom lönearbete..
Eller kanske entreprenör, köra traktor via Farmartjänst…
Självklart finns det ett samband, en viss del av ett överskott/vinst går till djurens välfärd. Och kan man inte gå med vinst, på sikt, med sin verksamhet lägger man ju ner och gör något annat. I boken one straw revolution av Masanobu Fukuoka visar han att mycket av de maskiner och investeringar jordbrukare gör kräver mer mark än vad de har tillgång till. Vilket också gör att den odlade marken oundvikligen blir överutnyttjad. Tänk också på att det produceras globalt mat för nästan dubbla världsbefolkningen.
Ekonomin löste han genom lite strösvartjobb, exempelvis slakt och styckning av mina grisar. Han hävdade att han var självhushållande i allt väsentligt på mat och värme och utan lån blir det inte så mycket utgifter kvar.
Att det produceras dubbelt med livsmedel än vad som behövs är en uppgift åtminstone inte jag känner igen…
Att skörden kan falera, att lagringsförluster ofta är stora, att odlingsresultat inte är humananpassat utan faktiskt är djurfoder, osv, det vet man ju…
Dock är, vad jag vet, endast 10% av vad som produceras globalt det som kommer ut på världsmarknaden.
Resten konsumeras lokalt!
Så den som satsar på exportmarknaden satsar på en spotmarknad…. (en svensk tanke, eller…?)
Tänk också på att den som odlar för att sälja hela sin skörd på en marknad måste också ersätta de bortodlade mineralerna med inköpt konstgödsel, främst P och K…
En självhushållande bonde säljer normalt bara runt 10 av sin skörd, resten går åt i det egna hushållet…
Därmed så försvinner behovet av inköpt mineralgödsel…
@Thomas
Uppgiften angående produktionen läste jag på Gunnar Rundgrens hemsida
tradgardenjorden.blogspot.se/2012/12/oppna-kylskapet.html
Se även detta klipp http://www.ted.com/talks/tristram_stuart_the_global_food_waste_scandal.html
Jag är dock litet tveksam till uppgifterna om Grundavdraget…
Enligt en bekant som bor Frankrike så är det franska grundavdraget fortfarande 1350€ per månad.
Om Österrike så har jag ganska god information enligt en kompis vars svärson är därifrån…
"de första 100 000 betalar man ingen skatt på…"
och Italiens beramade Berlusconi gav italienarna ett nytt skattesystem, enligt vad man berättade för oss nordbor…
"Upp till 10 000 € inga skatter och avgifter…
Sedan stiger det till 40% vid 40 000 €.."
En spanjor jag träffade förra året sade: "Att upp till 150 000 kr jobbar jag vitt, sedan blir det svart, ty då vill politiken ha skatt.
Och det skall de inte få ty de förskingrar allt…"
Det viktiaste är att jämför produkt efter produkt, tjänst efter tjänst…
En slöjdare som ringde mig hade varit med i ett EU-projekt, då han insåg samma problem som jag…
Så han ringde skattemyndigheterna…
"Nja, det skall allt vara samma skatter", blev svaret…
Men min förklaring blev att man troligen kollat skatterna då man sökte jobb i Bryssel och vid de lönenivåerna så stämmer det säkert…
men inte vid våra inkomstnivåer…
Med rötter i Tjeckien som ligger på 25 plats kan jag bara säga att man får det man betalar för. Kvalitet suger därför är maten så billig där
Vad jag vet så är strukturrationaliseringen snabb i Tjeckien så snart är väl Smithfield etablerad också…?
Rutten klass-1 lök, nitritmörat kött, ommald köttfärs med nytt datum, spårämnen, grönsaker från medelhavet, frukt från andra sidan jorden, fisk som skickas till Kina för rensning/paketering som sedan skickas tillbaka till Sverige igen.
Inser ni inte hur sjuk livsmedelsbranschen är i Sverige?
Jag odlade broccoli för självplockförsäljning för så där tjugo år sedan…
Folk tyckte det var dyrt (20 kr kilot) och köpte istället italiensk broccoli för 14 kr i affären…
Så jag plockade litet och lämnade till affären och fick 10 kr…
Ty handlaren insåg kvalitetsskillnaden, annars hade jag fått mindre…
Men då gav jag upp. Åt upp det själv och resten fick stå tills haren frossade och jag sedan frossade på hare…
Jag köper aldrig broccoli i affären efter att ha ätit egen odlad…
Det går inte att jämföra.
Folk är ju så otroligt prismedvetna och vill inte betala för kvalitet. Istället gör vi oss beroende av importerade varor och den inhemska produktionen blir obefintlig till följd av detta. De stora matvarukedjorna har misslyckats och kommer att misslyckas om och om igen eftersom de stimulerar en osund marknad där miljö och etik inte spelar någon större roll. Dessutom är påslagen som affärerna gör på varor helt sjuka då varken odlare eller klimatet tjänar något på deras affärsmodeller. Något jag inte förstår är varför inte fler bönder går ihop och startar en storskalig gårdshandel med lokalproducerat kött, mjölk och grönsaker? Nu snackar jag om riktigt hängmörat kött som inte går att köpa i affären samt grönsaker som smakar något. Jag gynnar hellre bonden direkt än någon girig ICA-handlare som gjort bedrägeri till en livsgärning.
"Därför är maten näst dyrast i Sverige"
Eftersom Sveriges "självförsörjningsgrad på livsmedel", definierat som (export – import) / konsumtion, är ca 50 % och därmed bland de lägsta i EU-27, så finns det en stark indikation på att den petroleumberoende transportsektorn och livsmedelsaffärerna har rejäla påslag på livsmedel. Det är nog inte den svenske bonden som är problemet bakom höga livsmedelspriser.
Varför har då Sverige så låg självförsörjningsgrad?
Först och främst, våra EU-förhandlare och förtroendevalda som ska tillvarata svenska bönders intressen i EU är inte särskilt angelägna om att Sverige ska bedriva jordbruk. T.ex. avviker Sverige i EU-27 med att sakna en jordbruksminister. Normalt i EU, Sverige undantaget, är att se egen jordbruksproduktion som viktig för landet även i kulturell bemärkelse.
Viktigare tycks vara att använda svensk landsbygd till varguppfödning och naturresursexploatering samt för att stadsplanera stora områden som vindkraftsparker. Det senare för att kompensera för den tyska kärnkraftsavvecklingen.
Sedan vet jag inte hur mycket den svenske bonden beskattas jämfört med sina kolleger i EU.
EU-subventionerna vid prisbilden:
Irland hade 2006 16 % högre köpkraftsnormerad BNP/capita än Sverige enligt SCB. Irland fick 1736,4 M€ och Sverige 924,6 M€ av EU i jordbruksstöd enligt "EU Budget 2006 Financial Report". Då Sveriges folkmängd var mer än dubbelt så hög som Irlands, fick Irland per capita cirka 4 gånger mer i jordbruksstöd.
I de svenska livsmedelsbutiker, som jag har frekventerat, har ALLTID den irländska nötfärsen/köttfärsen varit billigare än den svenska. Jag kan inte tro att prisskillnaden enbart beror på eventuella skillnader i grundavdraget. Viss del av prisskillnaden måste bero på att det irländska köttet är mer subventionerat av EU.
(Är det någon som vet hur mycket mer det irländska köttet är subventionerat jämfört med det svenska?)
Krasst vinstintresse kan också påverka priset:
Man ska ha i åtanke, att irländsk animalieproduktion under senare år jämfört med svensk är i högre grad behäftad med BSE (som kan ge Creutzfeldt-Jakobs sjukdom), salmonella och antibiotikarester, ty EU (utom Sverige) tillät tillväxtantibiotika i djurfoder till och med 2006. Detta tyder på att Irland bedriver kortsiktig vinstmaximering.
Rättelse:
En självförsörjningsgrad på 50 %, innebär här att hälften av värdet på vår livsmedelskonsumtion kommer via import. En självförsörjningsgrad på 100 % innebär ingen livsmedelsimport.
Andemeningen är att Sverige har blivit väldigt beroende av livsmedelsimport för att klara vårt födointag.
Självförsörjningsgrad räknat i värde är å andra sidan mindre intressant. Sverige producerar mycket spannmål (billig mat) och importerar mycket kött och frukt (dyrare mat), vilket med automatik ger den effekten på räkenskaperna. Det vore mer intressant att räkna självförsörjningsgrad i kalorier, men jag vet inte om det finns någon sådan statistik.
Att uppnå 100% som självförsörjningsgrad är svårt i Sverige med tanke på vårt klimat, korta somrar och långa vintrar. Mycket bra inlägg f.ö.
@Börjesson
En stor del av spannmålstillverkningen används för tillverkning av drivmedel i form av miljödiesel och E85. Vad jag vet är storskalig spannmålsproduktion tydligen ett av väldigt få områden som lönar sig för Sveriges bönder.
Hur mycket av den mat som bedöms otjänlig för människor är i själva verket helt ok för människor att frossa på? Dömmer vi inte bort lite väl mycket bara för att det ska finnas en god kvalitet på maten?
Jo, säsongsvariationen, som svensk frukt på hösten, har inget värde nu för tiden…
Däremot är jag tveksam till annan spannmål än havre till människoföda..
Ty vete som används till bröd är nog mest import.
Råg och korn blir knäckebröd och öl…i bästa fall.
En tallrik Råg/korn -gröt blir inte så dyr, men de två senaste åren har allt varit missväxt för svensk spannmålsodling…
Dock var svenskarna beroende av spannmål under 1700-talet och med den dieten så frodades flera näringsbristsjukdomar…
(det måste allt bli ransonering oxå…)
Så frågan blir då om vi chansar på att det går bra med nuvarande system och att vi får ta smällen när den kommer eller om vi vill hålla problemet utanför köksdörren?!
Visst, en förklaring till de högre livsmedelspriserna är höga skatter och speciellt för låginkomsttagare genom högre grundavdrag, som Cornu säger. Men han har missats en hel del. Inom andra skatter är momsen högre här. Alla stora länder inom EU har 0-7 procent matmoms och här är det ju 12 procent.
Längre transportavstånd i hela kedjan från bonde (som ofta är utomlands) till matbord och det hör ihop med kostnader av ett kargt landskap, en kortare odlingssäsong och ett kallare klimat. Antalet tonkm i svenskens mat är mycket högre än i EU. Detta är bestämt av fysiken och kan inte ändras.
Inom kött är det väl känt att den svenska industrin gör stora påslag till butikerna. Och inte bara inom mat. Exempelvis kostar en original reservdel till en bil mer här än i Frankrike och Tyskland. Om man går in på en bygghandel så ser man samma sak. Många ICA-handlare tjänar mycket pengar därför att svenskarna är så tröga inom att ändra sina vanor. Exempelvis har Lidl haft en trög start.
Extrema tankar hos ett fåtal om ekologisk produktion och att det ska vara lokalt producerat och helst svenskt driver upp priserna för många fler. Svenskarna är lättlurade och har helt enkelt manipulerats att betala mer. En annan har ju sålt Elektrolux dammsugare och vet hur det går till.
De korrupta makthavarna med sitt flum om ”Matlandet Sverige” bidrar till att driva upp priserna och får de särintressen som tjänar mest att tjäna ännu mer, inklusive bönderna, som faktiskt tjänar mer på högre fastighetspriser av jordbrukssubventionernas konstruktion.
Och så finns ju diverse byråkrati med allt vad det innebär inom högre kostnader och mindre konkurrens. Djurskydd, punktskatter och antibiotikaanvändning har påverkan, men mindre i det hela. Och det finns säkert mer.
Föga förvånande är priserna högre. Fysiken kan inte ändras. Att tvätta svenskarnas huvuden rena från flum är inte lätt. Byråkraterna sitter på sina feta arschelen och kan inte ens brytas bort med järnspett.
Varför pratar ni enbart om höga skatter?
Nån skrev om att bonden i Irland fick MER betalt för köttet.
Varför får inte den Svenske mer för sitt kött?
Monopol?
Var är dom 7-spännen för mjölken?
I monopolet?
Hur står sig förhållandet mellan bondens pris o konsumentpriset i dom olika länderna för olika produkter.
Skatten är väl bara ett låglöneproblem?
Grundavdraget 'drabbar' ju bara den lågavlönade.
Ska bönderna vara lågavlönade?