Ingen mindre än Aftonbladets Min Ekonomi tog igår upp bostadsbubblan och lät fd BKN:s Bengt Hansson komma till tals med sin prognos om 20% nedgång i bostadspriserna.
Enligt Aftonbladets nyhetsredaktör Thomas Eriksson (@erikssonthomas på Twitter) var detta en av de mest lästa artiklarna på sajten igår. Vilket säger något om nervositeten. Rimligtvis ser Aftonbladet hur mycket trafik man kan få och fortsätter skriva om bostadsbubblan. Jag kan lägga värre prognoser om det ska till skrämselrubriker, så jag upprepar 30 – 50% ner, dock med reservationen för att det ska vara en real prisnedgång, dvs justerat för KPI-inflationen.
Dock fick Aftonbladet bara 31 kommentarer på artikeln.
Dag Klerfelt på Fastighetsvärlden har skrivit två intressanta artiklar. Den enda handlar om att t ex Stockholms grönområden, t ex Humlegården, gapar tomma och lika gärna kan bebyggas med bostäder. Den andra listar vad Klerfelt skulle gjort om han fick bestämma bostadspolitiken, t ex avskaffat reavinstskatten helt på boendet, vilket jag håller med om. Det är orättfärdigt att staten ska ha en betydande andel av ens bostad bara för att priset på den har stigit.
Annars släpper Mäklarstatistik inom kort sin prisdata för november nu på morgonen och klockan 09:00 släpper Valueguard sin kvalitetsjusterade statistik. Bloggrannen BoLåneTorsk har analyserat om SEB:s boprisindikator går att använda som prognosverktyg och konstaterar att den släpar efter och alltså inte kan förutse vart priserna går, bara vart de har gått.
Nu har ni alltså chansen att gissa på utvecklingen och visa hur duktiga ni är. Vad tror ni om prisutvecklingen i morgonens statistik?
21 kommentarer
Om man avskaffar reavinstbeskattningen på försäljning så innebär det att man alltså borde avskaffa ränteavdraget för bostadslån. Det är ju trots så att räntan är en kostnad man har för att kunna få reavinsten (därmed inte sagt att man är tvungen att ha räntekostnad NB) – är inte inkomsten beskattningsbar skall inte kostnaderna som härrör till inkomsten vara avdragsgill. Det kanske skulle gjort att det krävs att man ser fastighetsaffären lite mer långsiktigt – det blir ju kortsiktigt sämre men långsiktigt bättre för fastighetsägaren.
Dock antar jag att det finns invändningar mot att tillåta skattefria inkomster, dessutom så finns det vissa problem med gränsdragning. Om man inte gör alla reavinster skattefria så kommer frågan om vilka räntor som avser vilka reavinster.
Förtydligande: det jag skriver om fastigheter ovan är tillämpligt även på bostadsrätter, jag ser ingen anledning att skilja på dessa i detta avseendet.
vad får dig att tro att skattesystemet måste vara logiskt eller rättvist?
Det har jag väl inte påstått att det är?
I logikens namn borde isåfall kapitalskatten också avskaffas.
Reavinstskatten på bostäder är mycket skadlig då den försvårar flytt och ger ännu större problem vid skiljsmässor och liknande.
Ett skiljsmässopar i storstad kan lätt få betala upp emot 500tkr i skatt i en situation när det snarare behövs mer pengar för dubbla boenden m.m. Om man i den situationen inte vill låsa sig med nya köp omgående är det bara att betala. Skatten är ren avundsjukesocialism.
Staten kunde passa på att avskaffa den om priserna nu går ner för att minska effekterna och kanske också prisnedgångnen. Samtidigt kan man då minska ränteavdrag och kapitalskatt.
Reavinstskatten skulle mycket väl kunna få vara kvar under förutsättning att bostadens inköpspris inflationsjusterades fram till försäljningsdagen. Det blir orimligt hög vinst för den som köpte sin bostad för 30-40 år sedan och säljer idag.
Kanske vore ett alternativ att låta ackumulerade räntekostnader vara avdragsgilla mot reavinster.
En grej med reavinster är att det faktiskt är inkomster, man köper något billigt och säljer det dyrare. Inte konstigare än att en bilhandlare köper billiga bilar och säljer dem dyrare.
Att komma med snyfthistorier om skilsmässopar är bara patetiskt, de visste vad som gällde när de köpte boendet (eller borde veta åtminstonde) – i många fall finns ju reavinsten med i kalkylen.
Inkomst av kapital på det stora hela inflationsjusteras inte. Jag ser ingen anledning att just bostadsaffärer skall vara särbehandlade.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
I konsekvensens namn bör man i så fall avskaffa kapitalinkomstbeskattningen helt och hållet, vilket artikelförfattaren också föreslår. Det är dock svårt att försvara ett sådant skattesystem, särskilt med tanke på det många gånger är opåverkbara förhållanden som avgör vilken vinst en bostadssäljare gör vid en avyttring. Bostäder utgör ju lejonparten av 40-talisternas kapitaltillgångar och den prisstegring som skett är ett resultat av den bostadspolitiska utvecklingen som under senare år gjort Sverige till ett av de västländer där nybyggnationen är som lägst – det rör sig alltså om rent opportuna vinster. Att miljonprogram m.m. berikat den äldre generationen samtidigt som 90-talskrisen innebar en fullkomlig omstöpning av det svenska samhället till nackdel för de yngre generationerna gör det särskilt "orättvist" med en slopad kapitalvinstbeskattning.
Det kommer som vanligt att vara guldläge att köpa en bostad nu, på grund av att priserna väntas stiga något alldeles enormt, tack vare den ekonomiska återhämtning som mäklarna nu ser allt tydligare tecken på, Krisen är över festen fortsätter.
Staten tar skatt snart sagt överallt den kan ta skatt och det förefaller inte helt rimligt att göra just fastighetsägarna och fastighetsklipparna till skattefrälse. Om vi inte har tänkt avskaffa alla andra skatter också. Men då blir det socialdarwinism istället för medborgarlön.
Det är väl bara rimligt att de som gjort enormt stora arbetsbefriade förtjänster nu kommer försöka se till att få dessa skattebefriade. På det viset kan man givetvis också få enormt mycket mer bränsle till bostadspriserna. Är det bra? Inte för ungdomarna förmodligen, men dem behöver man väl inte bry sig om?
PPM kommer förmodligen också avskaffas bara för att det gynnar pensionärerna som är "Välorganiserade, välmotiverade och extremt kunniga" (citat från Dagens Industri). Det är de rika panschisarna som bestämmer i det här landet. Det enda de bryr sig om är att de skall leva flott på ålderns höst.
Han heter Bengt 🙂
Vad gäller att bygga i städer finns det mycket att göra i Göteborg förutom att införa trådbussar istället för spårvagnar..
1. Gör en fin park av heden. Det finns ingen användbar park i Centrala Göteborg. Heden kunde bli en underbar Humlegården eller Central Park. Bygg kullar, sjöar stigar och lundar. Idag är den väl den dyraste grusplan i norderuropa? Men det går inte för det finns massa riktiga "götebörgare".
"jag spelade fottboll där när jag var grabb"
2. Ta bort spårvagnarna men det går
heller inte för:"spårvagnarna är ju Göttebörg"
3. Förtäta staden ända till vattnet som i kultiverade städer som Stockholm, Köpenhamn, Helsingfors, Oslo och hela resten av världen. Vem vill idag en kall mörk kväll gå över obebyggda slätter och vägar för att nå någon tråkig konstlad restaurang eller opera utefter älva?
Dessa tre steg skulle kunna lyfta Gbg. Vad har Gbg idag som gör den lockande i jämförelse med någon större stad i norra Europa? Möjligtvis närheten till kusten, havet, Danmark och Norge som skulle kunna locka den seglingsbitne.
För att ge folk en konkret bild av vad du menar…
Här är centralstation i Geneve:
https://maps.google.com/?ll=46.210292,6.143363&spn=0.001207,0.001175&t=w&z=20
Det syns väl inte så bra, men det man ser är regnskydd för spårvagn. Uppe till höger är det en nedfart till underjordiskt p-garage. Fem våningar ner har jag för mig det är, och det ligger till och med butiker och ett Coop nedgrävt där. Man uppmuntras verkligen inte att ta bil i Geneve, jag åkte alltid buss när jag bodde där, men dessa garage sväljer effektivt upp mängder med fordon. (jfr med åka och leta p-plats kvarter upp och kvarter ner eller att ha dedikerade horribla p-hus ovan jord).
Detsamma gäller flygplatsen:
https://maps.google.com/?ll=46.230163,6.109073&spn=0.002414,0.00235&t=w&z=19
Det är ett "cacheminne" med typ 100 platser för avgående (övre våning) och ankomst (undre). Det syns inte, men uppe till höger är det en nedfart till en fem våningar med underjordiska parkeringar där också. Så även om det är en liten håla så suger flygplatsen effektivt upp bilarna och det är nära att gå + uppvärmt (jft med att gå i 500m (?) i kylan utanför Landvetter). Att dom har underjordisk tågstation i anslutning är förstås en enorm bonus. Mässan ligger även den i anslutning vilket är varför en håla med 200k invånare klarar av stora mässevent nästan helt utan påverkan på trafik. Jfr med mässan i Gbg som ligger vid den korkat planerade korsvägen.
Geneve har flera andra sådana underjordiska garage. Trafiksituationen i Geneve är på intet sätt angenäm, men skulle trafikplaneringen skötts som i Göteborg med Geneves förutsättningar skulle det blivit zombieakopalyps.
Göteborgs Centralstation:
https://maps.google.com/?ll=57.710193,11.973356&spn=0.005273,0.009398&t=w&z=17
En liten plätt med korttidsparkeringar (och tillhörande människohatande lapplisor) utanför och ett p-garage över gatan med frikostligt med inbrott (jag har aldrig sett några spår av inbrott i Geneves garage). Nils Ericsson-terminalen ligger förvisso kloss ann, men man vill helst inte vara där sent på kvällen med firmalaptop pga alla arabgäng och dyl.
Landvetter Flygplats:
https://maps.google.com/?ll=57.664463,12.294137&spn=0.00264,0.004699&t=w&z=18
Här blir det tydligt varför många affärsresenärer föredrar flyg, trots att man egentligen inte sparar någon tid i många situationer (vara där 1h innan, förnedras i säkerhetskontrollen, hamna en god bit utanför Stockholm (et al)).
Bara för att leka med tanken om Heden
https://maps.google.com/?ll=57.702194,11.977964&spn=0.005274,0.009398&t=w&z=17
Om den, ofta överfulla p-plätten hade varit ett 5vån (kameraövervakat) underjordiskt garage hade man kunnat göra flera skoj saker med Heden utöver att ha trinda medelålders göteborgsmän processa medelålderskriser med korpfotboll.
Bara för att ge icke-göteborgare en känsla för Korsvägen. När man tar körlektioner och läraren märker att man tar sig igenom Korsvägen utan panik och utan att döda nåt är man redo för uppkörning. Här ligger Svenska Mässan. På ordentligt avstånd från både Centralstation och Flygplats.
När Aftonbladet tar upp bostadsbubblan då är den risken över!
De brukar kunna ta upp händelser efter bäst före datum.
Dock kan man konstatera att bygg kostnaderna kanske sänks när kommunernas regelverk inte får fördyra byggena.
Andra tidningar tar upp byggkostnaden och skyller den låga byggtakten på att hyror i de områden som är attraktiva regleras ner så de nya husen med högre hyror alt BR kostnader blir oattraktiva.
Tur att vi har en växande befolkning!
På prismarknaden är det nära nog stiltje_ AB får hitta på något!
Dag Klerfelt, en riktig blodtryckshöjare. Träddyrkan är någonting sunt och bra, och tämligen kompatibelt med en vetenskaplig världsbild. Till skillnad från inomhusdyrkan av ett romerskt tortyrredskap. Julen är inte i första hand en kristen högtid i norden, utan en midvinterfest. Europa blev snarare ännu mer brutalt efter kristendomens införande. Så fick jag det sagt! Låt Humlegården fortsätta grönska!
Nonsens-förslag av Herr Klerfelt. Estetik är viktigt. Folk flyttar alltid till storstaden under boomar. Alla vill bo i centrum. Klart priserna stiger. Så har det alltid varit. Problemet heter istället urbaniseringtryck och brist på stadsplanering utgående från arbete, transport och bostads-perspektivet. När väl boomen är över och prisernas faller/stabiliseras så ändras även kraven som kantrar åt andra hållet.
Det där med befriad beskattning av boendet är ett lågvattenmärke. Ni kanske skall läsa på lite om beskattningens grunder först. Till att börja med den politiska verkligheten där bostäder är extremt subventionerade. Särskilt då i vårt land. Och har alltid varit åtminstone sedan miljonprogrammen.
På vilka sätt är bostäder extremt subventionerade? Menar du något mer än ränteavdrag?
Ja Jonas det gör jag. På 70-talet fortsatte man med att subventionera lånandet, dels via statliga räntor och garantier, dels genom ett ränteavdrag upp till marginalskattetaket på 90%. Väl medvetna om hur det skulle gynna höginkomsttagare. Man fortsatte med att gynna byggindustrin trots det tydliga oligopolet. Byggarbetarna fick större löneökningar än i övrigt och de fick en mängd skattefria traktamenten och reseavdrag samt ersättning för dubbelt boende. Det mesta levde kvar ända fram till den misslyckade skattereformen 1990 som helt punkterade den svenska låneboomen efter kredit- och valuta avregleringen. Nu lät man istället bankerna fritt låna ut pengar som man inte snart kan få tillbaka utan kraftig inflation. Allmännyttans hyresrätter såldes ut långt under marknadspris utan beskattning av mervärdet. Detta gäller även de överlåtelsepriser som gäller idag(i bra lägen)till marknadspriser baserade på hyreshus. Och det är denna mellanskillnad(till BR-priset) som är en direkt förmögenhetsöverföring från det allmänna till BR-havarna. Genom att bankerna kan låna ut pengar utan restriktion(Basel II hahaa)överstigande köpepriser så driver man priserna. Det är en subvention som oftast leder till ännu större subventioner(QE och negativa realräntor)när priserna vänder och det blir efterfrågekris(låntagarnas köpkraft/efterfrågan)minskar. Politikerna har trott(en del) att bara marknaden får bestämma så ökar den beståndet. De har ju haft fel. Det ser vi idag. Men det är klart när man under 20 år ökar invandringen stort utan att bygga motsvarande så blir det så här. Förutom att urbaniseringen som vanligt är extrem under uppväxande större barnkullar(demografiskt kända fenomen). Varför skall alla ha rätt att på i Vasastaden nu när räntan är negativ(realt sett)? Sedan har man tagit bort fastighetsskatten, arvsskatten och förmögenhetsskatten. Infört pemanent ROT. En enorm förmögenhetsöverföring har skett sedan 1984. Den kan kallas subvention. Men nu när marknaden vill höja räntorna sedan 2008 så är man där igen och subventionerar både banker, företagare och belånade hushåll…i efterfråge-aggregatets namn(vi klarar ju inte att finansiera våra få bostäder själva. Bankerna lånar ju bortåt 50% av kapitalet utomlands). Jag kan nog tänka ut lite fler subventioner men de nämnda är de mest uppenbara.
@ Jonas; Tillägg om beskattning. Med ovanstående redovisning om subventioner till bostadssektorn i åtanke så vet staten att det den ger bort i första läget som subventioner tar den delvis igen via beskattning. Målet är ju att minimera statens kostnader för byggandet osv givet att det bostadsbehovet uppfylls. Det är min uppfattning att de senare regeringarna valt en marknadslösning för bostadsfinansiering(kreditavregleringen 1985) där subventionerna istället växlats mot skattesänkningar eller helt borttagande av anknutna skatter(2006-)
och oförändrat ränteavdrag(30%). Men genom att affärsbankerna i princip kunnat låna ut obegränsat(tills nyligen) har statens kostnad förstås ökat.
Netto-subventionerna har ökat kraftigt för den övre inkomstgruppen av låntagare medan den för den yngre inkomstgruppen ökar genom skuldriskerna(600% av disponibel inkomst) via för låga räntor i samhället(kraftigt negativa sparräntor).