I en nyhetsartikel (ej vetenskaplig artikel) från ansedda Nature, återpublicerad även hos Scientific American, skrivs det om hur etanolboomen och produktionen av etanol hos världens näst största producent av etanol har kommit av sig.
 |
| Brasiliens etanolproduktion,
-konsumtion och nettoexport. |
I själva verket hade Brasiliens etanolproduktion fallit så pass mycket fram till 2011 att landet knappt exporterar etanol längre. Biobränslen är ingalunda immuna mot nedgångar i produktionen eller brist på lönsamhet eller kapital, vilket är värt att tänka på när det gäller peak oil. Kapitalet och kunderna har flytt från etanolen och produktionen faller. Istället sitter man fast i den oljeboom som offshorefälten utanför Brasiliens kust innebär, men exporterar alltså inte ens några större volymer etanol längre.
Enligt artikeln har drygt 10% av landets etanolfabriker lagt ner sedan 2008. Man har nu visioner om att med tredje generationens etanol från godtycklig cellulosa åter få upp produktionen, men det kräver förstås massiva investeringar i något som inte ens vid dagens oljepriser ter sig speciellt lönsamt. Oljeboomen i landet har dock medfört att man infört pristak för bensin och diesel, så landet, som är ganska själförsörjande på olja, inte ska lida av de höga internationella priserna. Och då slås förstås etanolproduktionen ut.
Den som sätter något större hopp till etanolen som ersättare till olja bör iaf fundera en gång till. Förnyelsebara bränslen är dyra att producera och är som sådana känsliga mot sättningar i världsekonomin.
Se även tidigare artikel om biodrivmedelsproduktionen i världen. De enda länder som producerar några större volymer biodrivmedel är USA och Brasilien, där man i USA även räknar in etanolen i landets oljeproduktion för att få den att se bättre ut. Produktionen i USA börjar dock plana ut. 2009 – 2010 ökade etanolproduktionen i landet med 21%. 2010 – 2011 ökade den bara knappt 5% trots högre oljepris.
49 kommentarer
"Peak" var ju att spetsa till det – den uthålliga produktionspotentialen är ju långt ifrån nådd, vare sig i Brasilien eller någon annanstans. (Sverige har t.ex. 800 000 ha åkermark i träda – varför ska vi inte odla biobränsle på de åkrarna?) Att det blir en tillfällig dipp när man hamnar i en recession och reflexmässigt åter subventionerar olja är fullt naturligt.
Biodrivmedel är dyrare än olja idag – men eftersom det inte finns några andra alternativ när oljan börjar tryta så kommer de att användas, vad vi än tycker. Men det är idag, medan världen fortfarande inte är akut beroende av dem, som vi har möjlighet att bygga upp en hållbar produktion och har tid att utveckla de optimerade fordonen. Det kommer vi inte att ha när stora energipaniken slår till.
Stämmer bra det. Men nu har alltså Brasilien lagt ner 10% av sina fabriker. Pss har vi skrotat BME-satsningen i Ö-vik etc. Tiden går och vi står och stampar på stället eller rent av backar.
DME
Regeringen har bestämt att just etanol måste blandas in i bensinen, vilket i praktiken utesluter till exenpel metanolen.
Det är svårt att förstå varför eftersom SOU:n inte alls resonerar kring något annat än etanol och DME. Men konsekvensen är i alla fall att Gillbergs metanolprojekt gått lite i stå. Går inte att få finansiering när staten i princip förbjuder metanolinblandning, åtminstone till 2015. Utan motivering till och med.
Här ligger en hund begraven.
Regeringen har inte bestämt ett dugg än, men när beslutet kommer så kommer det att vara fritt att blanda in även metanol – upp till de 3 % som bränslekvalitetsdirektivet tillåter. Finns inga förbud – alla förnybara bränslen konkurrerar med varandra.
Däremot måste man ha motortillverkarna med sig – och det har inte Gillberg. Men han lär knappast ha problem att bli av med sin metanol om han kan producera till hyfsat pris – det finns stor efterfrågan på grön metanol. Inte minst Preem skulle vara intresserade för att kunna göra Methanol-to-Gasoline-bränsle
Höstpropositionen 2012/13:1 sidan 281 vänstra spalten. Föreslås träda i kraft 1 maj 2014:
"Ett kvotpliktssystem, som syftar till att inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja, bör införas för att säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden."
Kort sagt, varifrån ska vi få den etanolen, när Brasilien inte har något mer att exportera? Och därmed blir det i praktiken fortsatt förbud mot metanol.
Dessutom löser inte låginblandning något, då den dagen vi inte kan importera olja inte har något att blanda med.
Kvotpliktsutredningens förslag är teknikneutralt och det är det förslaget man förhandlar om – inte de grova riktlinjerna i höstproppen.
Sen är f.n. etanol, FAME och HVO de enda realistiska alternativen fram till 2020. Inte ens om vi tar startbeslut idag kommer förgasningsbränslen att utgöra mer än någon promille av bränsleanvändningen.
Etanolmängder är inga enorma problem upp till 20-30 % av energianvändningen. Det klarar vi tom nationellt på den åker som ligger i träda (800 000 ha). I Europa ligger ca 40 miljoner ha i träda – det motsvarar 130 % av nuvarande GLOBALA produktion. Mark finns det gott om.
Däremot kommer det som Cornu säger ovan, att bli svårt att hitta olja att blanda den med – så det gäller att hitta ett transportsystem som kan fungera på en tredjedel av dagens energianvändning – och att denna energi inte är lika lättillgänglig eller lika flexibel som olja och dessutom dyrare.
Om det nu är så att 800 000 ha ligger i träda (vilket jag ifrågasätter då statistikräknarna förutsätter att odling sker enligt gängse metoder och icke enligt vettiga ekonomiska och biologiska principer, men detta är nog för komplicerat för vanliga statistikhanterare) så bör man fundera på detta:
USA har alltid subventionerat sin majsodling med 25% av odlingskostnaden (IATP) vilket givetvis gör det smakligare att göra etanol av majsen för hemmabruk, än att exportera majsen med förlust.
Förstår inte riktigt vad du menar. Det finns 800 000 ha som tidigare använts som åkermark och som nu inte längre odlas – dvs det finns gott om mark som kan användas till biobränsle utan att konkurrera med matproduktion eller biologisk mångfald.
Förstår heller inte vart du vill komma med talet om USAs majssubventioner – som förövrigt knappast skiljer sig från EUs subventioner. Dessutom är det bra att USA använder sin överskottsmajs på hemmaplan för att minska klimatutsläppen istället för att ytterligare dumpa världsmarknadspriserna så att fattiga bönder slås ut.
#annan
"Kvotpliktsutredningens förslag är teknikneutralt och det är det förslaget man förhandlar om – inte de grova riktlinjerna i höstproppen."
Du försöker hävda att proppens formuleringar är ganska oskyldiga. Nja, de har inneburit att de investerare som skulle göra att metanolprojektet tog steget från (en omfattande) projektering till byggande av fabriken fått kalla fötter.
Därmed fördröjs i bästa fall och sänks möjligen hela projektet. Sådana här saker kräver faktiskt flera års framförhållning men regeringen bestämde sig alltså för att försvåra för allt annat än etanol.
Så frågan kvarstår varför regeringen så ensidigt förordar etanol?
Om det ändå vore så väl att regeringen föredroge etanol…
Sanningen är att regeringen gör allt för att komma så billigt och lindrigt undan som möjligt. De är tvingade att nå 10 % inblandning på något sätt. Det billigaste sättet är att importera billig majsetanol med minsta möjliga miljönytta och billigaste FAMEn. Dessutom gärna tillverkad av sämsta billigaste palmoljan som man doppat en potatis i – då räknas den nämligen som matavfall. Matolja får vara hur klimatvidrig som helst, men är det matavfall får det användas och får tom. räknas dubbelt.
Det är inte bara metanolprojektet som drabbas, det gäller även DME-projekten, lignocellulosa-projekten, nya effektiva etanol+biogas-fabriker som ligger i startgroparna, nya effektiva FAME-anläggningar med 60 % CO2-besparingar, Preems HVO och gröna bensin, den befintliga etanolfabriken med över 70 % CO2-reduktion – ingen av dem kommer att överleva om finansen får sin vilja igenom.
Hmmmm…
Av någon anledning tycks folk tro att just odling är något som skänks från ovan. Det växer ju bara…
Att 800 000 hektar inte odlas enligt statistikräknarnas sätt att räkna innebär bara att det inte finns någon ekonomi i det sättet att odla.
Är det svårt att förstå?
Att övergå till salix exempelvis, är att förstöra åkermarken för någon annan odling då täckdiken proppas igen…
Rörflen har provats men är eldfarligt och därför icke att rekommendera i närheten av hus…
Så biobränslen är inte bara att säga "biobränslen" och så hokus-pokus…
Dessutom är det bara tillfälligt som vi har utrymme för annat än odling för matändamål. Bara tillfälligt!
När det gäller den amerikanska majsen så uppfattade du min kommentar så som jag önskade…
Det vill säga att skrönan om att den amerikanska majsodlingen icke är subventionerad, som gör att europeisk odling därför inte heller borde vara subventionerad därmed är ur bilden….
Att en europeisk odling, i närheten av urban miljö, inte kan bedrivas till världsmarknadspriser kanske är lättare att förstå då…
Vem vill jobba för en u-landslön?
Detta är inget enkelt problem.
Vad är då bästa strategin för att få igång en hållbar produktion? Att ständigt dissa dem? eller att framhäva potentialen (utan att dölja att det finns fallgropar på vägen)?
PS – DME-satsningen finns i Piteå, Ö-vik tittar på cellulosa-etanol
Bästa strategin består i stort sett av två saker tror jag:
1) att satsa på rätt teknik
2) Att, för att snabba upp processen, ge rejäla subventioner, stimulanser eller skatteavdrag.
Angående punkten 1 är det som sagt frågan om etanol verkligen är rätt. Personligen tror jag mer på metanol även om "tröskeln" är högre pga att det är styggare mot motorn mm. Ska etanol bli ett alternativ måste vi in generation 3, dvs etanol från cellulosa med en kostnadseffektiv metod som t ex den där italienaren på LTH håller på med.
Angående punkten 2 så har vi en regering som, likt alla andra regeringar från 1990 och framåt, i stort sett saknar en energipolitik. Dels är dom helt fastkörda i etanolen och dels så tar man inte direkt några krafttag för att försöka stimulera produktionen vilket man enligt min mening borde göra. Sänka skatter mm etc.
I det här sammanhanget får vi vända oss till Mao Zedong för några visdomsord. Vi ska enligt honom "låta hundra blommor blomma", dvs vi måste skapa ett klimat där man kan och vågar satsa på många olika tekniker för att se vilken som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftig. Men vår svenska regerings policy liknar i det sammanhanget mer en saltöken.
Jag är inte imponerad av de cellulosa till etanol processer som jag känner till. Först behövs det mycket kemikalier, dyra enzymer och kapitalkrävande kemisk utrustning för att bryta ner cellulosa till socker och ovanpå det skall det jäsas och användas mycket energi för destillering. En ineffektiv och dyr process som efterföljs av en annan ineffektiv och dyr process.
Jag har mera hopp om förgasning i kombination med elektrolys av vatten som ger syntesgas och spillvärme varav en del kan ge lite el till processen och resten blir fjärrvärme. Syntesgasen plus väte från elektrolysen används för att syntetisera värdefullare kolväten en etanol och bränslen som är lättare att hantera.
Förgasning är bra – men större delen av jordens biomasseproduktion kommer att äga rum i områden där många eller tom. flertalet är analfabeter. Deras alternativ är etanol och FAME under många många år.
Det är också enda sättet för dem att få något som helst betalt för jordbruksprodukter så länge USA och EU dumpar sitt jordbruksöverskott på världsmarknaden till priser som ligger under produktionskostnaden för dessa bänder.
Därför behöver vi energieffektiva fordon som kan gå på dessa bränslen. Och dessa fordon kommer aldrig att utvecklas eller lanseras om dt inte finns en marknad för dem – dvs Europa och USA.
@belii, dagens regering är – bortsett från närings- och glesbygdsministern – stora motståndare till etanol och regeringen lägger förslag på förslag för att döda etanolen.
Pristak… Man skall ge 17 i att blockera sådana marknadsmekanismer, de är ytterst viktiga för att ekonomin skall anpassa sig till verkligheten.
Själv håller jag tummarna för att fler projekt för förgasning av skogsbiomassa dras igång nu när det behövs oljeersättning, klimatinsatser och förbrukningen av tidningspapper sjunker. Att investera tidigt i sådant är en marknadsmanipulation men den är i alla fall konstruktiv och lönar sig vartefter det blir svårare att få fram fossila bränslen.
Och ja det borde vara ok att blanda in metanol i vanlig bensin, jag vet dock inte de tekniska gränserna för hur mycket som är lämpligt i dagens motorer.
Som vanligt handlar det som vanligt vid produktion av förnybart flytande bränsle om nettoenergi den sk EROI. Enligt Charlie Halls forskning är EROI för den mesta etanolen alldeles för dålig för bära upp våra nuvarande samhällen. Endast sockerrörsetanolen har ett EROI värd att producera!
Hur är det med sockerbetor? Visserligen har EU bestämt hur mycket vi får odla i detalj men det går nog enkelt att ändra på om det skulle behövas.
Sockerbetor är ett utmärkt biobränsle, energieffektivare än det vete vi idag använder i Sverige för att göra etanol via Agroetanol. Men som sagt, vi får inte odla mer sockerbetor.
Sockerbetor är den biobränslegröda som har bäst EROEI i Sverige, enligt livscykelanalys, medräknat konstgödsel etc. Ger ett bra energinetto. Salix är om jag minns #2, men svårare att göra etanol på.
Det räcker inte med att kalla dem för foderbetor?
Någon skånsk bonde får svara på det.
Jodå, man odlar betor utanför kvoten redan idag, men vad jag förstått det mesta av det till läkemedels industrin som föda åt bakterier..
Inte riktigt sant – man måste också räkna in biprodukter – i veteetanolens fall djurfoder som ersätter importerat sojamjöl, värme till fjärrvärmenäten och grön koldioxid till livsmedelsindustrin, eller om man gör kombinationen etanol + biogas på restprodukterna.
(Sen borde kanske Charlie Hall ha tittat lite på historien också – enligt hans pyramid skulle det vara omöjligt att ha kultur om man bara har biobränslen till förfogande, de har enligt honom för låg EROEI. Om det är hans definition av kultur eller hans okunskap om historien som fallerar vet jag inte. 🙂 )
Kanske ska lägga till att det är förvånande att inte ens Brasilien som har den bästa EROI-etanolen tycker att det är lönt att producera för export. Har vi tidigare svalt glädjekalkyler om EROI? Sveriges import av rörsockersetanol enligt Energimyndigheten år 2011 var 12 %, men inget sk oljebolag som säljer etanol uppger att de säljer rörsockeretanol! Konstigt!
Inget konstigt alls – det är framför allt buss- och lastbilsbränsle vilket inte säljs via de stora kedjorna, bortsett från en pump med ED95 som IDS driver i Jordberga .
PS. enligt Energimyndigheten kom 10,9 % från Brasilien.
Måste man inte titta även på sockerproduktionen, vad jag förstått kan fabrikerna i Brasilien producera både socker och etanol, är det då mer lönsamt att göra socker så gör man mer av det istället. Det står ju inte heller varför fabrikerna lades ner kan ju bero på rationaliseringar eller att att det var för höga produktionskostnader..
Den Brasilianska ekonomin växer så det kan vara så att de helt enkelt använder all etanol själva.
Deras konsumtion finns med i grafen ovan. Konsumtionen minskar, men inte lika fort som produktionen.
Brasilien har tillräckligt med oljeproduktion för eget behov och behöver alltså inte metanolen speciellt mycket.
Fallet i Brasilien är speciellt och man kan inte dra några större slutsatser om detta. Men det klart att när allt toppar så toppar även den så kallade förnybara energin. Allt är utbytbart, även om man inte tänker på det. Exempelvis kostar järnmalmen i en bil någon tusenlapp och det är förhållandevis lite av produktvärdet jämfört med exempelvis i ett vindkraftverk. Marknaden och vad folk tycker att dom behöver kommer alltså att se till att det blir bilar istället vindkraftverk, trots diverse subventioner och politiska påhitt, när järnet blir tio gånger dyrare. När tillförseln av naturresurser stryps så kommer det så kallade gröna att stå på näsan Eftersom detta kräver förhållandevis mycket naturresurser. Makthavarna kommer bara fortsätta slänga skattemedel i sjön.
En generös eller mindre generös invandringspolitik förefaller inte sällan vara mycket viktigare än om vi har några drivmedel om 5-10 år. Vi kan inte ens använda oss av bränsle som kommer från fossilgas eller kol för att driva våra fordon, eftersom klimatet redan havererar. Inte om femtio år, utan nu. Det varnades häromdagen för att vi kan få en vargavinter igen på grund av den negativa nordatlantiska oscillationen. Om växthusgaserna ger ett mindre variationsrikt klimat från dag till dag och samma väder hänger sig kvar i en månad eller två så blir det enormt jobbigt för jordbruket, vilket ger upphov till svält samt till sänkt produktion av bio-bränslen, så att vi behöver använda ännu mer fossila bränslen.
Men nya förbifarter och liknande skall det minsann byggas! Ingen anpassning bör ske till att vi förefaller vara på väg att fastna mellan en klippa och ett hårt ställe. Bara hoppas, hoppas att saker mot alla odds på något sätt kan fortsätta sin gilla gång.
Det kritiska apropå både invandring och omställning är att få till fler arbetsmarknader för lågkvalificerade arbeten så de som inte är extremt kompetenta kan göra nytta och bli en del av samhället i stället för att bli över och uppfattas som ett problem.
Fler arbetsmarknader för lågkvalificerade tror jag inte på. Att bli över är inte så hemskt om man sett till att införa en åtminstone inledningsvis tämligen låg medborgarlön. En del kommer välja det alldeles frivilligt, varvid det blir lättare att få jobb för dem som verkligen vill ha ett heltidsjobb. Många kommer kunna leva på lite ströjobb och egenodling ute på landsbygden, vilket ökar resiliensen.
Ökat grundavdrag kan också vara en god idé. Tvångsmässig arbetstidsförkortning tror jag däremot inte på.
Om komplexiteten minskas så följer fler lågkvalificerade arbeten. Men även ett snabbare välståndsfall. Här går det i varje fall att välja, om man vill skjuta sig själv i foten.
Bör man förbjuda ny teknik? Snarare vore det bättre att försöka bli självförsörjande inom främst livsmedel och bränslen och få ner folkmängden. Det sista är viktigare eftersom det är svårt att påverka på kort sikt.
Fast det handlar ju inte bara om kvantitet utan även om kvalitet när det gäller befolkningen. Nativiteten kan säkert sänkas snabbt och effektivt, men det skulle ju sluta med att Sverige bestod av mestadels pensionärer.
När oljeexporten minskar betydligt och prioriteras politiskt så kan något liknande förväntas inom spannmål och diverse annat på världsmarknaden. Mycket är utbytbart och priserna följs åt. Förmodligen blir det samtidigt svårt att sälja vissa svenska saker typ som exportindustrin håller på med och som bland annat betalar de importerade livsmedlena och bränslena. Detta kommer förmodligen snabbt och att då tänka på nativiteten är för sent. Det blir nog inte så organiserat och måste nog göras allvarliga prioriteringar. Många pensionärer måste kanske offras i någon slags diskriminerande ransoneringssystem. Eller ska man ta bort de med utländsk härkomst? Redan idag är det allt för många.
Jobbigt för jordbruket???
Herregud, se er om…
Inte ens de supereffektiva arbetsnarkomaner till holländare som invaderat svenskt lantbruk pallar länge till….
För många har det varit två år av missväxt!!
Konkursen står inför dörren för många och de som kan packar ihop.
Sedan tvåhundra år tillbaka har lantbrukets konjunkturer varit tio goda år och tjugo dåliga…
1970-talet var de senaste goda åren…
Det förefaller mig som att vi borde satsat hårt på att utveckla toriumkärnkraftverk redan för fyrtio år sedan, så hade kanske de tekniska problemen med dem varit lösta för länge sedan.
Men vi skulle också behöva bra koldioxidkällor. Som det är nu sprider vi ut koldioxiden i atmosfären med miljarder små motorer. Vi borde samlat ihop den och kört den till bränslekärnkraftverk som tillverkat syntetiska bränslen, så hade vi kunnat få en fungerande bränslecykel. Men det finns väl inte heller några bra tekniker för att samla ihop koldioxid från förbränningsmotorer.
Det anges dock gå att ta koldioxid från havsvatten och luft för bränsletillverkning. Så i princip kanske havsbaserade torium-kärnkraftverk skulle kunna producera fordonsbränsle. Ett havsbaserat kärnkraftverk torde inte löpa någon större risk att bli överhettat, då det finns väldigt gott om kylmedel runt omkring. Det kan också gå lätt att flytta kärnkraftverket vid behov, om kraftverket är placerat på en båt snarare än på en havsplattform.
Är det alltså det här vi borde ha satsat på att utveckla redan för fyrtio år sedan?
Jag misstänker att kapitalet kommer möta dyrare energi med ökad automatisering. Komplexiteten minskar nog bara för vanligt folk. Den avancerade tekniken hittar platser på Jorden där den kan fortsätta utvecklas ostört.
Det går att köpa en industrirobot för bara 150.000 kr nu. Den drar nog inte så många kilowatt om dagen och har minimala krav i övrigt. Den är förvisso lite primitiv jämfört med en människa, men robottekniken utvecklas snabbt, förefaller det.
Så jag är ganska frestad att säga "självförsörjande inom främst livsmedel, bränslen och robotik".
Här en artikel från ABB Robotics
Och så jänkarn Baxter – som snart sagt vilken Svensson som helst kan överväga att köpa.
Kanske är robotarnas era inte här riktigt än, men jag tror att man bör ha med dem i ekvationen när man funderar på framtiden.
Då jag spenderar en del tid av året i Brasilien så kan jag komma med lite info.
Den officiella policyn är att man har etanoltillverkningen som en utväg de år som sockerpriserna inte är gynnsamma för bönderna. Brasilien har ju en lång historia av sockerrörsodling som startade då europeerna kom dit och med slavhandeln de drog med sig. Fortfarande är man om inte den största så en av de största producenterna av socker. För att inte rubba marknaden, då man är en så stor aktör, började man göra etanol av delar av skörden då det behövdes.
Att politiker där gärna talar om att Brasilien var ett föregångsland som så tidigt började med etanol (kallas alcol) är inte hel sanningen. Istället är det bara en bieffekt för att stödja priset på socker på råvarumaknaderna. Dock så är det väldigt vanligt att man kör på etanol med sin bil.
Att man inte gör mer etanol av sockerrören måste bero på att sockerpriserna är så höga att etnolproduktionen inte behövs.
Mvh!
Som alltid ett stort tack för en rapport från fältet.
Som alltid tack för en utmärkt blogg!
Jag blev väldigt glad över dina utmärkta inlägg om fundamentalismen i Sverige och siffror över medborgarlön.
Är i Brasilien snart igen, men det blir inga besök i större städer, kommer att vara mer på "off the grid" ställen och i mindre byar längs nordöstra kusten. Om du letar efter scoop så kan man bla notera att hela Brasilien har ett enormt crackproblem, men det talas inte gärna om det. Man måste se på TV lokalt för att få en bild, men cracket genomsyrar nu hela nationen, även småbyar, en epedemi alltså. Mycket tråkig utveckling.
Dags för en ny såpa efter Avenida Brasilia alltså…
(förlåt om jag skämtar med allvarliga ämnen… men man måste ibland för att orka)
Detta med crack är intressant, eftersom det blir ett exeperiment med människor som försöksdjur på om droger kan, och i så fall vilka, "legaliseras".
Comando Vermelho i Rio förbjöd ju crackförsäljning på åtminstone något av sina områden, därför att de externa kostnaderna blev för stora (drabbade deras egna familjer).
Vet du om det förbudet fortfarande gäller?
Läs Perils of Petrobras i förra veckans Economist så får du iaf en förklaring till vad som händer.