Jag har hos Liberty Silver skrivit två artiklar om förvaring av ädelmetaller.
Den första artikeln berör försäkringsskyddet i hemförsäkringen, där investeringsädelmetaller av en del försäkringsbolag räknas som inventarier och har fullt skydd av hemförsäkringen, utan krav på extra åtgärder. Samtidigt kan vissa investeringsmynt vara förbjudna att ha i bankfack, då de kan klassas som kontanter. Det samma kan gälla i hemförsäkringen och då omfattas dessa alltså inte av försäkringsskydd, då man hos i princip alla försäkringsbolag inte får ha mer än högst begränsade mängder kontanter hemma.
I den andra artikeln tittar jag på hur mycket, eller lite, silver man kan få plats med i den vanligaste storleken på bankfack. Även här är det ju så att bankerna inte tillåter förvaring av kontanter i bankfack längre, vilket gör att de investeringssilvermynt som även är lagliga betalningsmedel inte får förvaras i facken. Dessutom har bankerna satt gränser på värdet av det du får förvara i bankfacken. Den som ligger nära tio basbelopp på värdet av guld eller silver i sitt fack bör vara vaksam på prisutvecklingen, då man vid snabb uppgång kan stå utan försäkringsskydd.
Från bankernas sida gör man alltså sitt bästa för att motverka säker förvaring av investeringsädelmetall. De vill naturligtvis hellre se att dina tillgångar är digitala siffror på en kontobalans än fysiska tillgångar.
Liberty Silver är annonsör på bloggen.
14 kommentarer
Det gäller att läsa försäkringsvillkoren….
Ofta är smycken av 18k guld, som förvaras i hemmet, en bra lösning eftersom desamma normalt ersättes vid inbrott. Men glöm ej godkända lås och fotobevis,…och läs alltså villkoren
På auktion betalar man ett helt annat grampris för guld, än i butik. Kommissionen på 20% får ses som en försäkringspremie.
Men varför ingen kommentar om hur mycket guld som får plats? Jag antar att det är långt mer än vad försäkringen täcker iofs.
Kan inte staten o kapitalet bestämma sig? Är silvermynt kontanter eller en råvara som ska beskattas med moms? När det gäller inköp är staten bestämd med att silver är en råvar som ska beskattas med moms, och när det ska förvaras är kapitalet bestämd på att det är kontanter som de inte förvarar eller försäkrar.
Ser fram emot ett avskaffande av momsen på silvermynt då den helt saknar grund.
I vissa hemförsäkringar anses guldmynt liktydligt med "samling av mynt" – i de fallen finns ofta en maximal ersättningsgräns, vilken kan vara låg. Då kan det bli till att behöva lägga sina guldmynt i bankfacket, och även om de ej är av den art, att de ej räknas som likvida betalningsmedel, kanske bankens bankfack överhuvudtaget ej omfattas av försäkring vid inbrott i bankfacket!
Om bankerna nu vill göra det så svårt och otrevligt som möjligt att förvara saker i bankfack, då borde det finnas en nisch här där andra företag kan slå sig in. Det kanske rent av kunde vara ett sätt för den hårt prövade Försvarsmakten att få in lite extra kosing till verksamheten? De har ju ändå anläggningar som skyddas av folk med vapen, så då kan de lika gärna slå mynt av det. De behöver kanske inte ge sig på den krångliga biten med försäkringar, utan lämna det till försäkringsbolagen; men att bara smälla upp några rekorderliga plåtskåp i någon ledig vrå av sina baser och erbjuda skyddade förvaringsutrymmen till allmänheten borde inte vara ogörligt.
Hm. Man har ju redan flyttat in alla skjutvapen från mobbförråden och förvarar dem numera i kasuner i anslutning till regement/garnisonsvakten. Iaf på P 4. Vore ju perfekt att även upprätta bankfack i dessa betongkasuner, med militär beväpnad övervakning några meter bort. Som skyddsobjekt så kan man ju automatiskt gripa alla inkräktare.
Fast guld blir ju ingen bra hedge i händelse av krig när kasunerna är det första som får en kryssningsrobot i skallen…
Äsch, en kryssningsrobot eller två ska väl en god kasun tåla! (Dessutom lär inte bankerna och deras fack klara sig speciellt väl heller i en konflikt av den digniteten.)
Men man bör hur som helst förstås hedga sin hedgning genom att sprida gracerna på flera ställen.
Kan man begära att få sin lön i guldmynt (som ju räknas som giltigt betalningsmedel)? Jag skulle nöja mig med några hundra spänn i månaden, man skulle klara sig undan från inkomstskatten helt.
Om sedan någon köper mynten av mig för mer än präglingsvärdet kan ju inte spela någon roll…
Du kan begära vad du vill, men om det inte är avtalat annat så betalas skulder med svenska kronor. Begreppet giltigt betalningsmedel avser att det finns någonstans i världen där de är giltiga – du kan dock inte kräva att någon speciell valör skall användas vid betalning (såvida detta inte är särskilt avtalat).
Skatteverket däremot bryr sig mindre – de beslutar bara att de guldmynt du fått utgör ett visst värde och beslutar om skatt därefter. Skatten skall betalas in på skatteverkets konto.
"Minnes- och jubileumsmynt är avsedda som samlar- eller minnesföremål, men kan också användas som betalningsmedel till det nominella värdet."
Så då skulle jag kunna göra en överenskommelse med min arbetsgivare (eller om man har eget företag) att få ut lönen i minnesmynt. Säg 20 stycken 20-kronors Selma Lagerlöfs minnesmynt i guld. Man skattar för 400:- och sedan kan man vissla in på Tavex och sälja dom vidare.
Antingen så är de giltiga betalningsmedel eller inte kan man ju tycka ?
Läste om igen.. "Skatteverket däremot bryr sig mindre – de beslutar bara att de guldmynt du fått utgör ett visst värde"
Ett visst värde i vadå ? Svenska kronor ?
Fast guldmynten som jag funderar på ÄR ju precis det, svenska kronor. Även om metallvärdet är betydligt högre.
Om man ska skatta för att mynetn har ett högre metallvärde än prägligen borde man ju rimligtvis kunna göra förlustavdrag vad gäller 10 kronor i zink. Eller 100-lappar i papper 🙂
hakan_975.
Gör du så. Kan du meddela mig när du går upp i tingsrätten för (antagligen grovt – för sakens skull) skattebrott, så tar jag med mig popcorn och tittar på när du får gå direkt i fängelse utan att passera gå.
Du kommer aldrig undan skatteverket på "finurligheter".
Antagligen har du rätt.
Fast vad menas då egentligen med 'giltigt betalningsmedel' ?
Om det i ena fallet bedöms efter metallvärdet och i andra fall inte.
Jag menar, det är ju inte JAG som påstår att jubileumsmynt är giltiga i affärsistuationer utan riksbanken.
Man borde banne mig försöka.. om man hade möjlighet.
Nu är iofs selma-mynten väl på 2tkr (guldvärde 3-4tkr).
Om skatteverket har tillgång till all information så blir det svårt att försvara sig mot att bli beskattad för det högre värdet.
Det första indiciet är ju avtalet som specifikt uttrycker att lönen skall utbetalas i guldmynt, detta visar att lönens avtalsmässiga värde är högre än det nominella värdet – annars hade ju bara lönen varit angiven till nominellt belopp och arbetsgivaren hade inte behövt betala med guldmynten.
Det andra indiciet är att det blir svårt att få bokföringen i företaget att tåla en granskning. Arbetsgivaren måste ju införskaffa mynten och det är inte troligt att han kan göra det till det nominella värdet – då blir det bokförda värdet på mynten högre än nominella värdet, när lönen betalas ut så ser det inte rimligt ut ifall man reglerar en skuld på 2tkr med en tillgång till ett värde på 4tkr.
Det första kan man ju kringgå genom att inte ha ett skriftligt avtal, men när det gäller bokföringen så skall den finnas och vara skriftlig. Det finns många "finurliga" sätt som folk tror att de kan gå runt skatten med, men de brukar inte tåla en granskning av skatteverket (man kan givetvis hålla skatteverket ovetande – det är nog det enklaste sättet att smita från skatten).
Angående 'giltigt betalningsmedel' så betyder detta att en fordringsägare är skyldig att acceptera dessa för reglering av en skuld såvida inte något annat har avtalats (eller angivits särskilt i lag).