Priserna på majs (am eng corn) och vete fortsätter rakt upp i skyn, vilket uppmärksammas både hos Financial Times och Talentum/Affärsvärlden. Orsaken är förstås den omfattande torkan i USA.
 |
| Vckochart vete |
Vi ser nu högre priser än under matkrisen 2007 – 2008, som utlösta tortillaupplopp i exempelvis Mexico, och priserna har passerat de nivåer som bidrog till att dra igång den underbara arabiska våren. Upplopp och protester i Asien bör dock vara mindre den här gången, eftersom risskörden än så länge inte havererat.
 |
| Veckochart majs |
Speciellt majspriserna kommer dra upp priset på amerikansk etanol (och via vår globaliserade värld även etanolen i Sverige) och som jag nämnt tidigare blir det nu en dragkamp om vilka som kan betala mest – de som behöver mat eller de amerikaner som vill tanka sin SUV med E85 för att kunna skjutsa barnen till soccer.
Med tanke på hur viktig majs är som foder till det industriella jordbrukets djur så lär även priset på kött och mjölk påverkas, olika mycket för olika sorters kött. Avgörande är hur mycket kraftfoder djuren äter. I extremfallet majskyckling så lär priset sticka iväg.
Prisutvecklingen är nu iaf explosiv, vilket knappast talar för att skörden blir bra. Som bekant fungerar inte prismekanismen när det gäller jordbrukets råvaror, så tillvida att den inte kan trolla fram mer råvaror. Prismekansimen har enbart en fördelande effekt, dvs ser till vilka som får (de som har råd) och vilka som inte får (de som inte har råd). Det tar minst en hel säsong för att trolla fram nya grödor, och en relativt större del av skörden måste behållas som utsäde vid missvät, marknadskrafterna rår inte på naturen här.
10 kommentarer
"Som bekant fungerar inte prismekanismen när det gäller jordbrukets råvaror"
Prismekanismen fungerar visst bra. Priselasticiteten är dock mycket låg på kort sikt, men höga priser i år leder till sådd på större arealer i höst och nåsta vår, och det leder till större skörd nästa år, ceteris paribus.
Nästa år kanske. Årets skörd kan inte påverkas av priset och oavsett mängden pengar kan man inte ordna mer mat.
Höga priser i år leder till dyrare utsäde, vilket kan göra att det rent av blir mindre planterat i år av drabbade grödor. Speciellt om man tror att klimatet inte längre är lämpligt…
För i dagens samhälle där Monsanto regerar så kan man inte ta utsäde från sina egen skörd då växterna är sterila.
Som sagt i det här fallet är det bara på efterfrågesidan som elasticitet föreligger och det är där prismekanismen kommer reglera balansen.
För nästa år finns heller ingen vits med att försöka öka utsädet om man inte förväntar sig att det kommer att krävas för att möta efterfrågan (tror man att utbytet skall bli lägre krävs ett högre pris för att motivera detta också).
När priserna går upp på odlade livsmedel är det ju jättebra att vi i I-länderna gör om fler och fler åkrar till villaområden. Superbra!
Särskilt de bördigaste skånska åkrarna är jättebra att göra om till villaområden eftersom de avkastar mer än 10 gånger världsgenomsnittet per ha.
"– Att ta från jordbruksmarken kan vara förödande i ett tioårsperspektiv, nu när vi går mot bristande olja i världen och det gör vi ju nu i rasande takt.
Det finns ett hot i idyllen Svedala, tätorten på andra sidan fälten växer och det går ut över bördig jordburksmark. Elna Karlsson, bonde på gården Nygård i Svedala, beskriver hur byggnationerna kommer närmare.
– Usch så hemskt, vi ska ju äta i framtiden och vi kan inte förlita oss på andra länder och att vi ska kunna importera därifrån.
Tusentals hektar åkermark har blivit till parkeringsplatser, vägar, bostadsområden, köpcentra. Men varje hektar av dagens åkermark behövs för matproduktion i framtiden, menar Anders Larsson, forskare vid Sveriges Landsbruksuniversitet i Alnarp. Brist på vatten, fler människor på jorden, och minskad oljeproduktion som gör det storskaliga jordbruket med konstgödsel och stor energi användning mindre effektivt, det mesta pekar åt samma håll, säger Anders Larsson.
-Det blir dyrare med långväga transporter och det blir brist på viss livsmedel globalt, och vi kommer att behöva försörja oss själva och inte förlita oss på import som vi gör nu. Importen och slöseriet ökar."
Se eländet på : http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4091&artikel=5167317
Som tur är vi nu inne på rätt spår! Bara alliansen får fortsätta och regera så kommer marknaden ( Guuud jag älskar det ordet ! )att ställa allt till rätta. Ni som tycker er se tecken på att det redan nu går åt helvete har fel, det är bara marknaden som inte tillåtits agera utan bromsklossar. Bara vi får mer privat ägande så blir allt bra. allt.
Eftersom det fortfarande finns ett överskott i världen ligger även de nya priserna en bra bit under produktionskostnaden och varje kg spannmål måste alltså subventioneras för att säljas. Därför ställer vi om åker till lönsammare verksamhet.
Enda sättet att långsiktigt ändra på detta är att låta matpriserna gå upp till produktionskostnaderna. Då kan vi också få odling på alla de åkrar som ligger i träda – 10 % inom EU, 90 % i många afrikanska länder. Då blir det lönsamt för Mexikanska bönder att stanna i Mexico och odla majs – istället för att smuggla sig in till USA därför att importerad subventionerad USA-majs är för billig. Då kommer det också finnas areal över att odla biobränsle.
Glöm inte att dagens spannmålspriser är historiskt rekordlåga – endast runt 25-30 % av vad de historiskt har varit.
Vad gäller biobränsle är det knappast någon långsiktig lösning att fortsätta att elda upp någonting för att ta oss fram, speciellt som 70 % av den tillförda energin försvinner som värme.
Därtill kan läggas att vid produktion av biobränsle går mer än 90% av infallande solljus till spillo. Man bör dock se till priset för nyttig energi och inte stirra sig blind på verkningsgraden.
Eller rättare sagt man skall se till priset för det man _egentligen_ vill åstakomma.
Man skall också ha i åtanke att mängden lämplig odlingsmark kan sätta gränser för tillgång på biobränsle – isht när man också lämpligen odlar livsmedel.
"It might be a $50 billion event for the economy as it blends into everything over the next four quarters," said Michael Swanson, agricultural economist at Wells Fargo & Co. in Minneapolis, the largest commercial agriculture lender. Only three $50 billion weather disasters have hit the U.S. since 1980."
http://www.wunderground.com/blog/JeffMasters/comment.html?entrynum=2157&utm_source=dlvr.it&utm_medium=twitter